Ronda (41)

Se fler bilder frÄn Spanienresan under fliken Galleri>Bilder frÄn vÄra resor

Spanien 2011 

Tjörn-Medelhavskusten
Dagen före nyÄrsafton lÀmnade vi ett snörikt och kallt Tjörn med destination Spanien.
Vi fick ett ofrivilligt lÀngre stopp redan efter första dagen i ett kallt, blÄsigt och ogÀstvÀnligt Malmö.
PÄ Malmö Camping, som var öde och dyr, fick vi tillbringa nyÄrshelgen pga. vattenlÀckage i husbilens dusch.
Malmö (4)
Solen stiger över ett bistert Malmö Camping

Att hitta en kunnig reparatör under nyĂ„rshelgen var inte lönt sĂ„ vi tillbringade dagarna med promenader i ÖresundsomrĂ„det, tittade pĂ„ TV och lyssnade pĂ„ ljudböcker.
Malmö (8)
Den svenska versionen av ”Den lille havsfruen”

NÀr det Àntligen blev vardag igen fick jag kontakt med Tommy, pÄ Codat Husbilar, som via telefon guidade mig fram till felet.
En timme senare var reparationen avklarad och direkt slÀppte vi handbromsen för vidare fÀrd mot södern.

Vid mörkrets inbrott och med cirka 40 mil bakom oss var det dags att stanna för övernattning pÄ Camping Imbrock i Soltau, i norra Tyskland. En enslig camping lÄng inne i ett skogsparti som förmodligen var mycket vacker i dagsljus.

I snövÀder och mörker lÀmnade vi campingen och vÄrt mÄl för dagen var att transportera oss sÄ lÄngt söderut som möjligt, för nu hade vi börjat lessna pÄ den efterhÀngsna vintern.
Efter ca 65 mil pÄ en bitvis halkig och snöig autobahn var det dags för övernattning.
I Kenzingen sÄg vi en campingskylt. Vi följde skyltarna och kom efter nÄgra kilometer fram till campingen som visade sig vara vinterstÀngd.
Man kan ju undra varför det skyltas för nÄgot som Àr stÀngt?
Vi bestÀmde oss ÀndÄ för att stanna sÄ vi fricampade utanför de stÀngda grindarna.
KvÀllen tillbringades Ät att planera morgondagens tripp.
Den lÄnga, men ofrivilliga transporttiden ner till södern och den ihÄllande kylan och snöandet, hade satt sig pÄ humöret.
Vi var allmÀnt irriterade, men efter kvÀllens planerande, började vi ÀndÄ se en ljusning. Nu, om inget oförutsett intrÀffar, Àr det endast nÄgra fÄ dagar kvar till vÀrmen.

Dagens mÄl var Camp a la Ferme (campa pÄ en bondgÄrd) utanför Valence i Frankrike. Det lÀt mysigt och vi tyckte att det lÄg pÄ en normal dagsturs avstÄnd.
Strax norr om Lyon i Frankrike, slÀppte det efterhÀngsna snötÀcket som följt oss hela vÀgen och temperaturen steg inom en timme frÄn -6 till +7. Nu kÀndes det som om vÀrmen var pÄ gÄng.
Efter ytterligare ca 10 mil söderut pĂ„ motorvĂ€gen och nĂ„gra kilometer pĂ„ leriga smala ”vĂ€gar”, var vi framme vid campingen, eller rĂ€ttare sagt, en soptipp med allt frĂ„n uttjĂ€nta elektroniska apparater till rostiga jordbruksredskap.
Det var den mysiga Camp la Ferme.
Snabbt dÀrifrÄn och ut pÄ A7 mot Barcelona igen.
TrippmÀtaren stod pÄ drygt 65 mil nÀr vi tog in pÄ en av de otaliga stÀllplatser som finns utmed motorvÀgen. Inte sÄ mysigt kanske, men vÀldigt enkelt.
Samtidigt som dessa rastplatser har allt frÄn diesel till restauranter mÄste man vara försiktig med sÀkerheten. Det Àr ofta utmed de större vÀgnÀten som det ohederliga gardet hÄller till.

Vi vaknade till regn och lÄngt före gryningen var vi pÄ vÀg söderut igen mot vÄr första övernattning i Spanien.
Vi lÀmnade Bonapartes land och de franska motorvÀgarna efter ca 35 mil, i riktning mot den spanska medelhavskusten.

NÀr vi vek av frÄn Autopista i Spanien fick vi uppleva nÄgot som vi aldrig tidigare sett.
Utmed den vÀltrafikerade lokalvÀgen stod mycket lÀttklÀdda unga damer och bjöd ut sina kroppar. Det var inte en eller tvÄ, det var sÀkert ett 20-tal pÄ den tvÄ mil lÄnga strÀckan. Horor, som alltsÄ mitt pÄ dagen, raggade kunder pÄ detta sÀtt. Kan detta vara en frukt av den ekonomiska kris som Spanien för tillfÀllet befinner sig i?

Vid framkomsten till dagens mÄl, Calella och Camping Bona Vista, strax norr om Barcelona, visade det sig att campingen var terrasserad. Det var mycket brant upp till platÄerna och tyvÀrr helt omöjligt att fÄ upp 5-tonnaren pÄ en sÄdan hylla. I stÀllet erbjöds vi plats pÄ den grusade parkeringen strax utanför bommen som visade sig vara en kanonplats med hÀrlig utsikt över Medelhavet och nÀra till hygienutrymmen.

Vi hade nu avverkat transportstrÀckan frÄn Tjörn till norra medelhavskusten. En strÀcka pÄ ca 280 mil. Resan tog sju dagar inklusive de tre dagar lÄnga stoppet i Malmö.
Utan det oplanerade stoppet och ett behagligare vÀder, var planerna att ta det lite lugnare genom bÄde Tyskland och Frankrike.

Calella
Första morgonen vid Medelhavet. Termometern stod pÄ +17 och solen började sÄ smÄtt att sticka igenom det tidigare sÄ tjocka duntÀcket.
Calella (3)
Medelhavssolen bryter igenom

Vi bestÀmde oss för att stanna i Calella nÄgra dagar och njuta av att vi att vi Àntligen nÄtt vÄrt första mÄl.
HemifrÄn fick vi stÀndiga rapporter om att det fortfarande var halka och snökaos.
Campingen som visade sig vara halvt om halvt vinterstÀngd var mycket vÀlskött med bra lÀge i utkanten av Calella.
Det var nÀra till sandstranden utmed Costa Brava kusten, som denna del av Medelhavet heter, och det fanns en tvÄ kilometer lÄng strandpromenad in till Calella centrum i anslutning till campingen.
Calella (14)
Utsikt frÄn den vackra strandpromenaden

Calella visade sig vara en typisk sovstad under vintern. Det mesta var igenbommat och den medelstora staden sÄg allmÀnt skrÀpig och smutsig ut. De stora putsade fasaderna, som förmodligen varit vÀldigt vackra en gÄng i tiden, var risiga och i trÀngande behov av en uppfrÀschning.
Vi undrade varför. Har turisterna övergivit staden för gott, var det hög arbetslöshet och brist i den kommunala kassan? Vi fann inget svar men att det var folktomt nÀr vi var dÀr kan bero pÄ att det var det klÀmdag mellan Epifania del Senior (Trettondagen) och helgen.

TvÄ nÀtter blev det hos det Àldre paret som tillsammans Àgt och byggt upp denna vackra camping sedan början pÄ 60-talet.
Sista morgonen, liksom de tidigare, Äkte campingvÀrden till Calella för att hÀmta fÀrskt morgonbröd Ät oss och hela vistelsen pÄ Camping Bona Vista upplevde vi som vÀldigt personlig.

Benicassim
MÄlet för dagen, en 30-milatur utmed medelhavskusten, till Bonterra Park i Benicassim.
Efter bara nÄgon mil ledde GPS-tanten in oss i centrum pÄ en gammal by. Förmodligen hade hon fÄtt en fullstÀndig flipp för hon ledde oss lÀngre och lÀngre in i den gamla byns kÀrna.
Till slut var grÀnderna sÄ trÄnga att vi med nöd och nÀppe kunde ta oss förbi balkongerna som stack ut pÄ ömse sidor.
Nu började vi bli riktigt oroliga. SmÄ svettdroppar gjorde sig synliga i pannan och framför oss sÄg vi en smal korsning med bilar som stod kors och tvÀrs.
Det hÀr klarar vi aldrig, tÀnkte jag, nu fÄr vi montera ner bilen i smÄ bestÄndsdelar och bÀra ut den i sÀckar, för vi kom ingenstans, vi stod helt stilla.
Vi hade nu stoppat all trafik bakom oss, framför oss och frÄn sidorna.

Bilister, fotgÀngare och butiksinnehavare stirrade förvÄnat pÄ oss och alla började, som spanjorer gör, diskutera och gestikulera. Fler och fler nyfikna strömmade till och just nÀr jag skulle sÀga, vå fan gör vi nu, dök det upp en polisbil frÄn en grÀnd.
Ut klev tvÄ unga poliser, en kvinnlig och en manlig. Dom tittade pÄ oss och sÄ började de konferera med varandra.
Den kvinnliga polisen tog sin bil och körde vidare medans den manliga förklarade för Helena hur vi skulle göra.
Polisen fortsatte sitt arbete med att fÄ undan bilarna runt omkring oss, för vi skulle helt enkelt vÀnda husbilen i den lilla korsningen. Med hjÀlp av polisen och Helena fick jag till slut vÀnt ekipaget och med polisen gÄende framför oss, mot fÀrdriktningen, eskorterades vi samma vÀg tillbaka frÄn de trÄnga grÀnderna.
Vid infarten, dÀr GPS-tanten ledde oss in, stod den kvinnliga polisen. Hon hade stoppat all trafik som skulle in till byn sÄ att vi, mot trafiken, kunde komma ut.
VÀl ute ur labyrinterna tackade vi de trevliga poliserna, torkade svetten ur pannan och med en onormalt hög puls drog vi vidare söderut.

Vi anlÀnde Bonterra Park i Benicassim pÄ eftermiddagen, temperaturen var behagliga 20 grader, solen lyste och det var nÀstan vindstilla.

NÀr vi summerade dagen kom vi fram till att poliser, i alla fall de vi stötte pÄ, Àr vÀnliga och hjÀlpsamma, men GPS-tanten Àr inte att lita pÄ, för Àven hon kan ha en dÄlig dag. Vi avslutade denna hÀndelserika dag med en tvÄrÀtters pÄ campingens restaurant och nÄgra glas rött innan det var dags att sÀga god natt.

Benicassim Àr en mindre turistort knappt tvÄ mil norr om Castello de la Plana.
Benicassim
Infarten till Camping Bonterra Park i Benicassim

Camping Bonterra Park som ligger ca 300 metet frÄn Medelhavet och stranden, Costa de Azahar, visade sig ha allt som en globetrotter kan önska sig.
Förutom de vanliga hygienutrymmena sÄ fanns det en inomhuspool, spolplatta för husbilstvÀtt, tvÀttmaskiner, internet, restaurant, gym, boulebana osv.
Strandpromenaden i Benicassim mĂ„ste tillhöra en av de mest vĂ€lskötta vi nĂ„gonsin upplevt. Även nu under lĂ„gsĂ€song var den pyntad med blommor, palmerna var ansade och hela den plattbelagda promenaden glĂ€nste i solen.
Benicassim (57)
Den underbara strandpromenaden i Benicassim

Den var lÄng och handikappvÀnlig och den kantades med gamla vackra 1900-talshus. Under palmerna fanns vÀlskötta soffor och stolar utplacerade vilket gav ett lugnt och behagligt intryck.
Barer och restauranter, som ibland kan vara skrÀniga, var hÀnvisade till promenadens ytterkanter.

Om strandpromenaden var imponerande sÄ var utbudet av cykelbanor Ànnu bÀttre.
Det fanns en drygt tvÄ mil lÄng cykelbana, pÄ en gammal nerlagd jÀrnvÀg, som strÀckte sig frÄn Orpeca i norr, genom Benicassim, till Grau i söder.
Förutom denna led, som mest var till för promenadcykling, fanns det ett stort utbud för de mer motionsinriktade.
Det var inte svÄrt att förstÄ varför sÄ mÄnga cyklister, i tajta fÀrggranna cykelklÀder, höll till just i detta distrikt.

Under vÄr vistelse gick vi varje dag en rask promenad i soluppgÄngen.
Benicassim (27)
SoluppgÄng (kl. 8.30) över medelhavets horisont

Vi cyklade mer eller mindre dagligen. Vi cyklade bl.a. de tvÄ milen till nÀrmaste stora stad, Castello de la Plana, som Àr mest kÀnd för sitt fotbollslag, Villareal. Dessutom besökte vi campingens frÀscha gym varannan dag.
Vi gick shoppingrundor, vi besökte marknaden och vi Ät gott pÄ byns uteserveringar.
Benicassim (46)
Helena provar sina muskler i campingens gym

Benicassim var för oss ett vĂ€lbehövligt och lĂ€ngre stopp. Vi fick röra pĂ„ oss, vi fick koppla av och vi fick göra just det vi kommit till Spanien för – njuta av livet.
Efter nio hÀrliga motionsrika dagar lÀmnade vi Bonterra Park och Benicassim trots att dÀr pÄgick en veckolÄng festival med allt frÄn lÄngbord med paella pÄ stans gator, till tjurrusning för de unga och djÀrva.

Albir – Altea
Det var mulet och grÄtt nÀr vi drog ivÀg mot vÄrt nÀsta mÄl pÄ denna resa. Destinationen var Altea och Camping Cap Blanc, ca 23 mil söderut efter kusten.
I stort sett var hela dagens bilfÀrd en resa genom en jÀttestor apelsinlund. VÀgen, pÄ de lÄglÀnta omrÄdena, kantades av de orangea frukterna i det mörkgröna lövverket.
Fruktbönderna var i full fÀrd med Ärets första skörd och det var aktiviteter lÀngs den vackra vÀgen.

Albir och Camping Cap Blanc ligger nÄgra kilometer norr om Benidorm.
En ganska stor camping, men trÄng och nÀstan fullbelagd och pga. vÄr husbils storlek blev vi hÀnvisade till en omgjord asfalterad p-plats strax innanför inhÀgnaden.
Det var en mycket bra plats som vi delade med sex andra husbilar precis intill strandvÀgen pÄ Playa del Albir.

Första morgonen var grÄmulen och nÄgot kylig. Vi startade dagen med en rask promenad utmed den vackra Costa Blanca kusten. Efter frukost var det dags för ett besök i den gamla fiskebyn Altea, nÄgra kilometer frÄn vÄr boplats. Altea, med anor frÄn medeltiden, ligger pÄ en kulle med den vackra kyrkan och det lilla torget pÄ byns högsta punkt.
Altea (18)
Kyrkan pÄ det lilla torget i Altea

De kritvita pittoreska gamla husen slingrade sig uppför berget med smala kullerstensbelagda branta grÀnder som knytets samman med murar och trappor. Fasaderna var dekorerade med vackra belysningsarmaturer och blomsterprydda smÄ balkonger.
Altea (10)
De smala branta grÀnderna i den gamla fiskebyn

Vid ett par tillfÀllen under vÄr vistelse i Albir besökte vi Faro del Albir, en fyr pÄ en klippa dryg 100 meter ovanför havsytan.
Det var en vandring pÄ drygt fyra kilometer upp till fyren pÄ en asfalterade men kuperade och delvis bilfri vÀg.
Altea (36)
Faro del Albir, fyren som leder bÄtarna in till Altea

Det visade sig vara ett populÀrt utflyktsmÄl för alla. Familjer, joggare, cyklister mm. kantade den vackra vÀgen som hade en vidunderlig utsikt över Medelhavet, kustremsan med den lÄnga sandstranden, smÄbÄtshamnen och byarna Albir och Altea i bakkanten.

VÀldigt mÄnga frÄn vÄrt grannland Norge har tagit sin tillflykt hit till Albir bÄde tillfÀlligt och permanent.
PÄ restauranter, barer, affÀrer mm. dÀr man informerade om sitt utbud, gavs detta ofta pÄ norska.
Vi blev Àven bekanta med ett norskt par, Venke och Arvid, som vi hade nÄgra trevliga stunder tillsammans med.
Det var i Albir som vi fick upp ögonen för tapas och vid fler tillfĂ€llen valde vi just detta pĂ„ menyn. Vi Ă„t t.o.m. tapas pĂ„ en norsk strandbar men framför allt Ă„t vi en fantastiskt god ”damped torsk” pĂ„ en helnorsk restaurant, med norsk personal, nĂ„gra kvarter frĂ„n stranden.

Elektroniken kan ibland stÀlla till med de mest konstiga spratt.
En dag nÀr Helena larmade husbilen ramlade sÀndaren isÀr och nÀr hon ÄterstÀllde den lilla dosan fastnade den i det lÀge som signalerar att larmet skall aktiveras.
Larmet gick inte att stÀnga av. Det tjöt och skrek och hur vi Àn gjorde sÄ fortsatte oljudet. VÄra grannar började nÀrma sig och vi kÀnde stressen komma smygande.
Efter en stund tog vi fram reservdosan och med den kunde vi larma av, men bara för en kort sekund, sedan satte oljudet igÄng igen.

Helena, som nu var riktigt stressad, ringde JR-larm som installerat anlÀggningen.
Han förklarade att vi mÄste plocka ur batteriet ur den defekta sÀndaren för nÀr vi larmar av med reservsÀndaren sÄ vill den defekta sÀtta pÄ det igen, ganska logiskt men vem Àr logisk i stressens hetta.
Elektroniken kan vara besvÀrlig ibland och efter denna hÀndelse drar vi oss för att anvÀnda larmet.

Det finns för och nackdelar med allt. Fredag och lördagsnÀtterna upplevde vi som lite stökiga eftersom det fanns ett disco pÄ strandvÀgen, strax intill campingen. Efter att musikens dunk tonats ned, vid femtiden pÄ morgonen, var det dags för ungdomarna att lÀmna platsen vilket inte skedde helt ostört.

Vi stannade pÄ Camping Cap Blanc i en vecka. VÀdret var som ett typiskt svenskt vÄrvÀder. Det var solsken, vÀrme, kraftig blÄst och regn om vartannat och vÀderprognoserna stÀmde lika dÄligt som hemma, innan sommaren fÄtt sitt fÀste. Det Àr det vi kallar aprilvÀder.

KvÀllen före avfÀrd tillbringade vi med vÄra nyfunna norska vÀnner i deras husbil. De bjöd pÄ en jÀttegod Irisch och innan det var dags att ta adjö bytte vi telefonnummer och mejladresser.

Bolnuevo – Porto de Mazarron
MĂ„let för dagen var La Marina ca sju mil söderut. NĂ€r vi stannat för att checka in och kolla ut en bra plats fick vi en kĂ€nsla – hĂ€r vill vi inte vara.
Efter en kort diskussion bestÀmde vi oss för att Äka vidare och det nya mÄlet blev Camping Playa de Mazarron i Bolnuevo, strax söder om Cartagena.
VÀdret var kallt, grÄtt och blÄsigt med hotfulla regnmoln utöver Costa Blanca kusten, men vi kÀnde direkt att detta var rÀtt sÄ vi checkade in och fann en bra plats.
Vi stötte direkt ihop med vÀrmlÀnningarna, Conny och Siv, som vi trÀffat i TÀllberg förra midsommaren och efter att vi stÀllt i ordning ekipaget bjöds vi pÄ kaffe och hembakat i deras husbil.

I vanlig ordning började vi med att reka nÀromrÄdet och vi sÄg direkt att det fanns bra möjligheter för bÄde cykling och vandring. I den lilla byn, Bolnuevo, var det mesta öppet och det var inte lÄngt till Puerto de Mazarron som Àr en betydligt större stad.

Förutom det vÀrmlÀndska paret, bodde det en hel del svenskar pÄ campingen som gav oss tips om bÄde det ena och det andra.

En dag guidade Conny och Siv oss pĂ„ en hĂ€rlig vandringsled som de kĂ€nde till. Vi cyklade först nĂ„gra kilometer till utgĂ„ngspunkten innan vi tog oss an denna mycket vackra bergsstig, som svenskarna kallar ”Lavendeldalen”.
I början pÄ leden passerade vi fÀrgstarka berglager i olika brunröda nyanser och ett pÄ ett stÀlle var faktiskt berget helt blÄtt.
Bolnuevo (25)
Lavendeldalen med palmer och utsikt över Medelhavet

 Bolnuevo (16)
Ett blÄtt berg mitt bland de i övrigt brunröda nyanserna

Det var en fantastisk vandring i den lÀtt kuperade terrÀngen med en enorm utsikt över det smaragdgröna Medelhavet och med olika vÀxter i begynnelsen till blom.

PÄ kvÀllen gick vi tillsammans till Marias restaurant strax utanför campingen. En stÀmningsfull liten mysig restaurant med god mat. Att det dessutom endast kostade Ätta euro per person för en trerÀtters med vin, gjorde ju inte saken sÀmre.

En morgon vaknade vi till regnet som vi faktiskt vÀntat pÄ, vi fick nÀmligen för oss att efter regn kommer sol och det var just det vi lÀngtade efter.
VÀdret blev nÄgot bÀttre och vi bestÀmde oss för att ta en lÀngre tur med cyklarna. Det var molnigt, vindstilla och ca 14 grader nÀr vi gav oss ivÀg pÄ den kuperade och steniga kustleden till Percheles ca en mil söderut.
Bolnuevo (36)
Ett kuperat vackert landskap, opassande för cykling

Det var en fascinerande och mycket svÄr led i det karga och bergiga landskapet. Stigen var bitvis sÄ kuperad att vi fick bÀra cyklarna.

Efter ca tvÄ timmar nÄdde vi den lilla spanska byn, som bestod av ett 30-tal hus, barer, restauranter och en liten handelsbod,
Trötta och hungriga gick vi in pÄ en av de fyra restauranterna.
Kyparen som inte kunde nÄgot annat sprÄk Àn spanska redogjorde, i ett mycket snabbt tempo, för ett par olika menyer som dagens lunch hade att bjuda pÄ.
Vi begrep ingenting, inte ens Helena som normalt sett brukar kunna förstÄ helheten i en frÀmmande konversation.
Kyparen smattrade pÄ med sin spanska och till slut nickade vi jakande pÄ allt han sa, det fick bli som det blir.
Först kom det in en flaska rödvin, bröd och bubbelvatten. Sedan kom han med en hÀrlig sallad och dÀrefter fick vi en mycket smaklig paella.
NÀr vi Àtit upp detta dukades det fram svÀrdfisk med pommes och nu började vi verkligen fundera pÄ vad vi bestÀllt.
Kyparen började plocka bort rester, tallrikar och bestick för nu var det dags för glass och kaffe och till det bjöds det pÄ tvÄ sorters likör.
Helena började oroligt rÀkna vÄr medhavda kassa innan hon begÀrde in notan.
Hon lyfte, nÄgot fundersamt, blicken mot kyparen nÀr han pÄ bordsduken skrev vad kalaset kostade.
Helena tittade frĂ„gande pĂ„ kyparen och gjorde en cirkelformad rörelse, med handen, över hela bordet – kyparen nickade. Hela denna mĂ„ltid kostade endast 20 euro.
MÀtta och nÄgot pÄverkade av mÄltidsdryckerna slÀpade vi oss över de steniga kuperade bergen hem till campingen igen.

PÄ kvÀllen lyssnade vi pÄ webbradion. I den pÄgÄende handbollsturneringen förlorade Sverige mot Frankrike och senare pÄ kvÀllen sÄg vi, pÄ spansk TV, Danmark besegra Spanien och dÀrmed bli klara för VM-final.

Helger och marknad hör ihop. Denna helg var det först i Mazarron, ca sju kilometers cykling frÄn campingen, och dagen efter i Puerto de Mazarron nÄgra kilometer bort.
I Mazarron var det en liten trevlig marknad med mer inriktning pÄ den inhemska befolkningen, Àn mot turisterna.
Vi hittade en elektrisk stekpanna som bara var ett mÄste enligt hustrun. Efter att jag mutats med en stor konjak blev det affÀr.
PÄ eftermiddagen bjöd vi Conny och Siv, som skulle vidare söderut, pÄ hemmagjord sangria i solskenet och vÀrmen utanför vÄr husbil. Ett avsked i all enkelhet med byte av telefonnummer adresser osv. innan det var dags för de sedvanliga avskedskramarna.

Marknaden i Puerto de Mazarron var jÀttestor med allt frÄn synÄlar till meterbreda paellapannor.
Helena köpte fÀrska grönsaker och trosor och jag fick med mig ett par mysbyxor, en t-shirt och ett par tofflor.
Efter vÄrt fyndande Äkte vi ner till hamnen som för dagen lystes upp med en sol utan slöjor.
Restauranterna och barerna trÀngdes pÄ den plattbelagda och mycket vackra strandpromenaden som kantades av palmer.
Det var mycket folk i rörelse, för det första var det söndag och för det andra var det en mycket varm och hÀrlig dag.
KvÀllen Àgnades Ät handbolls-VM pÄ spansk TV. Att höra en spansk kommentator Àr en upplevelse i sig. Jag Àr imponerad av den hastighet (ord per sekund) som de pratar med.
Hur som helst, fick vi se Sverige förlora bronsmatchen mot Spanien och ett starkt Danmark som stöp i förlÀngningen av guldmatchen mot Frankrike.

Vi var nu inne i februari och vÄren började nÀrma sig.
Det var inte bara vÀdret som kÀnnetecknade det, det mÀrktes Àven pÄ folket som sÄ smÄtt började krypa ur sina hÄlor. Det fejades och putsades pÄ gator och torg och pÄ stranden var de stora maskinerna igÄng med förberedelser inför badsÀsongen.
Bolnuevo (54)
Helena njuter av, den för oss, tidiga vÄrsolen

Det mest fascinerande var att se killen som klÀttrade upp i de höga dadelpalmerna för att ansa lövverket i kronan.
Han jobbade pÄ 8-10 meters höjd med bara en lina runt magen och nÄgra dobbar i skorna samt ett verktyg för att hugga ner de grova grenarna.
Bolnuevo (53)
Fascinerande syn att se killen jobba pÄ 8-10 meter höjd

PÄ vÄr sista dag i Bolnuevo cyklade vi norrut, utmed kusten, till en liten by som heter Isla Plana. Byn ligger ca 15 kilometer frÄn campingen och vÀgen dit var vacker men det var ocksÄ en del trafikerade avsnitt med bilar tÀtt inpÄ oss.
PÄ hemvÀgen fick vi beskÄda hur en fÄrfarmare med sina hundar och visslingar styrde sina djur in pÄ en liten trÄng betesmark mitt i bebyggelsen.
Det var ingen liten besĂ€ttning – uppskattningsvis var det minst 200 fĂ„r som lydigt lydde farmarens och hundarnas kommandon.

Efter nio dagar pÄ Camping Playa de Mazarron i Bolnuevo var det dags för en förflyttning igen. Det var nio hÀrliga motionsrika dagar i en underbar miljö och med mestadels bra vÀder.

Fuengirola
Dagens 40-milatripp gick till Fuengirola som ligger mellan Malaga och Marbella. Det var bitvis en mycket vacker resa pÄ bergiga kurviga vÀgar genom turistorter som Nerja, Malaga, Torremolinos osv.
PÄ vissa strÀckningar hade vi det turkosfÀrgade Medelhavet pÄ vÄr vÀnstra sida, fruktodlingar pÄ ömse sidor och Sierra Nevadas snöklÀdda berg pÄ vÀgens högra sida.
Dessa vackra synintryck stördes tyvÀrr av milslÄnga, delvis sammanhÀngande, odlingarna som var inklÀdda i plast pÄ manshöga stÄlstÀllningar. Det var ingen vacker syn men förmodligen ett mÄste för grönsaksbönder.

Fuengirola Àr en typisk semesterstad som byggts upp under den stora turistboomen pÄ 60-talet. Husen Àr höga med uteserveringar i bottenplan, strandgata med palmer lÀngs en bred trottoar och playan med strandbarer, uthyrning av solstolar, parasoller osv.

Vi började som tidigare med en promenad den första morgonen för att reka nÀromrÄdet. Det var dÄ vi upptÀckte att man pÄ Fuengirola Campingen klÀtt en hel slÀnt med stora paraboler.
Campingen hade inte WIFI utan man hade valt att dra sladdar frÄn parabolerna till de som ville ha internetanslutning. Vid nÀrmare betraktelse, sÄg vi i det tunna lövverket, att det hÀngde sladdar kors och tvÀrs i trÀdkronorna. Det gick en sladd frÄn varje parabol, minst ett trettiotal, till ett antal uppsamlingsstÀllen dÀr den som ville kunde koppla upp sig för nÄgra fÄ Euro.

Minst 75 % av campingens gÀster var frÄn Finland. Det fanns nÄgra svenska och norska ekipage ocksÄ sÄ campingen var kÀndes vÀldigt nordisk.
Vi trĂ€ffade ett finskt par som övervintrar pĂ„ denna camping Ă„r efter Ă„r. Paret hade god kĂ€nnedom om det mesta hĂ€r och de visade de oss en ”smygvĂ€g” till ett köpcentra pĂ„ den sida av motorvĂ€gen, dĂ€r campingen ligger.
Hela Fuengirola Àr nÀmligen delad av en motorvÀg med den modernare delen som t.ex. köpcentrum pÄ ena sidan och höghusen, beachen, strandpromenaden och barerna pÄ den andra.

I köpcentret hittade vi, efter mÄnga dagars letande, en biltillbehörsaffÀr som sÄlde bilvax. Vax Àr tydligen ingen bÀstsÀljare i detta land för alla som vi tidigare frÄgat har bara skakat pÄ huvudet.
PĂ„ campingen fanns inga förbud mot biltvĂ€tt och efter lĂ„ng vĂ€ntan fick jag nu Ă€ntligen chansen att börja frĂ€scha upp lacken som fortfarande hade saltbelĂ€ggning kvar sedan nerresan. Jag började med att tvĂ€tta bakpartiet, dĂ€refter polish och till slut det skyddande vaxet – Ă„ÂŽ jĂ€klar vĂĄ fint det blev. Finnarna, det fanns ju gott om dem hĂ€r, tittade förvĂ„nat pĂ„ mig nĂ€r jag höll pĂ„ med detta anstrĂ€ngande arbete.
Vi frÄgade ett finskt par var man gör hÀr i Fuengirola. HÀr finns inte direkt nÄgot att se pÄ och det finns inga cykelvÀgar eller andra möjligheter till aktiviteter.

Det finska paret svarade pĂ„ sin hĂ€rliga finsklanssvenska dialekt – ingenting, det finns absolut ingenting att göra – och det Ă€r sĂ„ vi vill ha det.

Vi besökte gÀsthamnen och trodde för ett ögonblick att vi hamnat pÄ en engelsk koloni. Barer, affÀrer, skyltning mm. var helt i engelsk stil, och alla talade till varandra pÄ engelska.
Fuengirola Àr ÀndÄ, om man fÄr tro Wikipedia, i första hand spanjorernas semesterort.
Vi gjorde Àven ett besök pÄ den gamla moriska borgen, med anor frÄn 900-talet, som ligger strax intill stranden och efter det var utbudet pÄ synintryck slut.
Fuengirola (24)
Borgen i Fuengirola med anor frÄn 900-talet

En dag nÀr Helena skulle steka kyckling pÄ vÄr nyinköpta elektriska stekpanna blev jag orolig för att sÀkringen, som fanns i elanslutningen, inte skulle rÀcka till. Normalt sett, med 5 amp sÀkring, kan man klara en belastning pÄ ca 1100 W och stekpannan Àr pÄ 1500 W.
Jag ryckte ur sladden ur husbilen, satte den i stekpannan och fortsatte dÀrefter med bilvÄrden.
I husbilen finns en display som talar om nÀr 220 voltsströmmen Àr bruten och efter nÄgra minuter, med tankarna pÄ annat hÄll, rÄkade jag se att det varnades för strömavbrott.
Jag sa till Helena att stÀnga av stekpannan och eftersom sÀkringsskÄpet var lÄst gick Helena till receptionen för att be om hjÀlp.

Det kom snart en man till undsĂ€ttning, han tittade i skĂ„pet, lyfte pĂ„ axlarna och med handflatorna vĂ€nda mot mig sa han, it’s okey, pĂ„ sin knaggliga engelska.
Men displayen varnar ju försökte jag förklara med kroppssprÄket.
DĂ„ gick den vĂ€nlige mannen fram och visade att det inte fanns nĂ„gon inkopplad sladd i husbilens anslutning – den satt ju i stekpannan.
Snacka om hjÀrnslÀpp, men Helena och servicemannen fick sig i alla fall ett gott skratt.

Trots att Fuengirola enbart riktar sig till sol- och badtörstiga sommargÀster, vilket inte riktigt Àr vÄr grej, var det fyra dagars skön avkoppling med behövlig husbilsvÄrd.

Ronda
Efter nÄgra felnavigeringar, i de spanska vÀgbyggena, hittade vi vÀgen upp till dagens mÄl, Ronda, ca sex mil i nordvÀstlig riktning frÄn Marbella.
Redan efter nÄgra kilometer frÄn kusten började stigningarna, pÄ den mycket vackra men krokiga vÀgen, upp till de Andalusiska bergen.
Ronda
En vidunderlig utsikt i de Andalusiska bergen

PÄ vissa strÀckningar sÄg vi Medelhavet lÄngt, lÄngt bort i fjÀrran samtidigt som vi hade de snöklÀdda bergstopparna inom synfÀltet och dÀremellan smÄ kritvita bergsbyar i dalgÄngarna.
VÀgens högsta punkt, enligt GPS-en, var 1 150 meter över havet.

Ronda balanserar pÄ kanten av en lodrÀt klippa som delas av en 100 meter brÄddjup klyfta. Hela omgivningen Àr en vidstrÀckt böljande platÄ, ca 750 meter över havet, som omgÀrdas av höga och delvis snöklÀdda berg.

Vi checkade in pÄ Camping El Sur som visade sig vara en mycket vÀlskött och vacker camping men som nu under lÄgsÀsong var ganska tom. Det kom ytterligare nÄgra ekipage senare pÄ kvÀllen men det fanns ÀndÄ mÄnga tomma platser.
NÀtterna var kalla hÀr uppe i bergen, det var till och med rimfrost i grÀset vissa morgnar.
Men sĂ„ fort solen stigit över bergskammen sĂ„ vĂ€rmdes hela omgivningen upp och termometern steg under nĂ„gra fĂ„ morgontimmar till 16 – 20 grader.

Camping El Sur ligger pÄ en höjd tre kilometer frÄn Ronda och utan att ta ett enda tramptag pÄ cykeln, rullade vi Ànda ner till den gamla kulturhistoriska byns port.
Innanför den kvarvarande muren promenerade vi i smala kullerstensbelagda grÀnder upp till kyrkan St Maria La Mayor.
Vi fortsatte vÄr fÀrd till El Tajo, den 100 meter brÄddjupa klyftan som delar staden i tvÄ delar.
Det finns tre broar över stupet, den Àldsta Puente Viejo, Àr frÄn 1500-talet och den senast byggda, Puente Nuevo, har sitt ursprung frÄn 1700-talet.
Den 100 meter höga Puente Nuevo, Àr Rondas största turistattraktion med ca 75 000 besökare per dag.
Ronda (37)
Puente Nuevo har sammanfogat staden sedan 1700-talet

Trots lÄgsÀsongen var det mÄnga turister som besökte den skrÀckinjagande skrevan och det vackra vÀdret gjorde att folk tog en paus pÄ nÄgon uteservering med den hissnande utsikten.
Vid ett av vÄra vÀtskestopp trÀffade vi tvÄ svenska par som vi kom i samsprÄk med. Det visade sig att paren, som hade hus i Nerja, var frÄn SkÀrhamn och HöviksnÀs pÄ Tjörn och att vi hade gemensamma bekanta. VÀrlden Àr liten.
Vi gjorde Àven ett besök pÄ Plaza de Toros som Àr vÀrldens största tjurfÀktningsarena. Den gamla arenan invigdes 1785 och Àr fortfarande, trots omvÀrldens protester, i bruk.
Ronda (46)
TjurfÀktningsarenan i Ronda Àr vÀrldens största

Ronda Àr tjurfÀktningens Mecka och det pÄstÄs att det var hÀr tjurfÀktningen startat nÄgon gÄng under 1500-talet.

Att med cykel, eller rulla, ner till Ronda var lÀtt. Att komma tillbaka till campingen, efter flera timmars promenerande i byn och efter en god lunch med tillhörande dryck, var desto svÄrare. Tre kilometer i starkt motlut tar Àven pÄ en nÄgotsÄnÀr vÀltrÀnad kropp.

De kalla nÀtterna gjorde att vÄr första gasolflaska tog slut och för att kunna behÄlla nattvÀrmen i husbilen mÄste vi fÄ tag i en ny.
CampingvĂ€rden förklarade för Helena att det, i stort sett, var administrativt omöjligt att köpa en gasolflaska i Spanien om man inte hade ett intyg frĂ„n berörd myndighet. Att fĂ„ ett sĂ„dant intyg var enligt honom en vĂ€ldigt invecklad och tidsödande pappersexercis. Tomma flaskor fanns tydligen att köpa ”olagligt” pĂ„ vissa marknader men campingvĂ€rden föreslog i stĂ€llet att vi kunde byta till en plats dĂ€r det fanns 10 ampers sĂ€kring, vilket skulle rĂ€cka för att vĂ€rma husbilen.
Vi bytte plats och berÀknade att den kvarvarande tuben kanske kunde rÀcka för matlagning den ÄterstÄende tiden.

Det blev mÄnga cykelturer och promenader under vÄr vistelse i Ronda och en dag bestÀmde vi oss för att cykla hela vÀgen runt den gamla byn pÄ klipphyllan.
Turen började med de tre kilometrarna ner till den stadsporten som ligger i den södra delen av staden.
DÀrefter vek vi vÀsterut nerför en mycket brant kullerstensbelagd medeltidsvÀg till dalens botten.
Vi fick flera gÄnger stanna och vila hÀnderna som höll ett skuvstÀdsliknande grepp om bromshandtagen.
Ronda (66)
Vilopaus i de branta backarna

Vi följde den vackra dalen över böljande Àngar, genom olivlundar och mandeltrÀd i blom, förbi gÄrdar och över broar till den norra delen av den 100 meter höga klippvÀggen.
IfrÄn detta perspektiv kunde man verkligen se hur högt det var och hur farligt nÀra kanten de gamla husen lÄg.  Att man dessutom byggt en bro, pÄ 1700-talet, i den lodrÀta 100 meter djupa ravinen Àr fantastiskt.
I den norra Ànden av dalen började klÀttringen upp till byn igen. Nu var det inte hÀnderna som tog stryk. Nu var det starka ben, en portion jÀvlar anamma och kondition som gÀllde, för det var mestadels sÄ brant att vi fick slÀpa vÄra cyklar uppför.
Den fantastiska utsikten, trötthet och den höga pulsen gjorde att vi tog mÄnga korta stopp i branten.
VÀl uppe i byn tog vi Ànnu en gÄng, en promenad pÄ den vackra plattbelagda stigen uppe pÄ klippans kant för att beskÄda den omÀttliga utsikten.  LÄngt dÀrnere sÄg vi de smÄ gÄrdarna, hÀsthagarna, olivlundarna, de rosablommande mandeltrÀden och den lilla kullerstensbelagda vÀgen som vi cyklat pÄ.
PÄ ÄtervÀgen, vid stadsporten, tog vi var sin vÀlförtjÀnt öl innan det var dags att ta sig an de sista krÀvande kilometrarna upp till campingen.

Strax intill campingen fanns en rosafÀrgad vÀgskylt med texten, Virgen de la Cabeza. Rosa skyltar i Spanien markerar att det Àr nÄgon form av sevÀrdhet.
VÀgen dit var en knagglig grusstig pÄ en Äs nÄgra kilometer vÀster om Ronda och hÀrifrÄn var det bra utsikt mot klipphyllan som den gamla staden klamrar sig fast pÄ.
NÀr vi kom fram till mÄlet visade det sig att det var en kyrka. SjÀlva entrén och ett annex lÄg pÄ en liten klippavsats medans klocktornet och resterande delen var byggt inne i berget.
Ronda (71)
Kyrkan i berget

TyvÀrr var det stÀngt sÄ vi kunde bara se det hela frÄn utsidan.

Efter en vecka med varma soliga dagar och kalla nÀtter blev det nu, precis som metrologerna förutspÄtt, ett vÀderomslag.Det fanns ett danskt par pÄ campingen, Lone och Erling, som sjÀlva Àgde en camping, mellan Helsingör och Köpenhamn, i Danmark. Dom, liksom vi skulle vidare till Cadiz och efter ett kort resonemang, med det dÄliga vÀdret som argument, bestÀmde vi oss för att lÀmna Ronda en dag tidigare Àn planerat.

VÄr sista dag pÄ Camping El Sur gick i lugnets tecken. Vi packade för morgondagens avresa och precis innan regnet kom hade vi fÄtt in allt under tak.
Vi myste, Ät gott och drack nÄgra glas av det röda till symfonin av regnets smatter. Regnet fortsatte och blev vid lÀggdags en naturlig insomningsinjektion.

Det vi minns allra bÀst frÄn besöket i Ronda Àr sÄklart den medeltida stadsdelen med de trÄnga kullerstensbelagda grÀnderna, den hisnande skrevan, El Tajo med den 100 meter höga 1700-talsbron Puente Nuevo och den fantastiska magpirrande utsikten frÄn klippkanten som staden Àr uppbyggd pÄ.
Det var Àven trevligt med ett besök pÄ Plaza de Toros, vÀrldens största tjurfÀktningsarena, oavsett vilka Äsikter man har av de aktiviteter som utförs dÀr. Spanjorerna sjÀlva försvarar sig med att tjurfÀktning Àr en kulturhistorisk konstart.

El Puerto de Santa Maria – Cadiz
Regnet hade upphört. Vi checkade ut vid niotiden och valde, tillsammans med Lone och Erling, att ta en mindre vÀg mot Cadiz som enligt campingvÀrden var vÀldigt vacker.
VÀgen var precis sÄ vacker som han beskrivit. Den var smal, kurvig och kuperad med blommande ginst, korkekar som var nybarkade och en grönska som vi inte tidigare skÄdat i Spanien.
Vi hade lÀst att just denna del av Spanien Àr den regnigaste i hela landet, vilket Àr anledningen till den frodiga vÀxtligheten.

Vi gjorde ett stopp, för shopping, pÄ torget i Grazalema som Àr en av sju s.k. vita byar i de Andalusiska bergen.
De sju byarna har ett gemensamt. De Àr smÄ, gatorna Àr trÄnga och frÄn höjderna lyser de som vit marmor i solskenet.
Efter besöket i Grazalema passerade vi ytterligare nÄgra vita byar som lÄg fastkilade mellan de höga bergsmassiven i det dramatiska landskapet.
VÀgen var mycket, mycket kuperad, kurvig och smal och vid nÄgra tillfÀllen fick vi stanna för att lÀmna företrÀde Ät getterna som ansÄg sig ha företrÀde.
Santa Maria (17)
En fantastisk vy med getter pÄ och vid sidan om vÀgen

NÀr vi lÀmnat bergen och kom ner pÄ lÄglandet möttes vi av böljande gröna Àngar, stora breda vÀgar och en temperaturskiftning frÄn 5 till 17 grader.

Vi hade fortfarande inte fÄtt tag i nÄgon spansk gasolflaska men vid ett stopp pÄ en bensinmack sa Erling att vi provar hÀr.
Med armar och ben och en blandning av tyska, engelska och danska förklarade Erling för personalen att han ville lÀmna sin tomma gasolflaska, men att han villa ha tvÄ fulla tillbaka.
Det gÄr inte sa en av de tvÄ damerna bakom disken.
Men Erling gav sig inte och efter en lÄng och livlig intern diskussion, damerna emellan, gav de med sig.
Jag fattar fortfarande inte hur det gick till men vi Äkte, glada och nöjda, dÀrifrÄn med en full spansk gasolflaska.

Eftersom det inte finns nÄgra campingar i Cadiz valde vi att söka upp Camping Playa Las Dunas i El Puerto de Santa Maria, som har bÄtförbindelse med den gamla staden.
I vanlig ordning blev det en del felnavigeringar innan vi till slut hittade campingen och precis nÀr vi checkat in började det regna.
Campingen var lÄngt ifrÄn fullbelagd sÄ vi valde ett par fina platser pÄ en lÀttillgÀnglig grÀsplan.
Santa Maria (21)
Lone och Erlings snygga Knaus

Under de första dagarna var det ösregn och halv storm, men mellan skurarna gjorde vi ÀndÄ korta besök i stadens centrum dÀr vi bl.a. kunde beskÄda den mÀktiga tjurfÀktningsarenan frÄn utsidan.
Vi passade Àven pÄ att besöka frisören. BÄde jag och Helena blev mycket nöjda och förutom ett bra arbete sÄ var det mycket billigt. Jag betalade 7 euro och Helena 15 euro, alltsÄ tillsammans 22 euro.
Motsvarande behandling hade kostat minst det tredubbla hemma.

I tre-fyra dagar hade vÀdret mycket brÄttom med mycket hög fuktighet i form av stora droppar i vertikallÀge.
Meterhöga vÄgor, frÄn Atlanten, vrÀkte sig in mot den udde som Cadiz ligger pÄ och all bÄtförbindelse var instÀlld.
I stÀllet för en hÀrlig bÄttur fick vi nöja oss med en tvÄ mil lÄng bussresa i ett deltaomrÄde, runt viken och ut pÄ en milslÄng udde dÀr den gamla staden ligger.
Besöket i Cadiz var inte det vi förvÀntat oss.
Vi började med att Ă„ka en ”guidad rundtur”, som pĂ„ svenska, i en hörsnĂ€cka, berĂ€ttade om stadens mĂ„ngĂ„riga historia.
Staden grundades av Fenicier för ca 3000 Är sedan anses vara Europas Àldsta.
Cadiz Àr den vÀstligaste av alla stÀder pÄ det spanska fastlandet vilket gjort den till en mycket attraktiv och ÄtrÄvÀrd handelsstad genom Ärhundraden. Det var den naturliga porten vÀsterut för handelsmÀn och upptÀckare. Kristoffer Columbus t.ex. startade en av sina expeditioner till Amerika just frÄn denna plats.

Genom Ären har hÀr utkÀmpats mÄnga krig med stor förstörelse och mÄnga Äteruppbyggnader vilket innebÀr att det bara ÄterstÄr nÄgra fÄ smÄ stenruiner som hÀrrör frÄn forntiden.
Santa Maria (64)
Utsikt frÄn ett torn mot andra torn

Vi hade förvÀntat oss att fÄ se en gammal stad med Ätminstone nÄgon stadsdel som pÄminner om dess Älderdom men sÄ Àr inte fallet. Byggnaderna Àr höga och vackra pÄ sitt sÀtt men de Àr som i alla andra stÀder som har nÄgra hundra Är pÄ nacken.

PÄ vÄr vistelse i Santa Maria började jag fÄ en halsinfektion som bara blev sÀmre för var dag.
Till slut var jag helt tÀt i luftrören. Det rosslade och pep vid varje in och utandning och en kvÀll blev jag sÄ tjock i halsen att vi tvingades ta en taxi till akuten pÄ Hospitalet.
Hela vÀntrummet var fullt med folk och det var som vanligt tjo och stim nÀr det finns mer Àn en spanjor i ett rum.
Helena ryggade tillbaka och sa helt spontant, hÀr blir vi sittande i natt. Men nÀr vi vÀl suttit dÀr en stund förstod vi att varje patient hade hela sin slÀkt med sig.

En kvinnlig lÀkare lyssnade pÄ mina lungor innan jag forslades vidare in i ett annat rum. DÀr mottogs jag av en leende sköterska, med en jÀttestor kortisonspruta i högsta hugg, som hon stack hur lÄngt som helst in i min vÀnstra skinka. Det gjorde jÀvligt ont och av nÄgon obegriplig anledning sÄg bÄde sköterskan och Helena mÀrkbart skadeglada och roade ut.
DÀrefter var det dags för inandningsmasken. I ca 45 minuter pumpades jag full med en blandning av syrgas och kortison.
Efter dessa behandlingar, som tog drygt tvÄ timmar, kÀnde jag mig som pÄ nytt född. Jag kunde andas och oljudet frÄn luftröret var som bortblÄst.
I vÀntan pÄ besked dök det upp ytterligare en sköterska som tog mig till en annan del av hospitalet. Jag skulle röntgas, innan lÀkaren ville skriva ut mig.
Efter att lÀkaren sett mina plÄtar och lyssnat pÄ mina lungor igen, lÀmnade vi sjukhuset med beskedet att jag hade bronkit och att det skulle medicineras bort.
FrÄn att jag knappt kunnat ta mig in i vÀntrummet sjÀlv, lÀmnade jag sjukhuset, drygt fyra timmar senare, som en helt frisk mÀnniska. Fantastiskt.

Vi umgicks mycket med vĂ„ra danska vĂ€nner, Lone och Erling. En kvĂ€ll bjöds vi pĂ„ en god ”mörbrad” som oxfilĂ© heter pĂ„ danska och vi fick Ă€ven smaka deras hemmagjorda drink, glass med Cointreau.

Efter sex dagar pÄ Camping Playa Las Dunas tog vi farvÀl till Lone och Erling som skulle stanna ytterligare nÄgra dagar.
Vi tog avskedsskÄlen med en 52 procentig Arnbitter, en dansk snaps som Gud borde förbjuda.

Torre del Mar
NĂ€r vi lĂ€mnade Camping Playa Las Dunas i El Puerto de Santa Maria var det en vĂ€ndning pĂ„ vĂ„r resa. Efter drygt en och en halv mĂ„nad och ca 400 mil, kom vi inte lĂ€ngre, Atlanten lĂ„g rakt framför oss, sĂ„ vi gjorde som GPS-tanten brukar sĂ€ga – gör en U-svĂ€ng om det Ă€r möjligt.
Planen för dagen var en 35 mila tripp till Torre del Mar och tillbaka till Medelhavet.
Efter bara nÄgra mil nÀrmade vi oss sydspetsen pÄ Spanien och pÄ lÄngt hÄll sÄg vi den vÀldiga klippan i Gibraltar.
Vi valde att passera utan besök eftersom det brukar vara krĂ„ngligt med bĂ„de parkering och tilltrĂ€de till ”The Rock” som klippan ibland kallas.
Efter Gibraltar vÀnder kustvÀgen österut och vi passerade Àn en gÄng de kÀnda turistorterna Marbella, Malaga, Nerja osv.

NÀr vi nÀrmade oss mÄlet blev det som vanligt ett letande efter campingen.
Spanjorerna har en förmĂ„ga att visa campingskyltar frĂ„n de stora vĂ€garna in till stĂ€derna. Men nĂ€r man vĂ€l Ă€r inne i kaoset med trĂ„nga rondeller, tĂ€t trafik och stressade bilförare sĂ„ upphör plötsligt skyltningen och det blir ett vĂ€ldigt dividerande – vi blir nĂ€stan osams – om vilken vĂ€g vi skall vĂ€lja.

NÀr vi nÀrmade oss stranden fick Helena syn pÄ en stor grusplan med en massa husbilar pÄ. Dit Äker vi sa hon och det visade sig vara en s.k. fricamping strax intill Medelhavet.
Torre del Mar (8)
En fricampare i Torre del Mar

Vi Àr inga vana fricampare sÄ vi frÄgade nÄgra andra husbilsÀgare om det Àr ok att stÄ hÀr över natten.  Det brukar vara helt ok sade en van svensk spanienresenÀr, men man vet aldrig, för rÀtt som det Àr kan polisen fÄ för sig att vi mÄste flytta pÄ oss.
Ni fÄr absolut inte ta ut markisen eller göra nÄgot som ser ut som om ni campar, blev vi upplysta om. Det Àr alltsÄ, för det mesta, tillÄtet att parkera men inte att campa.
Vi bestÀmde oss för att stanna nÄgra dagar för att skaffa oss erfarenhet av fricamping.
Vi sÄg bl.a. en dam som hade dubbel uppsÀttning toakassetter, en man som pinkat i en liten spann som han sedan hÀllde i en dagvattenbrunn pÄ grusplanen och nÄgra andra som tömde hela toakassettens innehÄll i samma brunn.
PÄ kvÀllen upptÀckte vi att de flesta fricampare sitter i mörker eller med stearinljus som enda ljuskÀlla. Detta för att spara batteriet.
En som inte behövde spara batterier var en tysk, med en jÀttestor husbil, som startade sitt dieselaggregat i tid och otid. Ett oljud som störde intilliggande men som gav honom bÄde elektricitet och nattvÀrme.
Plötsligt kom det en stor slamsugningsbil in till den brunn dÀr vissa tömt toan. Jag trodde att han skulle suga upp slammet i brunnen, men icke, han tömde hela sin jÀttetank och efter det var det fritt fram, Àven för oss.
För en kort sekund undrade jag vart den skiten tar vĂ€gen – men – tĂ€nkte jag, skit samma, man behöver inte veta allt.

NÀr vi rekade i nÀromrÄdet upptÀckte vi att Camping Torre del Mar som vi egentligen sökte efter bara lÄg nÄgra hundra meter frÄn grusplanen. Vi tittade in för att se om det fanns nÄgot ledigt men det var fullbelagt. Dessutom var det alldeles för trÄngt för vÄrt ekipage.
PÄ Camping Torre del Mar Àr det mÄnga svenskar som övervintrar. Helena trÀffade en av dem, en f.d. kund pÄ brf Hakefjorden, som berÀttade att de, plus ett tiotal andra ekipage frÄn Sverige, övervintrat hÀr i mÄnga Är.

Torre del Mar Àr en liten stad med fin strandpromenad och möjlighet till shopping. HÀr satsar man allt pÄ de badande turisterna och dÀrutöver finns det inte sÄ mycket att se och göra.
Torre del Mar (4)
Strandpromenaden i Torre del Mar

Dagarna i Torre del Mar Àgnades mestadels Ät shopping och avslappning pÄ strandpromenaden. FrÄn strandbarerna studerade vi stadens parkförvaltning som var i full fÀrd med att snygga till inför sÀsongens turistinvasion. De neonklÀdda arbetarna klippte buskar, sopade plattbelagda ytor, mÄlade parksoffor osv. och för första gÄngen i Är fick vi riktiga vÄrkÀnslor nÀr vi kÀnde den hÀrliga doften av nyklippt grÀs.

Sista kvÀllen följde vi med intresse ett gÀng ungdomar som fiskade med nÀt.
TvÄ personer, i en liten plasteka, drog ena Ànden pÄ nÀtet ca 100 meter rakt ut frÄn stranden medan fem man stod i sanden och höll fast den andra. Ekan gjorde en vid bÄge innan den vÀnde in mot land igen, samtidigt som strandfolket började hala in nÀtet. Sakta, sakta knöts det lÄnga nÀtet ihop till en stor sÀck som blev mindre och mindre ju nÀrmare land bÄten kom.
Torre del Mar (18)
Ingen jÀttefÄngst men en rolig hobby kanske

Hela proceduren tog drygt en timma och fÄngsten kan man sÀga var minimal.

NÀr vi vaknade efter vÄr sista övernattning visade displayen att bodelsbatteriet var tomt. Med normal förbrukning rÀcker batterierna alltsÄ i drygt tre dygn innan de behöver laddas upp igen.

Sammanfattningsvis kan man sÀga att vi Àr dÄliga pÄ att fricampa. Det Àr gratis och vi har allt vi behöver i vÄr lilla bostad, men vi kÀnner ÀndÄ en viss trygghet och bekvÀmlighet i att ligga pÄ camping.

Att fricampa nÄgra dagar dÄ och dÄ kan vÀl vara ok. Men att göra det varje vinter i 13 Är, som nÄgon skröt om, verkar helt frÀmmande för oss.

Fortuna
Fortuna, som Àr mest kÀnd för sina varma kÀllor och det mineralrika vattnet var mÄlet för dagen.
Första halvan, av den 40 mil lÄnga strÀckan gick utmed Medelhavskusten, samma vÀg som vi Äkte söderut för drygt en och en halv mÄnad sedan.
Det var pÄ denna strÀckning som vi fÀrdades genom gigantiska odlingar som lÄg under manshöga stÄlstÀllningar inklÀdda i plast.
Det kÀndes som om vi Äkte mil efter mil i en jÀttestor plastsÀck.
Strax norr om Cartagena lÀmnad vi kustvÀgen och styrde i nordostlig riktning upp mot bergen.
VÀl uppe pÄ höglandsplatÄerna var de förfÀrliga plastinklÀdda odlingarna borta. Vi fÀrdades i stÀllet genom kilometervida mandellundar som börjat ersÀtta de rosafÀrgade blommorna mot gröna löv.
Efter mandeldistriktet kom apelsin och citronfÀlten samt de lÄgvÀxande grönsaksodlingarna.

VÀdret var helt underbart, 23 grader i skuggan, nÀr vi anlÀnde Fortuna. PÄ camping La Fuente fick vi en mycket bra plats med ett eget litet hus som innehöll dusch, toalett osv.
Fortuna (2)
Campingplats med eget hygienutrymme

Efter att vi plockat fram mattor, utemöbler osv. tog Helena fram den elektriska pannan och stekte nÄgra hÀrliga köttbullar.

PÄ kvÀllen började mina hostattacker igen.
Jag hade fÄtt tillbaka min bronkit och nu var den vÀrre Àn nÄgonsin.
Vi fick tag i en lÀkare, som efter att ha lyssnat pÄ min in och utandning, skrev ut ytterligare nÄgra mediciner.
Taxichauffören som körde oss de tre kilometrarna, till lÀkaren, ville inte ha betalt nÀr vi kom fram, han insisterade pÄ att vÀnta tills vi blev klara.
Efter lÀkarbesöket körde han oss till Farmacia, vÀntade utanför tills vi fÄtt medicinerna och sedan tillbaka till campingen.
Hela proceduren frÄn att ha lÀmnat campingen, lÀkarbesöket, Farmacia tills vi Äter var pÄ campingen tog drygt en timme och den vÀnlige chauffören ville bara ha 15 euro.
Efter en hel natts sömn, utan hostattacker, undrade vi vad det var för dundermedicin jag fÄtt. Skit samma, nu kÀnde jag mig ÀndÄ frisk igen.
Helena fick ocksÄ en hel natts sömn vilket hon behövde för att klara den marktjÀnst som jag, nÀr jag Àr frisk, brukar stÄ för. Dessutom hade hon ju sina egna uppgifter att sköta.

Det vackra vÀdret höll i sig och Helena passade pÄ att bada i det 36 grader varma kÀllvattnet. Hon tyckte att det var en helt underbar upplevelse och vid ett par tillfÀllen kunde Àven jag besöka poolen med det mineralrika vattnet.
I övrigt blev det, för min del, mestadels vila eftersom medicinerna gjorde mig bÄde trött och orkeslös.
Fortuna (3)
Poolen med det mineralrika varma vattnet

Helena ville besöka lördagsmarknaden i Fortuna för att bl.a. köpa fÀrska grönsaker. Jag övervÀgde om jag skulle orka cykla de tre kilometerna in till byn men bestÀmde mig till slut för att följa med.
Fortuna (16)
Landskapet kring Fortuna Àr kalt och kargt

Landskapet runt Fortuna Àr kuperat och kargt, nÀstan ökenliknande, med ett fÄtal smÄ vÀxter som strÀvar i den torra grÄbruna sandjorden.
Att nÄgot kan vÀxa hÀr Àr en gÄta. Marken ser pÄ vissa hÄll ut som en uttorkad sjöbotten med sprickor i ett spindelvÀvslikt mönster Men de blommor som sticker upp hÀr och dÀr framtrÀder desto mer eftersom ingen annan vegetation stör dess skönhet.

Det sÀgs att dessa trakter Àr de torraste i hela Spanien samtidigt som det Àr det vattenrikaste.
Det regnar nÀstan aldrig och det mineralrika vattnet som finns kommer underifrÄn. Det varma hÀlsosamma vattnet leds i kulvertar ner till de populÀra spaanlÀggningarna som har byggts upp hÀr.
PÄ ett stÀlle sÄg vi folk som lÄg och lögade sig i en, en meter bred kulvert utan lock, alldeles intill vÀgen.
Det var ortsbefolkningen som tog ett hÀlsobad i det varma strömmande vattnet utan att betala de dyra avgifterna pÄ de uppbyggda turistanlÀggningarna.

VÀdret vÀxlar snabbt ibland. Efter en kall morgon följde en kall och blÄsig dag.
GÄrdagens behagliga vÀrme pÄ 27 grader sjönk under nÄgra fÄ timmar till 17, samtidigt som solen försvann bakom ett grÄtt tÀcke.
VÄr sista dag i Fortuna skulle Àgnas Ät bad, men det kyliga blÄsiga vÀdret satte stopp, inte ens en delvis inbyggd pool, med 36 gradigt vatten, verkade sÀrskilt lockande. I stÀllet blev det Ànnu en promenad i det karga landskapet runt campingen.

Villargordo del Cabriel
NÀr vi lÀmnade Fortuna och camping La Fuente stod termometern pÄ sju grader och det var riktigt kallt och ruggigt ute.
VÄr nÀsta destination var Villargordo del Cabriel och camping Kiko Park Rural. En strÀcka pÄ ca 25 mil rakt norrut.

Det var en mycket vacker vÀg med mandeltrÀd i blom och smÄ byar som klÀttrade uppför de branta sluttningarna.
I ett flertal av de byar vi passerade fanns det rester frÄn en gammal borg, en kyrka och ett runt kapell med blÄtt kupoltak.
PÄ de stora fÀlten, mellan byarna, var det vindruveodlingarna som dominerade. I mil efter mil passerade vi de nedklippta vinstockarna som stack upp som smÄ förkolnade grova grenar ur det mörkröda jordlagret.
HÀr i Spanien odlas vindruvor oftast pÄ platta marken och inte som i mÄnga andra lÀnder pÄ bergssluttningar.
Villargordo (5)
Utsikt över sjön, strax intill campingen Kiko Park Rural

Kiko Park Rural Àr en naturcamping som ligger strax intill en vacker sjö. Receptionen och de sanitÀra utrymmena ligger i en stor gammal gÄrd som pÄ utsidan bevarat sin Älderdom men som var fullt moderniserad innanför skalet. Det fanns Àven ett antal charmiga rum för uthyrning i de gamla huskropparna.
Vi valde platsen för att vi ville röra pÄ oss, vi hade nÀmligen lÀst att hÀr fanns gott om vandrings och cykelleder i olika svÄrighetsgrader.
Men vi hade inte vÀdret med oss, det var kallt, det blÄste och det regnade och allt kÀndes mycket olustigt pÄ den nÀstan helt tomma och öde campingen.

Helena tvÀttade nÄgra maskiner och efter det trotsade vi vÀdret med en kort promenad, innan vi bestÀmde oss för att stanna i husbilen resten av dagen.

NÀr vi steg upp var det endast tvÄ grader. Det regnade och den kalla kraftiga vinden höll fortfarande ett jÀrngrepp över landskapet.
Efter frukost och dusch bestÀmde vi oss för att lÀmna platsen. Vi var inte motiverade för vare sig cykling eller promenader i det hÀr vÀdret.

Narbonne
MÄlet var först och frÀmst att komma ner till kusten igen för att sedan dra rakt norrut mot Frankrike.
Vi Äkte Àn en gÄng genom de enorma apelsinodlingarna som vi tidigare passerat, fast dÄ i sydlig riktning.
Apelsinbönderna hade delvis skördat sina frukter sÄ lundarna var inte alls lika orangea som för nÄgon dryg mÄnad sedan.

Vi lÀmnade Spanien vid middagstid. PÄ vÄr högra sida, vid grÀnsen till Frankrike, hade vi det turkosfÀrgade Medelhavet och pÄ den vÀnstra sidan Pyrenéernas höga snöklÀdda berg.

Efter en lÄng och arbetsam dagstur i vÄldsam blÄst, började vi leta efter en lÀmplig övernattningsplats. Enligt ACSI-boken skulle det finnas en i Narbonne, ca tio mil norr om den spanska grÀnsen, som vi bestÀmde oss för att uppsöka och precis före stÀngningsdags fick vi checkat in.
Trötta och hungriga efter ca 70 mil, checkade vi in pÄ Camping La Nautique och efter en vÀlkommen middag var det dags att krypa till kojs.
Att somna efter en sÄ pass lÄng etapp Àr inga problem och att dessutom bli kan vaggad till sömns, av den kraftiga vinden, var en hÀrlig kÀnsla.

Six Fours les Plages
Fortfarande kallt och blÄsigt. Dagar som denna, nÀr man knappt vÄgar gÄ ut, Àr lika bra att anvÀnda till förflyttning.
Helena hade, pÄ datorn, hittat Ànnu en camping i Frankrike som hade vinteröppet. Camping des Playes i Six Fours les Plages lÄg pÄ en dagsturs avstÄnd utmed den rutt som vi planerat att Äka.

VÀgen till Camping des Playes var ganska intetsÀgande. Vi körde mesta delen av de ca 40 milen pÄ dyra, men snabba, betalvÀgar.
Betalstationer Àr irriterande, de Àr mÄnga och det finns inget enhetligt system. Ibland betalar man i förskott och ibland i efterskott. PÄ vissa stationer betalar man med kort och pÄ andra med kontanter och har man tur sÄ kan man hitta en bemannad station. Detta kan bli nÄgot förvirrande och det finns som regel ingen som kan svara pÄ frÄgor.

NÄgot som Àr iögonfallande i Frankrike Àr alla de zigenarlÀger som finns i skogsdungar, pÄ övergivna byggnadstomter, pÄ stora parkeringsplatser osv. Om man fÄr tro pÄ rykten sÄ Àr det zigenarnas invasion som bidragit till att de flesta campingar har vinterstÀngt hÀr i landet.

Six Fours les Plages Àr en liten badort i Golfe du Lion-bukten nÄgra mil öster om Marseille. Vi hittade en bra plats pÄ Camping Six Fours med gÄngavstÄnd till byn och den hÀrliga sandstranden.
Det var en sliten terrasserade camping under upprustning inför sommaren.
Det blev endast ett fÄtal timmars besök i byn. Dels för att jag fortfarande hade kÀnning av den efterhÀngsna bronkiten och dels för det olustiga vÀdret.
Six Fours (6)
Utsikt frÄn strandpromenaden i Six Fours les Plages

Efter nÄgon dag övergick blÄsten till regn och hela campingen blev mycket lerig och slabbig.
Efter bara nÄgra timmars regnande hade campingen fÄtt en konsistens som liknade fÀrsk koskit och med tre övernattningar lÀmnade vi platsen som inte riktigt nÄdde upp till den servicenivÄ som vi hade förvÀntat oss.

Ponte Teresa
Vi lÀmnade Six Fours i gryningen och planen var att ta oss till Camping Ponte Teresa vid Luganosjön i norra Italien. En dagsetapp pÄ ca 65 mil.

De första 20 milen, upp till Genoa i Italien, var fantastiskt vacker. Den breda kuperade och kurviga motorvÀgen var byggd pÄ utsidan av bergssluttningarna ner mot Medelhavet.
Vi passerade Cannes, Monaco, Nice och allt vad de ”glassiga” platserna heter pĂ„ den franska Rivieran.
Sluttningarna var bitvis sÄ branta att vi vid nÄgra tillfÀllen passerade takterrasserna pÄ höghusen som lÄg i jÀmnhöjd bara nÄgra tiotal meter frÄn vÀgen.
PÄ vissa strÀckningar var bergssidorna helt tÀckta med de intensivt skarpt citrongula blomklasarna frÄn MimosatrÀden som förutom synintrycken Àven levererade hÀrliga dofter.
Waidring (2)
MimosatrÀden var ett fÀrggrant inslag utmed motorvÀgen

Det var en helt underbar vÀgstrÀckning med utsikt över stÀder och gÀsthamnar, lÄngt, lÄngt nedanför vÀgen och de höga snöklÀdda bergen pÄ den motsatta sidan.

Vid tog avsked till Frankrike och strax innan Genoa i Italien lÀmnade vi Àven Medelhavet för denna gÄng.
Efter nÄgra fÄ mil rakt norrut, mot dagens mÄl, Àndrades bÄde landskap och temperatur.
Solen försvann bakom tunga moln och temperaturen sjönk frÄn 14 till 8 grader. Landskapet blev platt som en pannkaka med plöjda brungrÄa Äkrar och slitna förfallna gÄrdar.
NÀr vi kom lite lÀngre norrut sÄ började landskapet mer likna den svenska med grÀsslÀnter som dött av vinterkylan, skogsdungar med barrtrÀd och med lövtrÀd som delvis behÄllit sina vissna fjolÄrslöv.  Bergen började se ut som berg skall göra, grÄa och kala med grön vegetation i klippskrevorna.

Vid framkomsten till Ponte Teresa visade det sig att campingen endast hade tre amperer i sina strömuttag, vilket inte Àr tillrÀckligt för vÀrmesystemet. I stÀllet tvingades vi vÀrma med gasol som vi ju inte hade sÄ gott om.
Det Àr svÄrt med gasol. Varje land har sin typ av flaska med kopplingar som inte passar det svenska systemen. I vÄr spanska flaska, som vi hade köpt en adepter till, fanns det endast nÄgra fÄ kilon kvar. Vi hade Àven en skvÀtt kvar i en svensk flaska men i övrigt var vi helt beroende av elkraft.

PÄ vÄr korta vistelse med bara en övernattning, tycktes Ponte Teresa vara en mysig liten by med strandpromenad, hotell och barer bara nÄgra meter frÄn campingen.
Före sÀngdags promenerade vi utmed den spegelblanka och upplysta sjökanten in till byn dÀr vi fann en restaurant med god mat i en mysig kÀllarmiljö.

Waidring
PÄ morgonen, före avfÀrd, tog den spanska gasolflaskan slut och nu var det bara en skvÀtt av den svenska kvar att hushÄlla med.

Bara nÄgon kilometer frÄn campingen passerade vi grÀnsen till Schweiz och i och med grÀnsövergÄngen var det Àntligen slut pÄ de dyra och irriterande betalstationerna.
I Spanien och Frankrike Àr det billigt att Àta och dricka men det betalar vi tillbaka, med rÄge, pÄ de dyra avgiftsbelagda vÀgarna. Det kostar i snitt en och en halv Euro per mil, eller ungefÀr lika mycket som dieselkostnaden Àr per mil.

Schweiz Àr ett fantastiskt land med höga berg och dalgÄngar, fÀbodvallar och smÄ byar som klamrar sig fast pÄ sluttningarna.
Waidring
En rastplats pÄ den fantastisk vackra alpvÀgen

VÀgen vi körde gick bl.a. över det kÀnda, i alla fall för oss, St Bernhards passet pÄ ca 1 600 meters höjd.

Arkitekturen Àr speciell och annorlunda. Enfamiljshusen Àr helt fyrkantiga med fyra fönster i tvÄ vÄningar, rakt ovanför varandra, och en dörr i mitten ungefÀr som en speltÀrning med nummer fem vÀnd mot synfÀltet.
FÀbodvallarna Àr snarlika de som finns i Norrland. Skillnaden Àr att i Schweiz Àr de byggda i sten och inte i trÀ.
Kyrkor finns det gott om, de Àr ofta höga och smala och ligger vÀldigt, vÀldigt tÀtt.
De Àr smala med det höga spetsiga torn som liknar en jÀttestor nyvÀssad blyertspenna som sticker upp i ett pennstÀll full med trubbiga fÀrgkritor.

Efter ca tre timmar var det dags att lÀmna Schweiz och Äka in i lilleputtlandet Lichtenstein och en halvtimme senare, inne i en milslÄng tunnel, passerade vi grÀnsen till österrikiska Tyrolen.

De vackra vĂ€garna pĂ„ utsidan bergen i bl.a. Frankrike Ă€r inte lika vanliga i Österrike. HĂ€r byggs tunnlar i stĂ€llet vilket medför att det blir rakare och mindre kuperat, men man missar samtidigt mycket av den vackra utsikten.
I slutet av dagens resa passerade vi ett antal skidanlÀggningar med fullbelagda parkeringsplatser.
Det var full aktivitet pÄ liftsystemen och utförsÄkarna, med den moderiktiga fÀrgsprakande utrustningen, sÄg ut att njuta av livet i det vackra soliga vÀdret.
Waidring (15)
Liften upp till Steinplatte i Waidring

Det var kallt men vĂ€ldigt soligt nĂ€r vi anlĂ€nde Camping Steinplatte i Waidring som ligger precis mitt emellan KitzbĂŒhl och Salzburg i de österrikiska Alperna.

Efter iordningstĂ€llandet, som enbart bestod av att koppla in elen, besökte vi campingens restaurant som visade sig vara riktig bra och mycket populĂ€r. Vi tog in varsin Wienerschnitzel, ett mĂ„ste i Österrike, och en flaska rött innan det var dags för vila.

Waidring ligger pÄ ca 800 meters höjd och vÄren var i sin begynnelse vid vÄrt besök.
Byn och andra skuggiga partier var fortfarande snötÀckta och nattemperaturen pendlade mellan 5-10 minusgrader.
Vid sÄ lÄga temperaturer rÀcker inte elen för att kunna hÄlla en normal innetemperatur, man mÄste tillföra gasol till vÀrmepannan.
Den skvÀtten gasol som vi hade kvar var ju avsedd för matlagning, kaffekokning osv. hela vÀgen hem.

NÀtterna och framför allt mornarna var kalla. Vi vaknade varje dag med en inomhustemperatur pÄ 14 -17 grader. Det var inga problem sÄ lÀnge man lÄg under tÀcket, det var till och med skönt att sova i den temperaturen, men vid uppstigandet var det mycket klÀder som gÀllde.
Solen gick upp tidigt och efter bara nÄgon timme var det Äter varmt och skönt i husbilen. PÄ dagarna blev hela campingen som lervÀlling pga. dagsmejan men med mattor som underlag var det ÀndÄ möjligt att sitta pÄ utsidan och fika i den hÀrliga vÄrvÀrmen.

Den lilla alpbyn var helt anpassad efter turisternas behov och de flesta husen hade nÄgon form av Gasthaus. Det fanns ett stort sporthotell, mysiga restauranter, matbutiker, sportaffÀrer, lÀngdskidspÄr, liftanlÀggning osv. och allt lÄg inom gÄngavstÄnd frÄn campingen.
Vintersporter Àr dominerande men byn satsade Àven pÄ sommarturismen med vÀlskyltade vandringsleder i olika lÀngder och svÄrighetsgrader.
Den lÀngsta och svÄraste var ca tre mil lÄng i kraftigt kuperad terrÀng och den berÀknade vandringstiden var fem och en halv timme enligt skyltningen.

De flesta lederna var snötÀckta och oframkomliga men de som lÄg pÄ solsidan av bergen var i stort sett helt snöfria.
Vid ett tillfÀlle valde vi att ta en av de lÀttare lederna, en nÀstan snöfri jÀrnvÀgsvall pÄ solsidan av de höga bergen.
Den fem kilometer lÄnga grusade stigen slutade i Strub, en liten bergsby med nÄgra fÄ gÄrdar och en mysig restaurant.
Waidring (18)
Den gamla jÀrnvÀgsvallen som gick till grannbyn Strub

Vi var inte ensamma om att Àgna dagen Ät en hÀrlig solskenspromenad och alla, liksom vi, valde att ta en vÀlbehövlig paus pÄ restauranten.
Waidring (21)
Gulaschsoppa, snaps och öl, det Ă€r Österrike

Jag skulle bara ha en öl, men innan vi promenerade tillbaka till campingen hade jag fÄtt i mig en riktig österrikisk nationalrÀtt, Gulaschsoppa, snaps och öl. Helena nöjde sig med en öl och en frÀsch sallad.

Helena fick ofta promenera utan mig i det vackra landskapet, jag hade lite svÄrt att hÀnga med pga. den efterhÀngsna bronkiten.
Vid ett tillfÀlle följde hon en snörik, men upptrampad, stig till ett litet kapellet som lÄg pÄ en bergsluttning nÄgon kilometer in i skogen.
VÄr gode vÀn Lasse hade, efter en lÀngre tids sjukdom, avlidit under vÄr vinterresa.
Vi insÄg snart att tiden var för knapp för att hinna hem till begravningen sÄ vi beslöt att anvÀnda det lilla kapellet, som stod öppet, till vÄr sorgeplats.
Waidring (29)
Det lilla ödsliga kapellet i skogen

Under samma tid som begravningen pÄgick i Mölndal satt vi i det lilla alpkapellet, tÀnde ett ljus och tÀnkte pÄ Lasse, som varit en av vÄra bÀsta vÀnner genom Ären och som vi haft sÄ mycket trevligt tillsammans med.
PÄ eftermiddagen satt vi tysta och nedstÀmda, med försjunkna huvuden utanför husbilen och lyssnade pÄ Webbradion nÀr Helena Ekholm tog guld i skidskytte VM.
KvĂ€llen var bokad pĂ„ Restaurant Post inne i byn. Vi Ă„t varsin Wienerschnitzel som var mycket god, men sjĂ€lva miljön i restauranten hade en hel del över att önska – eller var det helt enkelt sĂ„ att vĂ„r nedstĂ€mdhet gjorde att allt kĂ€ndes tomt.

Alperna – Tjörn
Efter fem soliga dagar lÀmnade vi Waidring och Alperna för denna gÄng.
Vi trodde inte att det skulle vara nÄgon trafik en tidig lördagsmorgon sÄ vi checkade ut redan i gryningen. Men ack sÄ fel vi hade.
Samtliga, tror jag, boende i Holland och Belgien hade tydligen vistats denna vecka i Alperna och nu var det dags för dem att Äka hem och alla verkade ha mycket brÄttom. Minst nio av tio bilar som körde om oss pÄ de smala kuperade alpvÀgarna hade nederlÀndska skyltar.
VÄrt mÄl var att köra sÄ lÄngt norrut som möjligt och efter ca 80 mil tog vi in pÄ Camping Aller-Leine-Tal i Engehausen strax norr om Hannover.
Camping Aller-Leine-Tal Àr en typisk övernattningsplats som Àr lÀttillgÀnglig, bara nÄgra hundra meter frÄn Autobahn.
SÀga vad man vill om Autobahn. Den Àr trÄkig men det flyter pÄ bra trots den hÄrda trafiken och det kostar inget att Äka dÀr.
Efter en behaglig natt med plusgrader utanför och lagom vÀrme inne var det dags för nÀsta etapp. VÄrt mÄl för dagen var, en kortare strÀcka pÄ 25 mil, till den populÀra stÀllplatsen i Heiligenhafen.
Heiligenhafen, i norra Tyskland Àr en liten trevlig by med en mysig fiskehamn och hÀrliga restauranter. Byn Àr mest kÀnd som samlingspunkt för husbilsresenÀrer, som skall söder- eller norrut och den ligger bara nÄgra mil frÄn fÀrjelÀget i Puttgarden som knyter samman Danmark och Tyskland

Vi gjorde ett besök i den lilla hamnen dÀr fiskarna bjöd ut sin nyfÄngade och rensade fÄngst direkt pÄ kajkanten.
Heiligenhafen 2 (4)
Fiskarna sÀljer sina fÀrska varor direkt frÄn bÄten

PÄ kvÀllen Ät vi en god fiskrÀtt pÄ restaurant Steak- und Pfannkuchenhaus som ligger i en byggnad med anor frÄn 1587.
Heiligenhafen 2 (7)
Den gamla restauranten med anor frÄn sent 1500-tal

Vi vaknade till ett regnigt och grÄtt vÀder och drog tidigt ivÀg mot fÀrjelÀget i Puttgarden.
Frukost Ät vi pÄ den 45 minuter lÄnga fÀrjeresan innan vi Äter var i fÀderneslandet, Danmark.
TvĂ„ timmar senare passerade vi Öresundsbron och vi var i Sverige igen efter ca 12 veckor i vĂ„rt rullande boende.
Helena hade gömt undan nÄgra kronor av reskassan och de skulle nödvÀndigtvis spenderas innan hemkomsten.
Det blev som vanligt nÀr vi Äker i Varbergstrakten, en avstickare till GekÄs i Ullared och en övernattning pÄ köpcentrets camping.

Sammanfattning
Trots ett ofrivilligt stopp med nyÄrsfirande pÄ en enslig, kall och ogÀstvÀnlig camping i Malmö sÄ konstaterar vi att den 12 veckor lÄnga resan var helt fantastisk. NÄgot som vi mer Àn gÀrna kan tÀnka oss att göra om.

Att fÄ byta den kyla och halka, som höll Sverige i ett jÀrngrepp, mot ett betydligare varmare klimat i Spanien var en helt underbar kÀnsla. Att dessutom kunna, utan stress och jÀkt, tillbringa nÄgra mÄnader runt den vackra medelhavskusten innebar att det infann sig ett behagligt lugn och ett avbrott i det vardagliga livet.
2010 12 30 003
En frusen husbil strax före avfÀrd frÄn Tjörn

Campingarna
Campingarna i Spanien hÄller mestadels en mycket hög standard med bra service och hjÀlpsam personal. Under lÄgsÀsong, nÀr vi var dÀr, kostar en övernattning i genomsnitt ca 15 Euro inklusive dusch och el, eller ungefÀr hÀlften av vad det kostar i norden.
De flesta platserna hade tillgÄng till internet, tvÀttmaskiner, dusch och fÀrskt morgonbröd. NÄgra campingar hade inomhuspool, gym, boulebana, restaurant och tvÀttplatta för husbilar.

VĂ€galternativ
BetalvÀgarna i Spanien, Italien och Frankrike Àr i mycket gott skick. De Àr dyra men man slukar mil i rask takt.
Waidring (3)
BetalvÀgarna Àr snabba men dyra

Om man vill ta det lite lugnare finns det alltid betalfria alternativ som, i alla fall under lÄgsÀsong, fungerar bra med lÄg trafikfrekvens. Man fÄr dessutom en helt annan upplevelse av landskapet, de smÄ byarna och dess befolkning.
Santa Maria (3)
Betalfria vÀgar kan ibland vara bÄde krokiga och smala, men vÀldigt, vÀldigt vackra

Mat och dryck
Att Àta och dricka i de sydeuropeiska lÀnderna Àr billigt och gott.
AffÀrernas enorma urval, av framför allt frukt och grönsaker, innebar att det var nÀst intill omöjligt att fÄ Helena dÀrifrÄn.
En god hemmalagad middag med ett gott vin kostar inte mycket mer Àn ett par liter diesel.
Att Àta pÄ restaurant Àr ocksÄ billigt, vi Ät t.ex. en trerÀtters eller tapas för mindre Àn 10 Euro.

Upplevelser
Det Àr inte lÀtt att rangordna alla vÄra upplevelser sÄ vi tar en kortversion av de bÀsta i tur och ordning efter resans gÄng.

Benicassim
Efter en ganska strapatsfylld och kall resa genom Tyskland var det en fantastisk kÀnsla att, för första gÄngen pÄ denna resa, se solen gÄ upp över Medelhavet.
Det blev nio hÀrliga dagar i Benicassim som var vÄrt första lÀngre stopp. Vi hade bra vÀder och staden uppmuntrade till motion i alla former. Vi promenerade, cyklade och gick pÄ gym. DÀremellan var det avslappning som gÀllde.
Benicassim (15)
Helena pustar ut efter en cykeltur lÀngs Medelhavet

Altea
Besöket i den gamla fiskebyn Altea, med de trÄnga kuperade grÀnderna, var bÄde givande och anstrÀngande. Framför allt var besöket pÄ det lilla torget, med kyrkan högst uppe pÄ toppen av kullen, vÀl vÀrt ett besök.
Altea (17)
Det lilla torget pÄ byns högsta punkt

Altea (19)
Den vackra kyrkan som krona pÄ verket

Bolnuevo
Landskapet och de fÀrgstarka bergen runt Bolnuevo gav oss nio fantastiska och motionsrika dagar.
Det fanns alla möjligheter för bÄde cykling och promenader och det som mest etsat sig fast i minnet Àr den vackra, men jobbiga, cykelturen till en liten by lÄngt frÄn turismens invasion.
Bolnuevo (33)
De fÀrgstarka bergen i trakterna kring Bolnuevo

Ronda
Medeltidsbyn Ronda i de Andalusiska bergen Àr ett mÄste för alla som har möjligheten.
Byn Àr mest kÀnd för den jÀttelika lodrÀta klyftan, El Tajo och den 100 meter höga bron, Puente Nuevo, som fogat samman stadsdelarna sedan 1700-talet.
FrÄn den höga lodrÀta klipphyllan, som Ronda klamrar sig fast pÄ, har man en enorm utsikt över den djupa dalen med de böljande Àngarna, mandeltrÀden, olivlundarna och de snöklÀdda bergen i bakgrunden.
Vi fick sju hÀrliga dagar med omÀttliga synupplevelser som för alltid etsat sig fast i minnet.
Ronda (65)
Den enorma utsikten frÄn den gamla stadsmuren i Ronda

Fortuna
Att komma till Fortuna Àr som att komma till en helt annan planet. Landskapet ser vid en första anblick ut som ett mÄnlandskap. Det Àr kalt och kargt och den grÄbruna jordskorpan liknar en böljande efterstorm pÄ vÀstkusten.
VÀxtligheten Àr en bristvara i den torra sandjorden och allt ser grÄtt och trist ut.
Hit Äker man för de varma kÀllorna. Direkt frÄn underjorden leds det mineralrika varma vattnet till spaanlÀggningar och pooler som lockat turister i Ärtionden.
Det pÄstÄs att vattnet, som Àr fantastiskt skönt att bada i, Àven Àr hÀlsosamt och ett botemedel för diverse sjukdomar.
Efter fyra dagar med hÀrliga bad var det dags att flytta till nÀsta upplevelse.
Fortuna (10)
Helena tar ett hÀlsobad i det mineralrika varma vattnet

Waidring
Den lilla alpbyn i österrikiska Tyrolen var vÄrt sista lÀngre stopp, fem dygn, innan det var dags att tÀnka pÄ resans avslutning.
Waidring, som ligger mitt emellan KitzbĂŒhl och Salzburg, Ă€r helt uppbyggd för turisterna. PĂ„ vintern Ă€r det skidor som gĂ€ller, bĂ„de utför och lĂ€ngd och pĂ„ sommaren satsar man pĂ„ fjĂ€llvandring.
En mysig liten by med typisk österrikisk arkitektur, med restauranter och Gasthaus och med allt annat som den krÀsne krÀver.
Waidring (1)
Waidring blev vÄrt sista lÀngre stopp före hemresan

Tyrolen var en bra avslutning pÄ en helt underbar resa med vÄr fantastiska husbil

Se fler bilder frÄn resan i vÄrt galleri
Signatur Helena o Arly

 

 

2 (3)

Se fler bilder under fliken Galleri>Bilder frÄn vÄra resor

PĂ„sken 2012

SkÀrtorsdagen

Vi startade vÄrens premiÀrtur klockan sju pÄ morgonen. Det var frost, himmel klarblÄ och solen stod redan högt över horisonten.
Det Àr alltid nÄgot visst med vÄrens första tur, förvÀntningarna, fungerar husbilen, hur vÀdret blir osv. Metrologerna hade spÄtt fint vÀder pÄ SkÀrtorsdagen men pÄ LÄngfredagen och PÄskafton skulle det bli regn eventuellt snö, kallt och blÄsigt.
VÄrt första mÄl var Apelvikens Camping i Varberg, ca 15 mil hemifrÄn. DÀr sammanstrÄlade vi med Kjell och Margareth som startad dagen innan, pÄ Askonsdagen alltsÄ. Vi bjöds pÄ frukost med bl.a. smörgÄs med norsk fiskpudding och kaviar. Margareth var ute pÄ en joggingrunda men kom lagom tillbaka till ett framdukat bord.
FÀrden mot helgens mÄl, Mölle, flöt pÄ lugnt och stilla. VÀdret var fortfarande strÄlande och vi anlÀnde campingen vid lunchtiden.
First Camp Mölle ligger pÄ Kullahalvön i nordvÀstra SkÄne, ca tre kilometer sydost om Mölle och med.
1 (4)
Kullens fyr 78,5 m ö h med anor frÄn 1500-talet

ytterligare nÄgra kilometer i samma riktning till Kullens fyr med anor frÄn 1500 -talet.
Tanken var att vi skulle cykla till Mölle för att Àta lunch men eftersom det fortfarande var vÀldigt kallt beslöt vi att ta en rask promenad i stÀllet.
Vi hittade en liten fiskaffÀr/restaurant nere i hamnen dÀr vi bestÀllde in var sin fisktallrik med sedvanliga tillstÄndskrÀvande drycker.
Maten och drycken var till full belÄtenhet. Vi valde att sitta utomhus, inbÀddade i filtar och kuddar, eftersom det kÀndes Ànnu kallare inne i butiken. Alla vet ju hur kallt det kÀnns att komma in i steril ouppvÀrmd fiskaffÀr.
Att Àta en kall fiskrÀtt utomhus i kyla och skugga, med tillhörande iskalla drycker, plastglas och plastbestick var vÀl, normalt sett, kanske inte ett förstaval, men det var det vi hittade i den lilla byn.

PÄ hemvÀgen gick vi utmed stranden, i solsken men med en ihÄllande kall snÄlblÄst och nÀr vi nÀrmade oss campingen sÄg vi att Àven Tobbe och Catarina hade anlÀnt.
Med tjocka lager av klÀder, filtar och dynor lyckades vi sitta ute en stund innan det var dags att Àta middag.
Efter maten Ă„tersamlades vi i ”norskarnas” husvagn för nĂ„gra timmars samkvĂ€m innan det var dags att bĂ€dda ner sig.
Innan vi lade oss sa Helena att hon hörde droppande ljud som hon inte kunde lokalisera. Vi tÀnkte inte mer pÄ det nÀr vi trötta men nöjda med dagen kröp till sÀngs.

LĂ„ngfredagen
Morgonen startade med en grÄaktig molnig himmel som solen, med nöd och nÀppe, stundtals bröt sig igenom.
Meteorologerna hade tyvÀrr rÀtt i sin spÄdom, för knappt hade vi svalt frukosten innan regnet och blÄsten svepte in över oss.

Vi trotsade vÀdergudarna med att besöka Kullens fyr pÄ Kullabergs yttersta spets.
Det var stormstyrka i byarna. Med nöd och nÀppe höll vi oss upprÀtta och Gissmo, Tobbe och Catarinas lilla hund, hÀngde som en drake rakt ut i kopplet nÀr de enorma vindarna sög tag i den lÀtta kroppen.
PĂ„ vĂ€gen ner frĂ„n berget gjorde vi ett kort stopp pĂ„ ett Ellens cafĂ© nere vid det dĂ„nande havet. Vi bestĂ€llde ”sillatĂ„rta” och öl, inte Margareth, som valde kaffe med sötsaker eftersom hon för nĂ€rvarande trĂ€nar mycket och behöver tillskott av kolhydrater.
2 (4)
PĂ„ cafĂ©et vi foten av Kullaberg serverades bl.a. ”sillatĂ„rta”

För att komma bort frĂ„n blĂ„sten en stund tog vi och ”norskarna” en rask promenad i ett mycket vackert strövomrĂ„de med mĂ„nga markerade vandringsleder.
NÀr vi kom tillbaka till husbilen hörde Helena ett droppande ljudet igen och nu kunde hon konstatera att det kom frÄn köksblandaren.
Ut med lÄdor och fram med verktyg men efter en halvtimmes ihÄllande svordomar gav jag upp, vi blev helt enkelt tvungna att tömma bilen pÄ allt vatten.
4 (3)
Detta Àr vad som finns under diskbÀnken

LÄngfredagsmiddagen dukades upp i campingens sÀllskapsrum.
3(4)
Tobbe njuter av en sillbit

Alla tog med sig det de ville Ă€ta och dricka och dĂ€refter var det samkvĂ€m i ”kungĂ€lvsbornas” vagn. Ett samkvĂ€m som slutade med en livlig och stundtals hetsig diskussion.

PĂ„skaftonen
Efter gĂ„rdagskvĂ€llens hetsiga diskussion tro jag att alla, utom Maggan som inte var med, vaknade med mer eller mindre â€Ă„gren”. Vi Ă„t frukost och dĂ€refter var det dags att ta ”tjuren i hornen”
Efter nÄgra kortare försoningssamtal var vi helt överens igen. Det Àr typiska dispyter som kan uppstÄ om det blir för mycket av det starka i glasen. Vi kramades och kom överens om att allt Àr som vanligt igen, alltsÄ inga sura miner i det hÀr gÀnget.

Jag tog en cykeltur till HöganÀs, ca 8 km frÄn campingen. PÄ vÀgen hem gick den bakre vÀxelföraren rakt av och utan telefonen var valet lÀtt, det vara bara att promenera de ÄterstÄende 4 kilometrarna. Margareth hade ocksÄ cyklat till HöganÀs dÀr hon shoppat sÄ mycket att Kjell fick ta bilen och hÀmta varorna.
Aftonen avnjöts Ànnu en gÄng i sÀllskapsrummet. Det var mÀnnens afton. Kjell och Tobbe grillade lamm och flÀskfilé medan jag fick det mindre glamorösa uppdraget, att skala, stycka och steka potatis.
Innan lĂ€ggdags bjöd ”norskarna” pĂ„ Sambucca och Limoncello för att vi skulle fĂ„ en försmak av de lĂ€ckerheter som finns i Italien, dit vi skall pĂ„ sommarsemestern.

PĂ„skadagen
Vi vaknade denna morgon utan â€Ă„gren” till en nĂ€stan molnfri himmel. Det var fortfarande kallt men solen sken Ă„terigen pĂ„ oss.
8 (4)
Tobbe, Catarina och Helena pÄ vÀg till Krapperup slott

8 (7)
Krapperup slott ligger strax intill campingen

Vi tog en lÄng promenad runt Krapperup slott som ligger nÄgon kilometer frÄn campingen.
Jag, som av salige Lars fĂ„tt smeknamnet ”stigfinnaren” tog tĂ€ten.
Vandringen började pÄ jÀttefina stigar och i slottsparken hittade vi riktigt hÀrliga platser. Jag vill nÀstan aldrig ta samma vÀg tillbaka sÄ jag följde en stig som jag trodde var en genvÀg till campingen.
Det sÄg bra ut till att börja med, men efter en stund hamnade vi i ett snÄrigt rissystem med taggiga slanor som fastnade i klÀder och runt benen. NÀr vi Àntligen, efter en lÄng plÄgsam strÀcka, lÀmnade buskaget kom vi till en sumpmark som gick utmed campingens staket. Vi hoppade över bÀckar, sökte stockar och sten för inte sjunka ner i dyn innan vi till slut hittade en öppning till campingen.
Efter denna strapats lÀr jag nog aldrig mer fÄ smeknamnet stigfinnare.
Innan utcheckning blev det en kopp i solskenet.

Som vanligt, nÀr vi startar vÄr hemfÀrd söder om Varberg, tvingas jag att vika av motorvÀgen mot Ullared.
Helena mĂ„ste bara in pĂ„ GEKÅS för att spendera resten av reskassan.

Sammanfattning
En mycket trevlig PÄsk i goda vÀnners lag. Campingen var helt ok med ett bra sÀllskapsrum, rena fina hygienutrymmen och ett otal möjligheter till fysisk aktivitet.
VÀdret Àr inte mycket att göra Ät, det var kallt och blÄsigt, det var regnigt och t.o.m. snöfall. Solen lyste endast nÄgra korta stunder. NÀr vi anlÀnde och nÀr vi var pÄ vÀg att checka ut.

Margareth var den som flitigast utnyttjade dagarna till motion, hon gav sig t.o.m. ut pÄ en cykeltur nÀr det snöade som mest.
Kjell svarade för bedriften att Àta ostbÄgar som visade sig vara gula hörselproppar.
Gissmo var den som levde farligast. Hade han inte varit kopplad hade han blÄst rÀtt över till Danmark i de kraftiga vindarna vid Kullens fyr.

First Camp Mölle mellan Mölle och HöganÀs pÄ Kullahalvön Àr trevlig plats som vi med all sÀkerhet Äterkommer till.
Signatur Helena o Arly

 

1 Mön (2)

Möns Klint
Enligt forskarna Ă€r Möns Klint den del av Danmark som genom landhöjningen, för tusentals Ă„r sedan, först visade sina spetsiga toppar över havsytan. Det Ă€r dĂ€rför som ön Ă€ven kallas, ”Danmarks födelse”.
Ön ligger endast 10 mil söder om Öresundsbron och den har landförbindelse med SjĂ€lland.
Det finns flera bra camping- och stÀllplatser pÄ ön. Vi valde att tillbringa första nÀtterna pÄ Camping Möns Klint som visade sig vara en mycket stor, men ÀndÄ charmig och vÀlbesökt camping som ligger mitt i Klinteskoven pÄ Möns nordöstra sida.
NĂ€r vi besökte Mön var det, för oss nordbor, lagom varmt och soligt med ett kvicksilver som pendlade mellan 20 – 25 grader.
PÄ klintens rygg, bara nÄgra hundra meter frÄn campingen, gÄr det en Ätta kilometer lÄng vandringsled, med hissnande utsikt över havet och de blÀndvita vÀggarna som stupar lodrÀtt ner mot den kalkstensrika stranden.

3 Dronningstolen (3)
Branta kalkstensvĂ€ggar som pĂ„ vissa stĂ€llen gĂ„r lodrĂ€tt ner mot Östersjön

Den vÀlbesökta stigen, med den bedÄrande utsikten Àr ett mÄste. Man skall dock ha i minnet att den Àr mycket kuperad med rötter och stenar som tvingar till försiktighet.

Dronningstolen
FrÄn klintens högsta spets, Dronningstolen, gÄr det en 600 steg brant trappa ner till havet.
Vi följde strömmen av andra besökare till den vÀlbesökta stranden, med de vita stenarna som utan tillredning kan anvÀndas som vanlig krita att rita med.
PÄ stranden strosade vi, och mÄnga med oss, omkring i solskenet som lyste upp de blÀndvita kalkstensvÀggarna.

4 Dronningstolen (2)
Dronningstolens vÀlbesökta strand nedanför den höga klippan

VÀgen upp för den lÄnga trappan var inte helt smÀrtfri. Att lyfta 100 kilo ca 20 cm 600 gÄnger i stekande sol tar pÄ krafterna och det Àr nog ingen slump att det vid trappans högsta punkt, ligger en restaurant med hÀrliga danska smörrebröd och goa kalla öl.

Geo Centret
NÀr svetten torkat, ölen urdrucken och smörrebröden svalda var det dags att besöka Geo Centret och utstÀllningen om Möns uppkomst. PÄ centret, som ligger i anslutning till Dronningstolen, finns restaurant, glasskiosker, souvenirbutiker mm som tillhör turistattraktiva platser.
DÀr visas ocksÄ en 3D- film om öns och de olika jordlagrens uppkomst genom Ärtusenden och om de enorma rovdjuren som levde i havet före landhöjningen.
Genom 3D-tekniken fick vi en kÀnsla av att befinna oss mitt i filmens hÀndelse och en kuslig kÀnsla av att vara i samma element som dessa farliga urtidsdjur.
Det gĂ„r Ă€ven att beskĂ„da rovdjuren, i naturlig storlek, pĂ„ centrets utstĂ€llning som visar det mesta om öns och ”Danmarks födelse”.

Aborrebjerg
Med gÄngavstÄnd frÄn campingen finns Aborrebjerg med öns högst belÀgna utsiktsplats.
FrĂ„n den blomsterklĂ€dda kullen Ă€r det en fantastisk en utsikt över hela Mön, Klinteskoven och Östersjön.

2 Aborrbjerg
Helena pÄ ett blomsterklÀtt Aborrebjerg 143 möh

Liselunds park och slott
En hÀrligt varm dag mötte oss nÀr vi intog vÄrt morgonkaffe i gryningen.
Duvorna ”hoade”, fĂ„glarna kvittrade och solens strĂ„lar började försiktigt sippra genom lövverket pĂ„ den tĂ€ta bokskogen, för att till slut sprida sitt ljus över hela den grĂ€stĂ€ckta campingen.
Kaffe, nybakade rundstycken, starkt doftande ost, illröd salami, söta marmelader m.m. var semesterns första och mycket efterlÀngtade riktiga danska frukost.
Efter denna ljuvliga start pÄ dagen var det dags att cykla de fyra kilometrarna till Liselunds park och slott i den nordligaste delen av Klinteskoven.
Vi spatserade runt i den vackra parken med dammar, originella byggnader, exotiska vÀxter osv.
I parken finns tvÄ slott, det gamla som har halmtak och det nyare som i dag Àr hotell och restaurant.

5 Liselund slott (3)
Liselunds gamla slott med halmtak

Efter nÄgra timmars avkoppling vÀnde vi tillbaka pÄ den prÀstkragemÀrkta vÀgen, den med brun skylt och vit blomma.
Sista kvÀllen innan förflyttning, avslutade vi med en god dansk Hackeböff, vide katoffler, blöd lök och surt.

Nyord
Efter Ànnu en underbar morgon med dansk morgenmad och solsken packade vi ihop för avfÀrd till Nyord.
Nyord, dÀr tiden stÄr stilla, Àr en liten ö, med broförbindelse, pÄ den nordvÀstra sidan om Mön.
Ön Ă€r mest kĂ€nd för sitt rika fĂ„gelliv och för sitt bevarande av den gamla danska kulturen.
I den lilla byn, med 46 fast boende, finns en liten kyrka, en restaurant, gamla gÄrds- och fiskefastigheter frÄn 1800-talet, en liten fiskehamn och en handelsbod i miniformat.
Mest uppseendevÀckande Àr de tusentals svalor som kivades om att fÄ vila pÄ byns elledningar och som med all tydlighet visade var de slÀppt sin spillning.

6 Nyord
Svalor i tusental som vilar pÄ byns elledningar

Byn Àr i nÀstan helt bilfri och hÀr rÄder ett lugn och en atmosfÀr som fÄr sinnena att backa minst 50 Är bakÄt i tiden.
PÄ Lolles Gaard, byns restaurant, intog vi under ledning av fÄglarnas symfoni, en av de godaste wienerschnitzlar som vi nÄgonsin Àtit.
Servitrisen berÀttade att allt vi Àter kommer frÄn gÄrdarna pÄ ön och schnitzel frÄn en kalv, som för bara nÄgra dagar sedan, befann sig i hagen strax utanför kökets fönster.
MÀtta och belÄtna lade vi ytterligare en upplevelserik dag till handlingarna.

Stege
Efter en lugn start pÄ dagen fortsatte vi fÀrden till Möns centralort, Stege.
Vi checkade in pÄ Stege Camping som ligger i utkanten av byns centrum.
Stege Àr en liten by med torg, nÄgra fÄ uteserveringar och en ganska sÄ stor hamn.
Efter en lÀttare lunch pÄ det lilla torget var det dags att stilla hustruns uppdÀmda shoppingsug som vi, trots suget, lÀmnade nÀstan tomhÀnta
Vi avslutade besöket med varsin öl pÄ Café Laika som ligger pÄ en prÄm i hamnen.

Turismen
MĂ„nga turister har hittat ”Danmarks födelse”. SjĂ€lvklart Ă€r det mest danskar men det Ă€r förvĂ„nansvĂ€rt mĂ„nga tyskar och hollĂ€ndare ocksĂ„.
Som svensk kÀnde vi oss, trÄkigt nog, ganska ensamma om att semestra pÄ denna hÀrliga ö. Varför vet vi inte, men sÄ var det.
Det Àr lÀtt att hitta till Mön. Avfarten ligger strax norr om Faröbron pÄ E47:an mot Rödby och dÀrifrÄn Àr det endast nÄgra kilometers bilvÀg till Stege.
Vi blev nyfikna pĂ„ ön genom att vi ofta Ă„ker den s.k. â€Ă¶lrĂ€nnan” genom SjĂ€lland för att inhandla tullfria varor i Tyskland.
Vi Àr mÄnga svenskar som handlar pÄ detta sÀtt och ett tips Àr att förlÀnga inköpsresan med nÄgra dagar för ett besök pÄ Mön.
Ön som kallas ”Danmarks födelse” har kontinental nĂ€rhet, Ă€kta dansk gemyt, sevĂ€rdheter och rikligt med upplevelser för alla.

SevÀrdheter

Möns Klint
Dronningstolen
3 Dronningstolen (9)
128 möh, med en 600 steg lÄng trappa till stranden

Geo Centret
med utstĂ€llning och 3D- film om ”Danmarks födelse”

Liselunds park och slott
5 Liselund slott (4)

vÀrldens enda slott med halmtak

Nyord
Nyord enge
400 ha stort fÄgelreservat

Kyrkan
9 Nyord (4)
anno 1846

Gamla gÄrds- och fiskefastigheter
frÄn 1800-talet

Lille Bod
Lille bod
en lanthandel i miniformat

Restauration Lolles Gaard
8 Nyord (2)
som har kvar den Àkta gamla danska kroens charm

Campingar/stÀllplats

Camping Möns Klint
GPS-kod: N 54.98048  E 012.52416
En stor camping med den lilla campingens charm pga. de naturliga skogsavgrÀnsningarna i den kuperade terrÀngen
GÄngavstÄnd till Möns Klint och Aborrebjerg
PoolanlÀggning, restaurant och minilivs
FÀrskt morgonbröd och trevligt bemötande

Stege Camping
Typisk sommarcamping med centralt lÀge intill stadens centrum
Plana platser pÄ grÀs
Slitna hygienutrymmen men stÀdningen var ok

Nyord stÀllplats
GPS-kod: N 55.04290  E 012.19536
Stor grÀsplan med bÀnkar och bord
Morgonbröd i Lille Bod
Toalett och dusch i hamnen 300 meter frÄn stÀllplatsen
Helena  CLX-3180_20150217_17532301

 

 

14 Rothenburg (3)

Se fler bilder i vÄrt Galleri>Bilder frÄn vÄra resor

Semester 2012

Efter en lÄng ganska kall vÄr och försommar slog vÀdret om till sol och vÀrme precis dagarna innan vi skulle pÄbörja vÄr semesterresa. Visserligen hade vÀderleksrapporten visat att ett nytt regnomrÄde var pÄ vÀg frÄn Brittiska öarna och vi hann inte lÀngre Àn till HallandsÄsen innan metrologernas rapport besannades.

Resans tre huvudmÄl var nÄgra dagars vandring i Alperna, sol och bad i Medelhavet och ett kulturellt besök i den svenskinfluerade Hansastaden Stade i norra Tyskland.
De första veckorna skulle vi tillbringa tillsammans med vÄra norska vÀnner Kjell och Margareth, vilket vi sÄg fram emot.

Köge, Danmark
Resans första övernattning, efter drygt 40 mil, blev pÄ Sydstrand Camping i Köge, pÄ SjÀlland, nÄgra mil söder om Köpenhamn.
VÀdret var grÄtt och kallt men det hindrade oss inte frÄn en promenad till Skippers Kro i hamnen för att fÄ nÄgot till livs.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Skipperkroen med  en dansk nationalrÀtt

 

Jag valde stekt flÀsk med persiljesÄs vilket Àr en favoritrÀtt pÄ SjÀlland.
RĂ€tten kan pĂ„ menylistan uppfattas som vĂ€ldigt spartansk men den Ă€r helt fantastisk i sin enkelhet. Dock inte denna gĂ„ng. SĂ„sen och potatisen var helt ok men flĂ€sket – det var sĂ„ hĂ„rt stekt att mina köpetĂ€nder lĂ„g i omedelbar nĂ€rhet av att brytas sönder.
Kocken mÄste haft en riktig, riktigt usel dag eller ocksÄ har han aktier hos nÄgon tandklinik.
En övernattning blev det innan det var dags att Äka vidare.

Heiligenhafen, Tyskland
Ett av vÄra favoritstÀllen nÀr vi Äker söderut Àr Heiligenhafen som ligger nÄgra mil söder om fÀrjelÀget mellan Rödby och Puttgarden.
HÀr finns en mycket central stÀllplats och ett stort utbud av restauranter, shopping, promenadvÀgar, bad osv.

I Heiligenhafen har man med hjĂ€lp av EU-pengar byggt en gigantisk pir rakt ut i Östersjön. Den drygt 200 meter lĂ„nga och fyra meter breda piren förgrenar sig som ett stort v lĂ€ngst ut och hĂ€r finns det allt frĂ„n servering, viloplatser, lekredskap, toaletter, badstegar, mm.
Ett stilrent och vÀlbyggt byggnadsverk med galvaniserade stÄlkonstruktioner inklÀdda i finpolerade grova ÀdeltrÀdetaljer pÄ en stomme av finputsad betong.
12 Heiligenhafen (2)
Den vackra piren som strĂ€cker sig hundratals meter ut i Östersjön

Bygget var vid vÄrt besök inte helt fÀrdigstÀllt men det Àr redan en mycket vÀlbesökt attraktion som sÀkert kommer att bli ett lyft för stadens turism.
Även den ca fyra kilometer lĂ„nga strandpromenaden runt ett ”innanhav”, hade fĂ„tt sig en rejĂ€l ansiktslyftning med stensatta gĂ„ng- och cykelvĂ€gar, belysning, skulpturer, strandbarer osv.
Efter tvÄ övernattningar var det dags för avfÀrd mot Soltau, som ligger drygt 20 mil söderut frÄn Heiligenhafen.

Soltau, Tyskland
Efter nÄgra timmar, i maklig takt pÄ Autobahn, checkade vi in pÄ Sudsee Campings helt fantastiska stÀllplats i Wietzendorf, ca en mil norr om Soltau.
13 Sudsee Camp (2)
En vÀlskött plattbelagd stÀllplats

Kjell och Margareth, som kom direkt frÄn Vansbrosimmet, anlÀnde ett par timmar senare.
Det var del tvÄ i Maggans utmaning mot tjejklassikern och hon simmade de 1000 metrarna pÄ drygt 26 minuter. Fantastiskt bra.
Efter sedvanliga kramar och vackra glosor intog vi en lÀttare mÄltid pÄ en av campingens restauranter.
VÀdret var ömsom regn och ömsom solsken men med en behaglig temperatur runt 20°C.
Sudsee stĂ€llplats var enbart en ”one night staying place” för vĂ„r fĂ€rd mot varmare breddgrader.
Före avfÀrd tog vi en kortare morgonpromenad. Maggan tog Àven en simtur i den konstgjorda sjön som fanns pÄ campingen, innan det var dags för frukost och Autobahn.

Rothenburg ob der Tauber, Tyskland
Efter dividerande hit och dit, bestÀmde vi oss för Rothenburg som vÄr nÀsta destination.
PÄ smÄvÀgarna, frÄn stÀllplatsen mot Autobahn, sÄg vi gamla husbilar parkerade hÀr och var i skogskanten. Husbilarna, som var vÀl synliga för bilisterna, hade ett gemensamt, alla var mÄlade med ett stort rött hjÀrta pÄ dörrarna och i vissa bilar lyste en röd lampa?
Det tog en stund innan vi fattade vad det var, men till slut kom vi pÄ att det var ett nytÀnkande nÀr det gÀller att ragga kunder till vÀrldens Àldsta yrkesutövning.

Det var mÄndag, trafiken var bitvis vÀldigt stressig men efter ca 50 mil pÄ en delvis skumpig Autobahn ledde GPS-tanten in oss pÄ Romantische Strasse till Tauberromantik Camping i Detwang vid foten av den kulle som Rothenburg Àr uppbyggd pÄ.
En mysig liten camping inbÀddad i grönska strax intill floden Tauber. GÀsterna var till 90 % hollÀndare, eller var det helt enkelt en gammal hollÀndsk koloni?

Vi hittade en stig som var skyltad till den gamla staden och efter en brant backe pÄ dryga kilometern nÄdde vi den norra porten i stadens ringmur.
Innanför muren fann vi genast en hÀrlig restaurant med uteservering under taket frÄn nÄgra stora trÀdkronor.
Det var en varm och hÀrlig afton men pÄ hemvÀgen, nedför den branta backen, började nattkylan kÀnnas pÄ de bara armarna.
14 Rothenburg (1)
Rothenburg sett frÄn cykelvÀgen

Första morgonen satte jag mig, för första gÄngen sedan HalvvÀttern, pÄ cykeln för att rekognosera nÀromrÄdet. Det var en underbar morgon och efter en timme i det böljande Bayerska lanskapet hittade jag en skyltad cykelled som pekade mot medeltidsstaden.
NÀr resten av gÀnget hade vaknat, cyklade eller gick, vi tillsammans uppför den branta kullen till Marktplatz som Àr det stora torget i staden.

Vi vandrade runt pÄ den gamla ringmuren, shoppade, besökte den vÀlkÀnda butiken som sÀljer julsaker Äret runt, studerade folklivet frÄn uteserveringarna osv. Vi var helt enkelt som alla andra, vi var turister.
17 Rothenburg (3)
Ringmuren runt medeltidsstaden, Rothenburg

16 Rothenburg (1)
Stadens centrum med tusentals turister

Efter besöket rullade vi nedför den branta backen, grejade lite med vÄra mobila hem och pÄ kvÀllen blev det grillat och sallad under markisen innan det var dags att planera morgondagens flytt till Salzburg.                                                                        

Rothenburg ob der Tauber
Kallas för medeltidsstaden i Bayern
Ligger i distriktet Ansbach
Rothenburg Àr en medeltidsstad som fick stadsprivilegier redan 1241
FolkmÀngden Àr drygt 11 000
Nedanför den kulle som Rothenburg Àr uppbyggd pÄ flyter floden Tauber
Romantische Strasse som passerar förbi denna pĂ€rla, strĂ€cker sig frĂ„n WĂŒrzburg i norr till FĂŒssen i söder
PĂ„ torget ligger Ratstrinkstube som har ett klockspel med en figur som varje hel timme kommer ur fasaden till historisk musik
KÀthe Wohlfarth Àr en gigantisk affÀr som Àr kÀnd för att sÀlja julpynt och julklappar Äret runt
Det finns tvÄ campingar i Detwang strax intill staden, vi valde Tauberromantik Camping info@camping-tauberromantik.de

Salzburg, Österrike
TvÄ övernattningar blev det innan vi lÀmnade denna fantastiska medeltidsstad.
Den planerade 40-mila fÀrden mot Salzburg startade pÄ Romantische Strasse som Àr Tysklands mest kÀnda turistvÀg.
Utmed hela den romantiska vÀgen finns ett tjugotal brunskyltade avstickare till medeltidsbyar, borgar, slott och andra sevÀrdheterna. Vi tyckte att tiden var för knapp för besök denna gÄng, sÄ vi rattade ut pÄ Autobahn igen efter bara nÄgra mil.

Vid grĂ€nsstationen till Österrike köpte vi en s.k. Go-box laddad med pengar och som sedan automatiskt rĂ€knades ner vid passering av sĂ€ndare som var placerade utmed betalvĂ€gar, tunnlar o dyl. Dosan placerades i framrutan och vid varje registrering för betalning gav den ifrĂ„n sig ett pipande ljud.
NĂ€r pengarna som laddats in i dosan började ta slut fick man Ă„ka in pĂ„ en mack och fylla pĂ„ fler ”eurosar”.
För oss var det dyrt att köra i Österrike eftersom vĂ„r boggi klassas som en tung lastbil. ”Norskarna” dĂ€remot, som har ett nĂ€stan dubbelt sĂ„ lĂ„ngt ekipage som vĂ„rat, Ă„kte nĂ€stan helt gratis. Det finns ingen rĂ€ttvisa hĂ€r i vĂ€rlden – den rike stjĂ€l frĂ„n pensionĂ€ren!
PÄ eftermiddagen checkade vi in pÄ Panorama Camping Stadtblick i Salzburg och drygt en timme senare kom Kjell och Maggan, som kört nÄgra mil lÀngre Àn oss pÄ den romantiska vÀgen.

Panorama Camping var en trevlig upplevelse. Personalen var trevlig, hygienutrymmena var fantastiskt rena och fina och köket var helt ok i en trevlig miljö.
Första kvĂ€llens middag intog vi pĂ„ campingen. Efter avslutad mĂ„ltid inmundigades nĂ„gra glas av det röda i restaurantens trĂ€dgĂ„rd dĂ€r ”herr Ober” bjöd sina gĂ€ster pĂ„ kornbrĂ€nnvin.
Vid mörkrets inbrott trÀffade vi nÄgra svenskar som var pÄ vÀg hem frÄn Kroatien. Dom talade sig vÀldigt varma för landet och framför allt för det kristallklara vattnet i Adriatiska havet.

Första morgonen i Salzburg var grÄmulen och regnet hÀngde i luften. Vi bestÀmde oss ÀndÄ för att cykla de drygt tvÄ milen till St. Leonhard dÀr det finns en linbana upp till toppen pÄ Untersberg pÄ knappa 1800-meters höjd.
HÀr uppe var det kallt, vÀxtligheten var karg med en och annan liten blomma som lyste vacker mot det grÄa berget. Av blommornas antal och storlek att döma sÄ fick de nog kÀmpa hÄrt för sin överlevnad i kylan och blÄsten.
13,2 Salzburg (6)
En guling som kÀmpar hÄrt i den karga naturen

13,5 Salzburg (7)
Sammanbitna Frömyrs pÄ vÀg till toppstationen

Molnen hÀngde tungt och pÄ tillbakavÀgen, efter ca en timmes vandring i den steniga terrÀngen slank vi in i en Àkta österrikisk timrad alphydda som serverade bÄde mat och dryck. HÀr inne var det varmt och skönt. Vi bestÀllde in dryck med tilltugg innan det var dags att ta bergbanan ner igen.

VÀdret var inte alls som i filmen Sound of Music, men vi fick ÀndÄ njuta av den fantastiska utsikten över det för dagen grÄkalla tyrolska landskapet.
13,1 Salzburg (3)
Inte lika hÀrligt som i vissa filmer, men vackert trots vÀdret

PÄ ÄtervÀgen cyklade vi in till stadskÀrnan i Salzburg dÀr vi fikade och flanerade en stund innan det var dags att bege sig tillbaka till vÄr boplats.
Svenskarnas besök, kvÀllen före, hade satt sina spÄr. Planerna frÄn början var att Äka till Medelhavet i norra Italien för att sola och bada.
Efter dividerande och röstning bestĂ€mde vi oss för att, för det första, lĂ€mna det dĂ„liga vĂ€dret i Österrike och för det andra att i stĂ€llet för Italien styra mot Istra halvön i Kroatien.
Det Àr detta som Àr tjusningen med campingfordon. Man kan helt enkelt lÀgga om planerna hur man vill.

Lanterna, Kroatien
Sista morgonen i Salzburg vaknade vi till ett hÀllregn som inte visade nÄgra som helst tecken pÄ att upphöra. Men som tur var hade vi packat för avfÀrd redan kvÀllen innan. Det enda glÀdjeÀmnet var att vi hade en varm och torr bostad tvÀrt emot vad man kan sÀga om de s.k. riktiga camparna som slet med att packa in sina genomdrÀnkta tÀlt o dyl. i lika vÄta cykelvÀskor och ryggsÀckar.
Efter frukost lÀmnade vi den vackra terrasserade campingen med den hÀrliga utsikten över Salzburg, för att dra oss drygt 40 mil söderut till Kroatien.

VÀdret begrÀnsade vÄr upplevelse av det underbara Alplandskapet men nÀr vi nÄdde mer lÄglÀnt terrÀng i Slovenien möttes vi av en klarblÄ himmel och ett blÀnkande turkosblÄtt hav i horisonten. Det var Medelhavet.
VÀdret hade under resan vÀxlat frÄn ca 12°C och ösregn i Alperna till ca 30°C och strÄlande sol pÄ bara nÄgon timme efter att ha lÀmnat de högsta bergen bakom oss.
19 Lanterna camping (4)
En liten, liten del av den enormt stora Lanterna Camping

Efter en vecka frÄn starten pÄ Tjörn och drygt 200 mils körning, checkade in pÄ Lanterna Camping, pÄ Istra halvön i Kroatien. En jÀttestor camping, den största vi nÄgonsin varit pÄ, med drygt 3 000 platser vilket motsvarar mer Àn 10 000 gÀster.
Det var vÀldigt struligt vid incheckningen med folk som sprang kors och tvÀrs för att hitta en ledig plats.
Efter en knapp timme, i hettan, hade vi ÀndÄ hittat en plats i nÀrheten av Kjell och Maggan, som checkat in nÄgot tidigare Àn oss.

Denna jÀttelika men vÀlskötta camping var som en egen liten by med allt frÄn frisörer, fot- och nagelvÄrd, banker, butiker, biltvÀtt, pooler, restauranter med upptrÀdande osv. Det fanns t.o.m. markerade övergÄngsstÀllen pÄ de asfalterade huvudstrÄken inne pÄ campingen.
Det var kilometervis med cykel- och gÄngstigar pÄ den kuperade campingen samt salta varma bad i det Adriatiska havet inom gÄngavstÄnd.
22.5 Lanterna camping (4)
Helena efter ett av alla dopp i Adriatiska havet

Vid mitt första toabesök i gemensamhetsanlĂ€ggningen blev jag helt skrĂ€ckslagen, innanför dörren var en stĂ„toa, endast ett hĂ„l i golvet. Första tanken som slog mig var – hĂ€r stannar jag inte en sekund till.
Men efter att ha öppnat ytterligare en dörr visade det sig, tack och lov, att det fanns vanliga toalettstolar ocksÄ.
PÄ de vanliga toaletterna satt pappersrullen sÄ högt att man mÄste resa sig frÄn stolen varje gÄng man skulle ta en bit papper?  En kvarleva frÄn stÄtoans tid kanske, som nu funkade som lÀtt morgongympa.

Under vÄr veckolÄnga vistelse valde jag och Helena att cykla runt i grannskapet för att se oss omkring.
Hela veckan badade i sol och termometern höll sig stadigt mellan 32-35°C. Vattentemperaturen var drygt 25°C vilket Àr den undre grÀnsen för att jag, som Àr badkruka, skall hoppa i frivilligt. Det blev till slut Ätskilliga dopp, Àven för mig denna vecka, sÄ mÄnga att jag oroades för att fÄ simhud mellan tÄrna.
Eftersom Kjell och Margareth Àlskar sol och bad sÄ tillbringade de mestadels sin tid pÄ stranden, men vi avslutade alltid dagarna med gemensamt samkvÀm.

Kjells födelsedag, den 14 juli
Kjell fyllde 46 under vÄr vistelse i Kroatien och det ville vi ju sÄklart fira.
Jag och Helena ville hitta nÄgot mysigt stÀlle utmed havet. Vi tog en cykeltur utanför det gigantiska campingomrÄdet och efter nÄgon kilometer fann vi en trevlig restaurant med hÀrlig utsikt över havet. HÀr bestÀmde vi oss för att fira Kjells födelsedag med att bjuda herrskapet pÄ lunch med tillhörande festdryck.
Sagt och gjort. Det var ett bra matstÀlle med bra service. Kyparen, som rekommenderat vinet till maten, var helt lyrisk över detta vin som han, som vinkÀnnare, pÄstod vara Kroatiens bÀsta.
22 Kjells födelsedag (2)
Fyra solröda firar Kjells 46-Ärsdag

Eftermiddagen tillbringade vi i badet och i skuggan under markisen. Det var nu drygt 35°C och aktiviteterna fick anpassas dÀrefter. Vi minsta lilla muskelrörelse fylldes porerna med vÀtska och frÄn hÄrfÀstet strömmade det rÀnnilar nerför kinderna.
PÄ kvÀllen, nÀr det blivit nÄgot svalare, besökte vi en av campingens dansrestauranter, innan det var dags för ett sista glas rött under markisen.
Det blev ett lyckat födelsedagsfirande och det verkade som om Kjell var nöjd med sin dag.

Porec
PÄ vÄra cykelturer följde vi oftast strandpromenaden söderut enligt de cykelkartor vi köpt. Kartorna var krÄngliga och stÀmde inte alltid överens med verkligheten vilket vi fick erfara en dag nÀr vi tÀnkte oss en tur till Porec, en gammal by som ligger drygt 12 kilometer frÄn campingen.
24,1 Porec (3)
En av alla hÀrliga badvikar

VÀdret var underbart och vi stannade ofta för att svalka oss i det turkosblÄ vattnet.
Efter drygt fem kilometer utmed kusten var plötsligt cykelvÀgen avstÀngd med ett staket? En dam, som satt innanför grinden, förklarade pÄ knagglig engelska att vi kommit till en naturistcamping och att vi inte fick cykla igenom dÀr med klÀder pÄ?
Vi tittade pĂ„ varandra och konstaterade snabbt att cykla ”barbacka” inte var nĂ„got för oss. I min fantasi sĂ„g jag mig sjĂ€lv, naken, med en fritt hĂ€ngande ”snorre”, fladdrade i fartvinden – nej dĂ€r gick grĂ€nsen – det var bara att vĂ€nda om.
Vi försökte hitta en vÀg runt nudistlÀgret men efter nÄgra kilometer och ett otal stopp för att granska kartan, insÄg vi att vi hade kommit helt fel.
Nu visste vi inte alls var vi var, vi cyklade vind för vÄg kors och tvÀrs pÄ markerade och omarkerade stigar och till slut kom vi fram till en liten by dÀr vi stannade för att frÄga oss fram.
Vi trÀffade pÄ en dam, som efter nÄgra minuters blandning av olika sprÄk, visade sig vara svensk. Hon gav oss en mycket utförlig beskrivning pÄ cykelvÀgen till Porec. Felet var bara den att damen förvÀxlat höger och vÀnster sÄ nu var vi Äterigen helt galet.
Efter en halvmil pÄ en gropig och knagglig makadamvÀg kom vi ut pÄ en större bilvÀg med skyltar sÄ att vi Àntligen kunde orientera oss.

Vi hade nu varit ute i ca 3 timmar och bestÀmde oss för att försöka hitta tillbaka till husbilen igen och det visade sig att nÀrmaste vÀgen frÄn vÄr vÀndpunkt till campingen var knappt 5 kilometer.
Vi fick i alla fall en hÀrlig cykeltur, med mÄnga intryck, innan vi intog vÄr kvÀllsvard.

Dagen efter gjorde vi ett nytt försök att komma till Porec, för nu trodde vi att vi skulle komma rÀtt och det gjorde vi.
24,0 Porec (2)
Hamnen i Porec

Vi strosade runt lite i staden innan vi lunchade med ”norskarna” som bilat dit för att shoppa.
VÀgen tillbaka var lika underbar som ditresan. Vi badade och jag badade t o m. naken i en enskild liten vik. Vi slÀckte vÄr törst pÄ en utskÀnkningsplats modell primitiv. En kreativ person hade stÀllt upp en skÄpbil och nÄgra plastmöbler varifrÄn han serverade hamburgare och öl, mitt ute i skogen intill cykelstigen.
24 Porec (2)
Mitt i skogen, intill en cykelstig, dök vi pÄ detta utskÀnkningsstÀlle

Vi gjorde Àven en kort avstickare till i en liten fiskeby, dÀr det fanns nÄgra trevliga fiskerestauranter.

KvÀllen avslutades under markisen med en biff och wokade grönsaker, by Kjell, samt Helenas sallad.

Novigrad
Vid ett par tillfÀllen tog vi en taxibÄt till Novigrad, en liten mysig by med en blandning av gammalt och nytt som lÄg ca 45 minuters bÄtresa frÄn campingen.
26,1 Novigrad (3)
Novigrad med strandpromenad och restauranter

Vi strosade runt i den lilla gÀsthamnen, shoppade och lunchade pÄ en av de otaliga strandrestauranterna.

Att shoppa i Novigrad var en intressant upplevelse, i alla fall i de affÀrer vi var.
Vi lÀrde oss att se lite tveksamma ut till priset och utan att sÀga nÄgot prutade personalen med sig sjÀlva tills de sÄg att vi verkade nöjda. Fantastisk bra system, utan ett ord kunde priserna sjunka med 20-30%.
Efter en vecka i Kroatien, var det dags att dra vidare, men först ville Helena besöka en av campingens skönhetssalonger.  Hon blev vÀldigt nöjd med resultatet och att det dessutom nÀstan var gratis gjorde ju inte saken sÀmre.

Metrologerna hade spĂ„tt sĂ€mre vĂ€der vilket gav oss ytterligare en anledning att börja tĂ€nka pĂ„ nĂ€sta mĂ„l, Walchsee i Österrikiska Tyrolen. En liten mysig by som vi hittade nĂ€r vi var pĂ„ vĂ€g hem frĂ„n vĂ„r Spanienresa Ă„ret innan.

Kjell och Margareth hade bestÀmt sig för att stanna ytterligare nÄgra dagar, sÄ vi tog avsked av varandra genom en sista kvÀll i Porec. DÀr hittade vi en helt fantastiskt restaurant pÄ toppen av en gammal ombyggd borg med utsikt över staden och havet.
Förutom oss fyra hade vi MÄsart till bords. En annorlunda bekantskap som visade sin tacksamhet med falska, nÄgot skrÀniga toner, nÀr han fick smaka pÄ de lÀckerheter som dukats fram.
24,2 Porec (4)
MÄsart var vÄr hedersgÀst i Porec

24,3 Porec (12)
GrÀnderna i Porec har dukats upp inför kvÀllen

Innan vi Äkte tillbaka till campingen flanerade vi i de trÄnga grÀnderna som nu dukats upp för törstiga och hungriga turister. Porec Àr en mycket vacker stad som vi mer Àn gÀrna ÄtervÀnder till.

KvÀllen avslutades med kramar och lycka till för nu skildes vÄra vÀgar för denna gÄng.
VĂ„ra norska vĂ€nner stannade kvar vid Medelhavet och vi styrde mot vandringslederna i Österrike.

Porec, Kroatien
Staden ligger 45 km nordvÀst om huvudorten Pula pÄ Istra halvön
Centrum utgörs av omrÄdet kring den gamla gatan, Dekumaska, som kantas av romerska och gotiska husfasader mellan Marafortorget i vÀst och Frihetstorget med kyrkan Gospe od åndela i öst
HÀr finns en 37 km lÄng strand frÄn Novigrad till Funtana och Vrsar i söder
Regionen Porec har drygt 18 000 invÄnare
8 km nordost om Porec ligger droppstensgrottan Jama Baredine
Under turistsÀsongen finns hÀr bÄtförbindelse med Venedig
Staden byggdes av romare ca 100 Ă„r f. Kr

Walchsee, Österrike
VÀgen till dagens mÄl var en upplevelserik tjugomila fÀrd i Alperna. Den smala vÀgen, som bara var nÄgon meter bredare Àn husbilen, var bitvis sÄ brant att drivhjulen spann trots att asfalten var helt torr.
NĂ€r man kör uppför ser man bara himmelen och en brant vĂ€gg framför sig. Men nĂ€r man passerar krönet och ser den smala vĂ€gen som slingrande stupar nĂ€stan rakt ner, dĂ„ fĂ„r man ”kill i magen”.
För att skona bromsbelÀggen i utförsbackarna var jag tvungen att motorbromsa genom att kör pÄ en mycket lÄg vÀxel.
Det tjöt i motorn och varvrÀknaren steg till drygt 6 500 varv/min. i branterna.

NÀr vi senast Äkte över Alperna mellan Salzburg och Slovenien var det sÄ dÄligt vÀdret att utsikten var helt obefintlig. Vi sÄg dÄ ingenting av det dramatiska, nÀstan brutala, alplandet och motorvÀgen vi Äkte pÄ var plan och bred.

SÄ var det inte nu. Det var helt klart och utsikten frÄn höjderna var enorm men tyvÀrr hinner man ju inte se sÄ mycket nÀr man sitter vid ratten.
Helena, som har lite höjdskrÀck, vÄgade inte titta ut över byarna, gÄrdarna osv. lÄngt, lÄngt, lÄngt nere i botten pÄ dalarna. Hon höll för bÄde ögon och öron och kÀnde sig inte alls bekvÀm med den vackra utsikten och den tjutande motorn.
Efter denna fÀrd, med en blandning av skrÀck och förtjusning, checkade vi in pÄ Seespitz Camping i Walchsee.

Seespitz Camping Àr liten och mysig med ca 50 platser, en trevlig restaurant och vÀlskötta hygienutrymmen.
Den skiljde sig verkligen frÄn den jÀttestora och kommersiella campingen som vi lÀmnat pÄ morgonen.
Inget illa om Lanterna Camping, den hade sina fördelar, men vi trivs bÀttre pÄ smÄ personliga platser dÀr man har kontakt med bÄde personal och grannar.

Vi fick en jÀttebra plats nÄgra meter frÄn sjökanten och med hÀrlig utsikt mot de gröna frodiga Àngarna vid foten av de höga grÄa spetsiga bergen med Pyramidenspitze pÄ 2 001 möh som högsta topp.
38 Walchsee
HÀrlig utsikt frÄn vÄr mobila bostad

Runt sjön, som gett namn Ät orten, gÄr en 6 kilometers cykel- och vandringsled som pÄ nÄgra stÀllen grenar ut sig i markerade stigar upp mot bergstopparna.

Trots att regntunga moln lÄg över bergen gav vi oss en morgon ut pÄ en markerad lÄngtur. Vi vandrade i lugnt tempo uppför berget och efter ca en och en halv timme stötte vi pÄ den första utav tre bergsstationer utmed leden.
Vi stannade för att vila och bestÀllde in varsin flaska bubbelvatten.
32 Walchsee (9)
Helena pustar ut pÄ bergstation Lippenalm 959 möh

Efter ytterligare en kraftig stigning satte vi oss i en brant slÀnt och tog fram vÄrt medhavda fika, kaffe och smörgÄsar.

Utsikten var helt enorm. Nedanför vÄra fötter sÄg vi hela den gröna dalen med byn, sjön och gÄrdarna pÄ den motsatta bergssidan.
33 Walchsee (3)
Jag blickar ut över dalen, sjön och den lilla byn

Efter att vi gÄtt över Ebergsberg pÄ 1164 möh fortsatte leden ner pÄ andra sidan till den högst belÀgna bergsstationen. Den passerade vi, utan stopp.
DÀremot, efter ca fyra timmars vandring, bestÀllde vi in var sin öl pÄ den tredje och sista stationen innan vi var nere i dalen igen.

Vi satt lÀnge pÄ restaurantens uteplats och njöt av vÀdret som nu var soligt och varmt med varsin kall skummande öl och en helt fantastisk vy över Walchsee och blomsterÀngarna nedanför höjderna.
NÀr man fÄr avnjuta detta tillsammans med det bÀsta man har önskade man att tiden stod stilla, Ätminstone för nÄgra timmar.
34 Walchsee (2)
BlomsterÀngarna ner mot dalen

Dagen började i moll men gick över i dur under vÄr vandring. Efter ca fem timmars vandring var vi tillbaka pÄ campingen, trötta men upprymda av allt vi sett och upplevt under dagen.

Vi avslutade denna fantastiska dag med en Àkta österrikisk Wienerschnitzel pÄ byns mest kÀnda matstÀlle.
Kjell och Margareth meddelade via SMS att de nu lÀmnade Kroatien för att tillbringa nÄgra dagar pÄ deras favoritstÀlle vid Medelhavet i norra Italien.

Hela vÄr vistelse i Walchsee bestod av vandringar och cykelturer.
Vi tog bl.a. en fyratimmars vandringstur till ett myromrÄde samt nÄgra cykelturer till nÀrliggande byar.
I dalen finns det mÄnga bilfria cykelleder och en dag valde vi att cykla till Kössen, ca 25 kilometer frÄn campingen. Kössen Àr den största byn i nÀromrÄdet, men tyvÀrr var det en ganska ödslig och död by vi cyklade in i. Allt var stÀngt och igenbommat!
36,3 Walchsee
Trots att cykellederna gick i dalen sÄ var det bitvis vÀldigt kuperade

PÄ turistinformationen, som var öppen, fick vi veta att mÄndagar Àr vilodagar i distriktet och dÄ Àr i stort sett allt stÀngt. Lite trÄkigt men det var ytterligare en lÀrdom att lÀgga pÄ hÄrddisken.
35 Walchsee (3)
Vi lÀmnade det vackra alplandskapet och Walchsee i gryningen

Efter fem övernattningar i Walchsee var det dags för förflyttning mot vÄrt tredje och sista planerade mÄl för denna resa, Hansastaden Stade i norra Tyskland.

Walchsee, Österrike
Ligger i distriktet Kufstein i norra Tyrolen.

I distriktet bor ca 17 500 fastboende varav ca 2 000 i Walchsee
Högsta berget i Kufstein Àr Vordere Kesselschneid med sina 2 002 möh
I Walchsee finns Schwemm som Àr norra Tyrolens största myrmark
Sjön med samma namn som orten Ă€r ca 2,5 kmÂČ och har en medeltemperatur under badsĂ€songen pĂ„ 21°C
Det finns drygt 200 km cykel- vandringsleder i distriktet samt ca 140 km preparerade skidspÄr pÄ vintern
Samtliga leder Àr utmÀrkt markerade och campingen har utmÀrkta kartor
Det finns tre campingplatser intill sjön
Seespitz Camping ligger nÀrmast byn och utgÄngspunkterna till vandringslederna
GPS koordinat N 49°39Ž04ŽŽ E 12°19Ž07ŽŽ

Stade, Tyskland
Meningen var att vi skulle dela upp den 90 mil lÄnga etappen mellan Walchsee och Stade i tvÄ delar men trafiken flöt pÄ utan stopp sÄ vi beslöt oss för att dra hela vÀgen pÄ en dag. Dessutom var det mellan 32-35°C och vÀldigt kvalmigt, sÄ bÀsta platsen just denna dag var i husbilen med fullt tryck pÄ AC-n.
Vi anlÀnde till stÀllplatsen som ligger mitt i staden vid halv niotiden och efter att handbromsen var dragen, var det god natt jord.

Stade var en av vÄr bortgÄngne vÀn Lars favoritplatser, och det var han som inspirerat oss till ett besök.
Det finns mycket historia kring den tid dÄ Sverige pÄ 1600-talet byggde upp den sönderkrigade och eldhÀrjade staden, historik som vi vet att Lasse var vÀldigt intresserad av.

Första dagen var behaglig, runt 25°C och solsken, nÀr vi besökte den svenskinfluerade Hansastadens centrum.
Eftersom Lars hade pratat sÄ mycket om Stade var förvÀntningarna kanske lite för högt uppskruvade. Visst var det fint, men kanske inte sÄ som vi förestÀllt oss.

Vi var inte besvikna pÄ vÄrt val av resmÄl, men Stade kanske inte Àr huvudattraktion pÄ kommande resmÄl.
Eller kanske var det sÄ enkelt att vi, efter ca tre veckor, blivit mÀttade pÄ allt vi sett och upplevt.

StÀllplatsen var bra, helt sjÀlvförsörjande utan personal, med myntautomater till allt som vi var i behov av. TyvÀrr fanns det inga toaletter och duschmöjligheter men med husbil sÄ har man ju de hygieniska faciliteterna med sig.

Samtidigt som vi var i Stade lÀmnade vÄra norska vÀnner Italien och Medelhavet för vidare fÀrd mot Sverige och arbete.
Dom hade haft ett underbart vÀder och började nu kÀnna sig nöjda med sol och bad för denna gÄng.

Det finns mÄnga vackra byggnader i Stade och ingenstans utanför Sverige finns det sÄ vÀlbevarade spÄr frÄn den svenska storhetstiden.
DĂ€r finns t.ex. ett tyghus i stram karolinerstil med Karl XII:s namnchiffer.
Den gamla hamnen med de höga lagerbyggnaderna Àr i dag ombyggt till uteserveringar, restauranter och affÀrer.
42 Stade (4)
TrÀkranen vid torget och den lilla f.d. hamnen

Mitt i stadens centrum finns en mycket gammal, restaurerad, trÀkran som i dag anvÀnds för turistinformation.
45 Stade (13)
Den f.d. hamnen och lagerbyggnaderna Àr i dag samlingsplats för turister

Efter nÄgra besök i staden började vi botanisera i omrÄdena runt sjÀlva byn. Vi fann en trevlig cykelled utmed floden Elbe som Àr containertrafikens kommunikation mellan Nordsjön och Hamburg.
49 Elbe (1)
JĂ€ttelika fartyg trafikerade floden

Utmed de lÄnga sandstrÀnderna pÄ den stora breda floden var det full aktivitet. Man badade, spelade bollspel, promenerade eller bara myste pÄ sin picknickfilt.
Vi gjorde flera stopp för att vila i vÀrmen och se pÄ den livliga bÄttrafiken utmed den jÀttelika floden.

VÄr sista dag i Stade var tropisk varm med drygt 30°C med mycket hög luftfuktighet. Vi gjorde ett kortare besök i den gamla staden och en sista shoppingrunda innan det var dags för ÄterhÀmtning och vÀtskeintag.

Stade, Tyskland
Den lilla Hansastaden Stade ligger strax söder om floden Elbe och nÄgra mil vÀster om Hamburg
Staden Àr uppbyggd av svenskar under den svenska stormaktstiden i mitten av 1600-talet
Stade blev svenskt 1645 och Ă€r det egentligen Ă€nnu eftersom omrĂ„det Verden i westfaliska freden 1648 tillföll Sverige ”pĂ„ evinnerlig tid”
Den svenska administrationen finns delvis bevarad
Det stÄtliga rÄdhuset har Àn i dag Sveriges riksvapen över porten
Karl XII:s namnchiffersitter ovanför tyghuset vid Pferdemarkt
Det bor drygt 46 000 personer i Stade
Floden Elbe Àr en av de största floderna i Centraleuropa.
Den strÀcker sig frÄn Riesengebirge pÄ 1 368 möh i nordvÀstra Tjeckien till Nordsjön vid Cuxhaven
Elbes totala lÀngd Àr drygt 109 mil
Mer information om Stade hittar du pÄ www.stade.de

Kerteminde, Danmark
Efter tre övernattningar pÄ stÀllplatsen i Stade bar det nu ivÀg mot mitt fÀdernesland, Danmark.
Det var en mycket seg resa. De drygt 10 milen mellan Stade och grÀnshandeln i Padburg tog ca 5 timmar pga. av ombyggnader och trafikstockningar pÄ A1 runt Hamburg.

Innan vi passerade grÀnsen i till Danmark blev det bunkring av vin och öl hos Otto Duborg i Padburg.
De ÄterstÄende 20 milen till vÄrt nÀsta mÄl gick betydligt smidigare. NÀr vi anlÀnde Kerteminde, pÄ Danmarks nÀst största ö, blev det ett KÀrt(e) minde eftersom vi campat i husvagn hÀr för 8 Är sedan
VĂ„r första frukost i Kerteminde blev riktigt internationell. Vi köpte fĂ€rska danska rundstycken frĂ„n bageriet och i övrigt tog vi av det som fanns i kylskĂ„pet. Kaffe, ost och pĂ„lĂ€gg frĂ„n Österrike, smör och starkost frĂ„n Tyskland, marmelad och Ă€gg frĂ„n Kroatien osv. Dessutom var vattentanken en blandning frĂ„n Tjörn, Kroatien, Österrike och Tyskland.

PĂ„ gĂ„ngavstĂ„nd frĂ„n den vĂ€lskötta campingen finns nĂ„gra riktigt bra fiskerestauranter och gott om vattenhĂ„l dĂ€r man kan slinka in och ta en ”hĂ„ndbajer” (öl som dricks direkt ur flaskan).
53 Kerteminde (2)
En lÀcker fiskerÀtt med tvÄ hÀrliga rödspÀttor pÄ en bÀdd av grönsaker

Vi cyklade i det böljande landskapet, gjorde kortare promenader utmed Stora BÀlt och vi Ät och drack gott av det som bjuds i Danmark.

Efter tvĂ„ övernattningar var det dags för den sista etappen mot hemlandet. Vi passerade först Stora BĂ€lt bron mellan Fyn och SjĂ€lland, dĂ€refter nĂ„gra mil pĂ„ fast mark innan det var dags för nĂ€sta stora bro över Öresund mot Sverige.
54 Stora BĂ€lt bron (4)
Stora BÀlt bron mellan Fyn och SjÀlland i Danmark

Som vanligt nĂ€r vi kommer söderifrĂ„n, mĂ„ste hustrun lĂ€gga det allra sista av vĂ„r reskassa pĂ„ GEKÅS i Ullared.
Endast en övernattning blev det pĂ„ nordens mest frekventa camping, vilket var tur, eftersom det var begrĂ€nsat med sovutrymme mellan GEKÅS -kassar, flaskor och vindunkar.

Kort sammanfattning

ResvÀgen
PÄ vÄr vÀg mot Medelhavet övernattade vi en natt i Danmark pÄ Sydstrand Camping i Köge innan vi tog fÀrjan till Tyskland.

I Tyskland hade vi tvÄ övernattningar pÄ stÀllplatsen i Heiligenhafen, en pÄ stÀllplatsen vid Soltau Camping och tvÄ pÄ Tauberromantik Camping i Rothenburg o.d. Tauber.
Sedan bar det ivĂ€g till Österrike dĂ€r vi stannade tvĂ„ dygn pĂ„ Panorama Camping Stadtblick i Salzburg före den sista etappen till Kroatien som gick via Slovenien.

Lanterna Camping i Kroatien var resans vÀndpunkt.
DĂ€r bodde vi i en vecka, innan vi Ă„ter styrde ekipaget norrut, till Seespitz Camping i Walchsee, Österrikiska Tyrolen.

DÀr hade vi fem övernattningar innan det var dags att besöka stÀllplatsen i Stade i norra Tyskland.
Efter tre dagar i Stade hade vi uppfyllt vÄra tre planerade huvudmÄl, sola och bada i Medelhavet, vandra i Alperna och besöka Hansastaten Stade i Tyskland.

Till sist stannade vi tvĂ„ dygn pĂ„ Kerteminde Camping i Danmark innan det var dags för brofĂ€rden över Stora BĂ€lt och Öresund.

Hela resan tog tre och en halv vecka och Dethleffsen fick rulla ca 450 mil utan nÄgra som helst problem.

Upplevelser
Hela resan var en enda lÄng syn och kÀnsloupplevelse och det var mycket trevligt att fÄ campa ihop med Kjell och Margareth under nÄgra veckor.

Medeltidsstaden Rothenburg, vandring i Alperna, sol och bad i Medelhavet och alla hÀrliga vandrings- och cykelturer hör till höjdpunkterna pÄ denna semester.

Maten var vÀldigt varierande frÄn en hÀrlig Wienerschnitzel gjord pÄ kalv i Walchsee till det brÀnda flÀsket pÄ Skippers Kro i Köge.

Även vinet varierade men det vi minns bĂ€st var det Kroatiska rödvinet som vi blev rekommenderade pĂ„ Kjells 46-Ă„rs dag.
Signatur Helena o Arly

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Christiansö 039

Se fler bilder under fliken Galleri>Bilder frÄn vÄra resor

Lördag den 4 juli (dag 1)
VÀdret hade sedan en vecka tillbaka betecknats, enligt vÄra metrologer, som tropisk klimat, vilket innebÀr att termometern överstiger 20°C bÄde pÄ dagen och pÄ natten.
Efter ett jobbigt Ärsmöte, som tog fyra timmar i en kvalmig lokal, lÀmnade vi TÄdÄs för vÄr fÀrd mot Bornholm.
Första övernattningen, efter ca 20 mil, blev pÄ Ugglarp Camping dÀr vi bestÀmt trÀff med Anette, Lasse och hunden Disa.
Efter sedvanliga vÀlkomstfraser gav vi Mr. Grill (Lasse) ett vackert förklÀde som tack för alla hÀrliga grillrÀtter som han tillagat genom Ären. FörklÀdet uppskattades tyvÀrr inte riktig, varför vet vi inte, men det kanske berodde pÄ att det var rosa och mönstrat med Barbapapa.
KvÀllen tillbringade vi pÄ berget dÀr vi hade en fantastisk utsikt över havet. Vi sÄg solens orange strÄlar sippra genom gluggarna, i ett begynnande lilafÀrgat molntÀcke, innan den helt försvann in i sitt mörker.

Ugglarp (2)
SolnedgÄng i Ugglarp

Söndagen den 5 juli (dag 2)
För första gĂ„ngen pĂ„ lĂ€nge vaknade vi till ett normalt sommarvĂ€der, med en nordbos mĂ„tt mĂ€tt, 18°C och en sol som var helt tĂ€ckt av moln. Efter frukost och en cykeltur pĂ„ Ginstleden som gĂ„r förbi campingen, började vi fĂ€rden mot Ystad. En nĂ€tt resa pĂ„ 22 mil i omvĂ€xlande vĂ€der med mestadels moln och regn och vid framkomsten checkade vi in pĂ„ Sandskogens Camping ca tvĂ„ km frĂ„n fĂ€rjeterminalen. KvĂ€llen var kall och regnig – nu börjar man gnĂ€lla om det ocksĂ„ – och Mr Grill fick tillaga Eliassons laxknyte under markisen. Det rosa förklĂ€det hade han motstrĂ€vigt tagit pĂ„ sig.

MĂ„ndagen den 6 juli (dag 3)
Efter tvĂ„ ”transportövernattningar” var det nu dags för den Ă„terstĂ„ende trippen till vĂ„rt huvudmĂ„l, Bornholm.
Vi steg upp i ottan för att ta oss den sista lilla biten till katamaranen som skulle transportera oss till ön som en gÄng i tiden tillhört Sverige men sedan lÄng tid tillbaka Àr dansk.

Kattamaranen (1)
Katamaranen mellan Ystad och Rönne

Det var fortfarande tidig förmiddag nÀr vi slÀppte handbromsen och rullade av bÄten i Rönne. VÄr första tripp pÄ ön blev tvÄ mil lÀngs öns vÀstkust mot Allinge och Lyngholt Familie Camping som vi hade förbokat.
Det visade sig vara en mycket trivsam och gemytlig camping. UppstÀllningsplatserna var stora med markerade avgrÀnsningar i en frodig grönska och serviceanlÀggningarna var mycket vÀlskötta.
Vid ettiden nÀr ekipagen iordningstÀllts tog vi cyklarna till Allinge via en av alla de populÀra cykelvÀgarna som finns pÄ Bornholm. VÀdret var mycket vackert med sol och hÀrligt uppfriskande vindar frÄn havet. Lasse hade kopplat pÄ hundkÀrran sÄ att Àven Disa fick följa med pÄ denna upplevelse. Det mest förvÄnande var att Lasse lÀrt sig att stiga pÄ sin cykel utan att behöva lÀgga den pÄ marken sÄ som han gjort tidigare.
PÄ kvÀllen grillade vi en god köttbit pÄ vÄr nyinköpta Cobb. Cobben Àr en liten, men mycket allsidig grill, framtagen för oss campare.

Kort om Allinge

  • ”Nordbornholms pĂ€rla” som den kallas Ă€r en naturupplevelse som binds samman med massor av naturstigar.
  • Allinge har med tiden vĂ€xt ihop med Sandvig.
  • I byn finns en bronsbelagd gĂ„gata och vid kyrkan finns en bronsstaty som symboliserar mĂ€nniskans förvandling till Ă€ngel.
  • BĂ„de Allinge och Sandvig Ă€r kĂ€nda för sina rökerier.
  • FrĂ„n Allinge gĂ„r det personfĂ€rja till bl.a. Christiansö och Simrishamn.
  • Mer om Allinge pĂ„ www.allinge.dk

Tisdagen den 7 juli (dag 4)
Efter vÄr första och lÀnge eftertraktade danska frukost tog jag och Helena en hÀrlig cykeltur pÄ ca en mil runt i trakten.
Senare pÄ förmiddagen kopplade vi pÄ hundkÀrran och begav oss de tre kilometrarna till Hammershus dÀr vi strosade runt i solskenet i nÄgra timmar. Innan vi lÀmnade denna medeltida fÀstning fick vi en god lunch pÄ platsens restaurant.
Eftermiddagen gick för min egen del Ät att se pÄ Tour de France med Lance Armstrong och gÀnget.
PÄ kvÀllen var Mr Grill i farten igen. Korv med stekta potatis och Àgg samt nÄgra glas rött fick avluta vÄr första hela dag pÄ Bornholm.

Onsdagen den 8 juli (dag 5)
Vi vaknade till ett grÄmulet vÀder med Tors hammare mullrande i norr.
I vÀntan pÄ bÀttre vÀder sköt vi vÄr planerade resa till Christiansö pÄ framtiden. I stÀllet bestÀmde vi oss för att besöka Bornholms rovfugelshow som ligger ca tvÄ mil frÄn campingen.
Lasse o Anette tog husbilen, jag o Helena Ă€ntrade vĂ„ra cyklar – men tyvĂ€rr var vi lite för sena i starten – vi hann med andra ord inte fram i tid. Vi fick i alla fall en hĂ€rlig cykeltur pĂ„ den bornholmska landsbygden. De vĂ€l utmĂ€rkta cykellederna gick genom skogspartier, smĂ„ byar och böljande Ă€ngar tĂ€ckta av den hĂ€rligt röda Vallmon, den distinkt blĂ„a BlĂ„klinten inbĂ€ddade i en ”prĂ€stkrageliknande” vit och gul blomma.

BlomsterÀngar (1)
BlomsterklÀdd Àng pÄ den bornholmska landsbygden

PÄ hemvÀgen valde vi att cykla utmed öns vÀstkust upp mot Hammershus. Den första strÀckan var plan och gick strax intill havet och i det nu klara och soliga vÀdret kunde vi se silhuetten av Sverige lÄngt bort i horisonten.
NÀr vi nÀrmade oss Hammershus blev cykelvÀgen mycket kuperad med 14-17 procents lutning bÄde uppÄt och nedÄt.
PÄ kvÀllen, efter fyra mil i cykelsadeln och med ömmande muskler, satt det fint med en god mÄltid och ett glas av det röda.

Torsdagen den 9 juli (dag 6)
Smattret frÄn en kraftig regnskur var denna morgons vÀckarklocka. Efter frukost blev vÀdret nÄgot bÀttre med en hel del sol men med en kraftig vind frÄn syd-vÀst.
Vi startade dagen med att cykla de tre kilometrarna till Allinge för att proviantera och dÀrefter tog vi en lÄngpromenad i skogarna kring campingen. Den markerade gÄngstigen ledde till Finndalen strax söder om Hammershus. En vÀldigt vacker tur som tog ca fyra timmar inkluderat en flaska rött pÄ en uteservering.
PÄ kvÀllen gjorde Helena knyten med fisk och grönsaker pÄ Cobben och till det blev det nÄgra glas av livets goda.

Finndalen 0ÂŽ5
Utsikt mot Sverige frÄn Finndalen i Danmark

Fredagen den 10 juli (dag 7)
Åter en natt med regn och blĂ„st. Jag och Helena bestĂ€mde oss för att trotsa vĂ€dret med en cykeltur till Gudhjem och vi valde att Ă„terigen Ă„ka genom den fantastiskt vackra bornholmska landsbygden.
I Gudhjem fick vi en hÀrlig lunch med stekt flÀsk och persiljesÄs som, tillsammans med hackeböff och smörrebröd, Àr en dansk nationalrÀtt.
Vi besökte Àven en glaskonstverkstad dÀr vi fick se hur man arbetar fram olika typer av glaskonst.

Gudhjem (4)
En glaskonstnÀr skapar en vas.

PĂ„ ”hemvĂ€gen”, som gick utmed den bornholmska östkusten, gjorde vi en avstickare till Helligdommsklipporna vilket var en fantastisk naturupplevelse. Klipporna störtade 20 meter lodrĂ€t ner i det krusande vattnet med de smĂ„ lagunerna.

Helligdommen (1)
Klipporna i Helligdommen

Efter knappa fem mil med kraftig blÄst och nÄgra riktiga regnskurar var vi Äter vid husbilen.
KvÀllsvarden, tacos med tillhörande dryck, dukades fram i Eliasson husbil denna blÄsiga och regniga afton.

Kort om Gudhjem

  • Gudhjem Ă€r Bornholms Ă€ldsta handelsby.
  • 1866 fick den lilla fiskebyn Bornholms första sillrökeri.
  • I Gudhjem finns det 10 museum.
  • En cykeltur frĂ„n byn ligger Österlars med Bornholms största rundkyrka frĂ„n mitten av 1100-talet.
  • I nĂ€rheten av rundkyrkan ligger ett medeltidscenter med djur, vattenkvarn, bostĂ€der och ”StormansgĂ„rden” med ett 10 m högt tillflyktstorn för bl.a. Tempelriddarna.
  • Bornholms nationalrĂ€tt ”Sol över Gudhjem” bestĂ„r av rökt sill pĂ„ en bit dansk rĂ„gbröd med smör, hackad purjolök, rĂ€disor, lök och en rĂ„ Ă€ggula pĂ„ toppen.
  • FrĂ„n Gudhjem gĂ„r det personfĂ€rja till Christiansö.

Lördagen den 11 juli (dag 8)
I dag var det förflyttning som gÀllde. Vi ville se den södra delen av ön ocksÄ.
Vi knappade in GPS:en pÄ Due Odde som Àr mest kÀnd för sina lÄngstrÀckta vita sandstrÀnder.
PÄ vÀgen dit mötte vi en motorcykelkaravan pÄ uppskattningsvis 400 hojar. Karavanen, som var flera kilometer lÄng, stoppade all tillfartstrafik till huvudleden.
VÀdret var kallt och blÄsigt och efter ett kort besök pÄ den fantastiskt vackra sandstranden valde vi att Äka nÄgon mil norrut till Svaneke Familiecamping. Svaneke Àr en liten fiskeby pÄ den sydöstra sidan av ön och efter incheckning och diverse pyssel började vinden mojna.
En hÀrlig kvÀll under markisen med en god hackeböff, made by Helena, och lite rött avslutade denna dag.

Söndag den 12 juli (dag 9)
Vi steg upp till en solig morgon, nÄgot sval, men nÀstan helt vindstilla. VÄrt mÄl för dagen var en promenad i Paradisbakkerne som ligger pÄ cykelavstÄnd frÄn campingen.
Jag fick den delikata uppgiften att dra kÀrran med Disa uppför den 4 km lÄnga backen till utgÄngspunkten för promenadens början.
Vi valde en slinga pÄ ca 4 km. En kuperad strÀcka som gick förbi en av de tvÄ rokkestenarna som finns pÄ ön. Rokkestenen Àr ett fler ton stort stenblock som legat dÀr sedan istiden. Det mÀrkliga med stenen Àr att man faktiskt kan gunga (rokka pÄ danska) den med vanlig handkraft.

Svaneke (11)
Anette ”rokkar” pĂ„ ett flera ton stort stenblock

VÀgen tillbaka till Svaneke var behaglig. En enda lÄng utförsbacke genom delar av den bornholmska landsbygden. FrÄn höjderna hade vi en hÀrlig utsikt över det blanka havet med en spegelbild av de dallrande solstrÄlarna.
NÀr vi kom tillbaka till byn bestÀllde vi smörrebröd pÄ Hotell Siemsens Gaard, med tillhörande danska dryckesvaror.
Ett smörrebröd med varm leverpastej, champinjoner och bacon och ett med friterad spÀtta, champinjoner och remulade, Àr det danskaste som gÄr att fÄ.
Hotellet vi Ät lunch pÄ hade sÄ fantastiskt god mat och en sÄ hÀrlig utsikt över hamnen att vi valde att Àven inta kvÀllsvarden dÀr.

Kort om Svaneke

  • Svaneke med sina 1200 invĂ„nare, Ă€r den plats som har flest soltimmar i Danmark.
  • Byn tilldelades 1975 den europeiska guldmedaljen som den bĂ€st bevarade byn i Europa.
  • PĂ„ torget finns konsthantverkarnas verkstĂ€der och spĂ€nnande butiker.
  • Östbornholms kulturcenter ligger i Svaneke.
  • Strax utanför byn finns barnens stora lekland, Joboland, som glatt barn och förĂ€ldrar i över 70 Ă„r.

MĂ„ndag den 13 juli (dag 10)
Ännu en dag att vaknade vi av ett fruktansvĂ€rt skyfall. Himlaportarna stod pĂ„ vid gavel men vi bestĂ€mde oss Ă€ndĂ„ för att Ă„ka till Christiansö eftersom det var sista chansen för Lasse och Anette att se ön före sin flytt till Tyskland.
Med regnstÀll och ett glatt leende begav vi oss till Gudhjem dÀr personfÀrjan utgÄr ifrÄn.
NÀr vi skulle gÄ ombord fick vi beskedet att vi inte fick ha med Disa (hunden) till ön eftersom hela Christiansö och Ertholmarna Àr ett fÄgelreservat.
Slokörade begav de sig dÀrifrÄn men vi lovade att ta mÄnga foton som de kunde ta del av senare.
VÀdret sprack upp och vi fick en underbar dag pÄ havet ut till den lilla ögruppen som bl.a. bestÄr av Christiansö och den f.d. militÀranlÀggningen. Hela anlÀggningen Àr uppbyggd pÄ 1600-talet och det mest speciella med de gamla byggnaderna Àr att de fortfarande Àr levande. HÀr bor ett hundratal personer Äret runt och allt Àr kulturminnesmÀrkt pÄ utsidan men bostÀderna Àr invÀndigt moderniserade.
Christiansö Àr ett eget litet samhÀlle med mataffÀr, kiosk, rökerier, restaurant, mm i de ca 350 Är gamla fastigheterna.
Hela ön Àr alltsÄ kulturminnesmÀrkt och fÄr dÀrför inte bebyggas med nÄgot nytt.

Christiansö 055
”Store TĂ„rn” i bakgrunden Ă€r den Ă€ldsta delen av fĂ€stningen

Tisdag den 14 juli (dag 11)
Efter en regnig natt var det Äter dags för en förflyttning. Eliassons valde att ta morgonfÀrjan till Sassnitz, vi valde att stanna ytterligare nÄgra dagar pÄ Bornholm.
Vi ville se hur trakterna kring öns tredje största by, Aakirkeby, sÄg ut. Aakirkeby ligger nÄgon mil frÄn den bornholmska sydspetsen.
Vi fick plats pÄ Aakirkeby camping, en lummig och mycket lugn plats i utkanten av byn.

Aakirkeby 001
Aakirkeby camping

NĂ€r vi stĂ€llt i ordning vĂ„r nya boplats, tog vi cyklarna in till byn för att Ă€ta och reka. En ganska intetsĂ€gande by, som efter alla mysiga fiskebyar vi sett, inte blev nĂ„gon ”aha” upplevelse.

Onsdagen den 15 juni (dag 12)
Vi vaknade med ett hÀrligt vÀder. Frukosten kunde vi Àta pÄ utsidan husbilen och dagen var som upplagd för en hÀrlig cykeltur i trakterna kring Aakirkeby.
Första stoppet var en liten fiskeby, Boderne, pÄ den sydligaste delen av Bornholm.

Bodene (1)
Hamnen i Boderne

FÀrden gick sedan vidare österut till Bakka Rögeri som ligger nÄgra kilometer vÀster om Due Odde.
PÄ ÄtervÀgen stannade vi Äterigen i Boderne dÀr vi Ät lunch.
VÀrmen hade under dagen stigit till över 25 °C och luften var vÀldigt kvalmig vilket gjorde den knappt tre mil lÄnga cykelfÀrden ganska jobbig.
Efter ”Touren” och en god middag packade vi för morgondagens förflyttning.

Bakka Rögeri (2)
PÄ Bakka rögeri röker man inte bara fisk

Kort om Aakirkeby

  • Aakirkeby Ă€r öns tredje största by och den enda köpstaden utan hamn.
  • I byn finns en kyrka frĂ„n 1149 som Ă€r byggd i bornholmsk marmor.
  • I utkanten av Aakirkeby finns ett bilmuseum.
  • PĂ„ det stora torget finns bĂ„de affĂ€rer och restauranter

Kort om de tre campingplatser som vi bodde pÄ

  • Lyngholt Familie Camping ligger tre km frĂ„n Allinge pĂ„ den norra delen av ön.
  • VĂ€lskötta serviceanlĂ€ggningar.
  • Stora platser som avskĂ€rmats med buskar.
  • Stor pool.
  • Trevlig personal.
  • Ingen störande trafik
  • Bra lekalternativ för barn.
  • Servicebutik.
  • Promenadstigar och cykelleder i anslutning till campingen.
  • BusshĂ„llplats strax utanför campingen.

Slutbetyg: fyra husbilar (restaurant saknades, annars hade det blivit en femma).

 Svaneke Familiecamping ligger i utkanten av Svaneke pÄ öns östra sida.   

  • En mycket misskött camping med trasiga toaletter, skrĂ€piga platser och i allmĂ€nt smutsigt och dĂ„ligt skick.
  • Huvudleden precis utanför med störande trafik.
  • NĂ€ra till byn.
  • Bra promenadvĂ€g in till byn.

Slutbetyg: en husbil.

 Aakirkeby Camping ligger i utkanten av Aakirkeby pÄ den södra delen av ön.

  •  VĂ€lskötta serviceanlĂ€ggningar.
  • Stora grĂ€sklĂ€dda platser med lummiga avskĂ€rmningar.
  • Trevlig personal
  •  Ingen störande trafik.
  • Bra lekalternativ för barn.
  •  Servicebutik.

Slutbetyg: fyra husbilar.

Nordtyskland

Torsdagen den 16 juli (dag 13)
Tidig uppstigning för vidare transport till Rönne och morgonfÀrjan till Sassnitz.
Resan med fÀrjan frÄn Rönne till Sassnitz tog drygt tre timmar och vid lunchtid band skepparen fast sin bÄt i den forna östtyska hamnen.
Vi Äterförenades med Eliassons och vÄrt mÄl för dagen var att hitta en mysig camping/stellplats i trakterna kring Binz pÄ östersjökusten.
Dagen innan vi började letandet efter plats hade jag stĂ€llt in GPS:en pĂ„ vĂ€gar för cyklister. Det hade jag givetvis glömt sĂ„ i den redan trĂ„nga byn Binz ledde GPS-tanten oss in pĂ„ en vĂ€g som övergick till en trĂ„ng cykelbana. Med skamsen nedĂ„tböjd nacke sĂ„g vi de irriterade cyklisternas kroppssprĂ„k nĂ€r dom med fingret pekade pĂ„ sin tinning med en sakta vridning pĂ„ huvudet. Efter en kilometer hittade vi Ă€ntligen en plats att vĂ€nda pĂ„. LĂ€tt stressade tvingades vi ta samma vĂ€g tillbaka och möta Ă€nnu fler hĂ„nfulla cyklister innan vi fann en vĂ€g anpassad för vĂ„ra fordon. Tyskarna brukar ju kalla oss för ”Die Dumme Swedes” och jag Ă€r i det hĂ€r fallet benĂ€gen att hĂ„lla med dom.

Att hitta en övernattningsplats i detta populÀra distrikt var lÀttare sagt Àn gjort och efter ett antal besök pÄ fullbokade platser gav vi upp och drog oss mot Rostock.
Strax söder om staden hittade vi en campingplats, Baltic Freizeit, för bÄde oss och Eliassons. En stor men inte allt för gÀstvÀnlig camping som saknade det dÀr lilla gemytliga som vi egentligen sökte.
Efter dagens flackande kors och tvÀrs blev det vila och fundering pÄ vÀrdet av denna dag. Vi kom fram till att en del av charmen med husbilslivet Àr att man inte alltid nÄr sina uppsatta mÄl, sÄ som skedde i dag.  

Fredag den 17 juli (dag 14)
Ca en halvmil frĂ„n campingen, vid inloppet till Rostock hamn, ligger det en mycket vĂ€lbesökt liten by som heter WarnemĂŒnde. Efter frukosten tog vi vĂ„ra cyklar till den lilla byn som var precis sĂ„ charmig som vi hört. Utmed den kilometerlĂ„nga kanalen, som kilade sig in i byn med jĂ€rnvĂ€gsstationen pĂ„ ena sidan och bebyggelsen pĂ„ den andra.
Hela WarnemĂŒnde Ă€r uppbyggd för turister med bad, gĂ„gator, shopping och restauranter.

Warnemunde 004
Kanalen med alla tur- och fiskebÄtar

Hela kanalen var tÀckt med tur- och fiskebÄtar och vid mynningen ut mot havet var det en stor hÀrlig badstrand med massor av aktiviteter för bÄde smÄ och stora.
Vi mönstrade pÄ en turbÄt som guidade oss igenom Rostocks jÀttelika hamn dÀr bl.a. fÀrjor till Trelleborg avgÄr ifrÄn.
En modern hamn som i vissa delar fortfarande pÄminde om den östtyska epoken. Framförallt de hundratalet höga vakttornen pÄminde om den forna grÀnsbevakningen. Turen tog en timme och var vÀl vÀrd sina pengar.
PÄ bÄtturen kunde vi se att molnen i vÀster började bli allt mörkare och pÄ ÄtervÀgen till campingen kom det befarade regnet.
Efter en lyckad dag Ă„t vi Anettes goda ”panna” mellan regnskurarna och nĂ€r middagen var avklarad började förberedelserna inför flytten nĂ€sta dag.

Kort om WarnemĂŒnde

  • WarnemĂŒnde Ă€r en av Tysklands mest betydande hamnar för kryssningsfartyg.
  • Byn ligger vid floden Warnows utlopp till Östersjön
  • HĂ€r finns ett 31 m högt fyrtorn som byggdes som sjömĂ€rke 1897.
  • HĂ€r finns en tepaviljong, byggd 1968, som p.g.a. sin mĂ€rkliga takkonstruktion Ă€r skyddad som byggnadsminne
  • Det finns Ă€ven ett av vĂ€rldens modernaste simuleringscenter i WarnemĂŒnde.

Lördag den 18 juli (dag 15)
Vi vaknade till ett fruktansvÀrt regnvÀder. Utemöbler, mattor, markis osv. var helt genomdrÀnkta av det vÄldsamma regnet. Vi hade ÀndÄ inget annat val Àn att lasta in grejerna och ge oss av till nÀsta mÄl ca 20 mil vÀster ut mot Capingplatz Musbergwiese i Ascheberg som vi hade förbokat.
Campingar kan vara hur olika som helst. Den vi lÀmnade vill vi helst inte ÄtervÀnda till, den vi nu kom till skulle man kunna bosÀtta sig pÄ för gott.
En liten och gÀstvÀnlig camping med utsikt över Die grosser Plönensee, badstranden och den charmigt halmtaksklÀdda restauranten.
I dag var det vÄr tur att stÄ för kvÀllsmaten. Vi bjöd pÄ danska smörrebröd gjorda med tyska rÄvaror och sjÀlvklart hade vi passande dryck till detta.

Söndag den 19 juli (dag 16)
Dagen började med en hÀrlig champagnefrukost pÄ restauranten vid campingen. Med underbar utsikt över sjön satt vi i solskenet och Ät av den lÀckra och vÀlfyllda frukostbuffen och till det drack vi kaffe, juice och champagne.

Groser Plönen See (9)
Restauranten vid campingen

Groser Plönen See (1)
TurbÄten som guidade oss runt Die Grosse Plönensee

Efter frukosten tog vi en tvÄtimmars lÄng rundtur pÄ den vackra sjön med bl.a. slottet i Plön och de grönskande öarna med det rika fÄgellivet pÄ.

Groser Plönen See (8)
Alla öar var fÄgelskyddsomrÄden

HÀr en av de mindre öarna.

Det vackra slottet i Plön byggdes i mitten av 1600-talet och var under en period pÄ 1800-talet den danske Kung Christian VIII:s sommarresident.

Groser Plönen See (4)
Det vackra slottet i Plön

Efter bÄtturen började vÀdret torna upp sig till regn och eftermiddagen fick mestadels tillbringas under markisen.
Lasse, som Àr nÄgot överviktig och gÀrna tillbringar sin tid i campingstolen, hade oturen att sitta sönder sin kÀra Àgodel. Tack och lov blev det inga allvarliga personskador nÀr han damp i backen med ett knippe aluminiumrör under sig. Om det Àr sant eller inte, det vet jag inte, men det ryktas att richterskalan gav utslag vid fallet.

Eliassons stod för aftonens matintag och det var en nÄgot mörbultad Mr. Grill som lagade till en mycket god köttbit pÄ sin Weber.
PÄ kvÀllen tittade jag och Helena pÄ en film om flygets intrÀde i första vÀrldskriget.

MĂ„ndagen den 20 juli (dag 17)
Vi vaknade tidigt till ett hÀrligt solsken men sÄg ganska snart att det skulle bli ett omvÀxlande vÀder Àven denna dag och innan vi hann tÀnka tanken klart sÄ kom det en riktig skur.
PÄ vÄr sista dag i Ascheberg hade vi bestÀmt att cykla runt den största av de fem sjöarna som finns i omrÄdet, Die grosse Plönensee, oavsett vÀdret.
Efter frukosten packade vi ner regnklÀder mm i vÄra cykelvÀskor och gav oss ivÀg. FÀrden hade knapp börjat förrÀn det var dags att stanna för att ta pÄ regnstÀllen.
Det var en mycket omvÀxlande cykelled med allt frÄn asfalterade vÀgar till smÄ leriga skogsstigar i en mycket vacker natur med smÄ byar och gÄrdar.
Hela omrÄdet runt sjön Àr ett naturreservat och leden gick mestadels intill sjökanten.

Efter ca tre mil öppnades himlaportarna helt. Det kom en halvtimmes regnskur som jag aldrig upplevt maken till. Det var som om nÄgon tömde vatten över oss ur en oÀndligt stor spann. Vid en titt över sjön, var det inte ens möjligt att ana, att det lÄg öar bara nÄgra meter frÄn strandkanten.
NÀr vi avverkat de fyra milen, genomblöta och trötta, var det dags att börja packa för förflyttningen nÀsta dag.
Solen hade tagit överhand och allt som var blött hann torka innan det skulle stuvas in i bilen.

Jylland, Danmark

Tisdagen den 21 juli (dag 18)
Efter frukosten lÀmnade vi denna vackra och gemytliga lilla camping för vidare fÀrd mot fÀderneslandet.
Innan vi lÀmnade Tyskland bunkrade vi diverse dryckesvaror som sÀljs billigt i de populÀra affÀrerna som ligger strax innanför den tyska grÀnsen.
Vid middagstid kom vi fram till Sönderborg. Innan vi etablerade oss pÄ Sönderborg Camping besökte vi byns största tillbehörsaffÀr för campare. Lasse skulle ju ersÀtta sin söndersuttna stol.
Vi hittade ett par hÀrliga dynor till vÄra stolar och ett nytt set kastruller.
NÀr vi iordningstÀllt allt pÄ campingen, som vi besökt sÄ mÄnga gÄnger tidigare, var det Äter dags att ratta in Tour de France som jag inte kunnat se pÄ i Tyskland.
Eliassons stod för maten i dag och efter den nÄgot tidiga middagen tog vi en promenad till byn dÀr vi delade en flaska vin pÄ en uteservering i hamnen.

Onsdagen den 22 juli (dag 19)
Efter nÄgra frallor, stark dansk ost jordgubbsmarmelad och kaffe, var det dags för en promenad i det nÄgot ostadiga vÀdret. Vi hann inte lÄngt pÄ vÄr vandring utmed kusten, innan det var dags att ta fram regnstÀllen.
Gendarmstigen, som vi gick pÄ, Àr mest kÀnd som en drygt sju mil lÄng bevakningsstrÀcka under krigsÄren i början av 1800-talet.
Efter tre timmar i den vackra naturen och med en fantastisk utsikt över havet och bÄttrafiken var vi Äter tillbaka i Sönderborg. DÄ satt det fint med en god öl i hamnkiosken innan det var dags för vila och touren.
KvÀllsmaten intog vi pÄ en uteservering som hade utsikt över hamnen och tre nyanlÀnda gamla hÀrliga tremastare.

Söndeborg 005
En kort bit av den sju mil lÄnga Gendarmstien

Torsdagen den 23 juli (dag 20)
Efter en mycket regning natt och morgon möttes vi av betydligt bÀttre vÀder fram pÄ förmiddagen.
Dagen Àgnades Ät flanering och shopping pÄ stan.
Till lunch ville vi ha riktiga danska smörrebröd men efter besök pÄ stadens samtliga serveringar gav vi upp. I den hÀr delen av Danmark gör man inte lÀngre dessa lÀckra smörgÄsar, sÄ vi bestÀllde en annan dansk specialitet, stekt flÀsk med persiljesÄs, i stÀllet.
PÄ eftermiddagen sÄg vi hur Alberto Contador, Spanien, pÄ den 18 etappen sÀkerstÀllde segern pÄ Ärets Tour de France, genom att vinna tempoloppet.
KvÀllen Àgnades Ät packning inför morgondagens förflyttning.

Fredagen den 24 juli (dag 21)
Halv Ätta lÀmnade vi Sönderborgs Camping och en timme senare gick vi in pÄ Otto Duborg i Patburg. HÀr fyllde vi husbilens alla lediga skrymslen med vin och öl.
Efter grĂ€nshandeln tog vi kurs mot min födelseby dĂ€r vi först besökte Minibyen, med ca 300 byggnader kopierade av Varde frĂ„n mitten av 1800-talet. Byggnaderna Ă€r gjorda efter gamla ritningar i skala 1:10. Även husens och gatornas placering Ă€r exakt som för 150 Ă„r sedan vilket Ă€r lĂ€tt att konstatera nĂ€r vi vandrar runt pĂ„ stadens gator dĂ€r de flesta av de gamla husen kan ses i skala 1:1.
Ett fantastiskt byggverk som startades pÄ 60-talet av ett gÀng pigga pensionÀrer med bland andra Leon Mattisen som Àr en bortgÄngen morbror till mig.

Efter ett par timmars flanering i Varde bar det i vĂ€g till Äblehavens Camping nĂ„gra kilometer söder om Ringköping.
Precis vid ankomsten till campingen fick vi det glÀdjande beskedet att jag blivit gamle farfar till en liten dotter som Natalie och Robert fÄtt nÄgon timma tidigare.

Lördagen den 25 juli (dag 22)
Efter frukosten bestÀmde vi oss för en cykeltur in till Ringköping. Cykelstigen dit gick pÄ till en början pÄ en smal skogsstig och sedan pÄ en glest trafikerad landsvÀg. NÀr vi cyklat ca tvÄ av de tre kilometrarna fick Lasse punktering. Damerna fortsatte sjÀlva in till byn för att handla medan jag och Lasse vÀnde tillbaka för att laga punkan.
Damerna skulle ta med sig ”take away” till oss pĂ„ Ă„tervĂ€gen och det gjorde de ocksĂ„ – men vilken överraskning – dom hade hittat ett stĂ€lle dĂ€r man gjorde riktiga smörrebröd för avhĂ€mtning. Lunchen blev en riktig fest med dessa danska lĂ€ckerheter samt öl och snaps.
Efter en timmes tittande pÄ touren tog jag och Helena en skogspromenad runt den vackra campingen och pÄ kvÀllen Ät vi goda fiskeknyten som Eliassons gjort.

Söndagen den 26 juli (dag 23)
Det var med vemod som vi sÄg att semestern började lida mot sitt slut. VÀdret var fortfarande blÄsigt och ostadigt med en temperatur som var pÄ grÀnsen till kallt. Campingens lÀge i det vackra skogspartiet var fantastiskt pÄ mÄnga sÀtt.

Ringköping (2)
Anette slappar pÄ den lummiga campingen

Bl.a. dÀmpades de kraftiga vindarna frÄn VÀsterhavet vilket gjorde att det var ganska lugnt vid husbilarna och med markiser mot regnskurarna sÄ kunde vi ÀndÄ vara utomhus större delen av dagarna.
Vi cyklade in till Ringköping för att se den lilla omtalade hamnen och efter besöket drog vi oss upp mot torget för att Àta lunch. PÄ vÀgen dit passerade vi en nÄgot ovanlig staty. En karikatyr av en smal spinkig man men en groteskt tjock kvinna pÄ sina spensliga axlar.

images (2)
I Ringköping kunde man se denna groteska staty

PÄ kvÀllen, den sista i Danmark för denna gÄng, stod vi för kosthÄllningen och efter den utsökta middagen var det dags att förbereda morgondagen flytt.

MĂ„ndagen den 27 juli (dag 24)
Regnet vÀckte oss Äter en morgon. I dag var det ett helt grÄtt tÀcke som skymde solen och i ca 13 C° vÀrme, eller kyla om du hellre vill, lÀmnade vi den underbara campingen vid Ättatiden.
Vi hade ca 18 mil framför oss till GrenÄ och fÀrjan till Varberg.
PÄ vÀgen, liksom pÄ övriga vÀgar i Danmark och pÄ Bornholm, var det mycket till salu. GÄrdar, industrilokaler, villor osv. vittnar om en flykt frÄn den danska landsbygden.
Alla landsvÀgskrogar som jag minns frÄn ungdomen Àr helt försvunna. Nya vÀgar dras förbi gamla charmiga byar och bÄde bonden och hans maskinpark lyser med sin frÄnvaro.
Strax efter ett slÀppte kaptenen förtöjningen i GrenÄ och vid sextiden var vÀrldens lÄngtrÄkigaste bÄtresa över.

Kvinnorna var rörande överens om att man kan inte passera Varberg utan ett besök pÄ GekÄs.
Vi fick ingen plats pĂ„ Sveriges mest frekventa campingplats, Ullared Camping, sĂ„ vi valde att övernatta i Åkulla som ligger ungefĂ€r en mil frĂ„n ett av nordens största köpcenter.
NÄgra glas vin och en kort sammanfattning av Ärets semesterresa blev det innan det var dags att lÀgga huvudet pÄ kudden.

Tisdagen den 28 juli (dag 25)
GekĂ„s öppnade klockan Ă„tta och vid tiotiden hade frugan spenderat resten av semesterkassan. NĂ€r allt var stuvat och klart bar det ivĂ€g norrut till Tjörn och Övre TĂ„dĂ„s.

Sammanfattning av 2009 Ă„rs semesterresa

Resans början
Resan startade pÄ Tjörn en varm och kvalmig lördagseftermiddag.
Planerna var en rundresa, medsols, i den norra delen av Europa. HuvudmĂ„let med resan var ett lĂ€ngre besök pĂ„ Bornholm och dĂ€refter en mer oplanerad tripp genom Nordtyskland och Jylland för att Ă„ter vĂ€nda hemĂ„t via GrenĂ„ – Varberg.
VÄrt första stopp gjorde vi pÄ Ugglarp Camping som för oss ligger ungefÀr halvvÀgs mellan hemmet och fÀrjan i Ystad.
En trevlig camping som vi mycket vÀl kan ÄtervÀnda till.

Kattamaranen (1)
Katamaranen som tog över sundet frĂ„n Ystad  till” Östersjöns pĂ€rla” Bornholm i Danmark

Bornholm
PÄ Bornholm finns det, förutom god mat och bra campingplatser, otroliga möjligheter till en fysikt aktiv semester för bÄde barn och vuxna.
Vi valde det vi tycker bĂ€st om – lĂ„nga promenader och cykelturer – för att komma naturen sĂ„ nĂ€ra som möjligt.
CykelvÀg 10
Helena cyklar utmed den Bornholmska vÀstkusten

Det finns ca 24 mil markerade cykelleder och ett otal vandringsleder över hela ön.
Vi var pÄ Bornholm i 10 dagar och vi campade, i tur och ordning pÄ öns norra Ànde, pÄ ostkusten och pÄ den södra delen.
Förbokning av camping upplevde vi inte som nödvÀndig. Ovetande om detta hade vi av sÀkerhetsskÀl förbokat den första hemifrÄn.
Under de 10 dagarna anvÀnde vi husbilen enbart nÀr vi skulle söka upp en ny campingplats.
VÀdrets makter var inte alltid med oss pÄ denna vackra ö. Ibland hade vÀdret vÀldigt brÄttomt med vÄldsamma regnskurar och hÄrda vindar för att dÀremellan vila upp sin hetsighet med solsken och totalt stiltje.
VĂ„r förlorade krona var inte mycket vĂ€rd pĂ„ ön. Allting var mycket dyrare – krona för krona – och dessutom fick vi betala 1,50 för varje dansk krona.

Fakta om Bornholm  

  •  Bornholm, Ă€ven kallad Östersjöns PĂ€rla, Ă€r en dansk ö, belĂ€gen ca 40 km sydost om SkĂ„ne i södra Östersjön.
  • Ön Ă€r 40 km lĂ„ng frĂ„n norr till söder och 28 km frĂ„n öster till vĂ€ster
  • Högsta punkten pĂ„ ön Ă€r RytterknĂŠgten med sina 162 m över havet.
  •  PĂ„ ön finns ca 43 000 permanentboende.  
  •  Rönne Ă€r den största centralorten pĂ„ ön. Övriga stora tĂ€torter Ă€r Nexö, Aakirkeby, Svaneke, Allinge, Sandvig, Hasle och Gudhjem,
  •  Bornholm har fĂ€rjeförbindelse med Ystad och Simrishamn i Sverige, Köge i Danmark och Sassnitz i Tyskland.
  •  PĂ„ Bornholm finns det sammanlagt 24 mil markerade cykelleder. Den lĂ€ngsta enskilda leden (nr 10) runt hela ön Ă€r ca 10 mil lĂ„ng.
  • Öns fyra originella rundkyrkor Ă€r en sevĂ€rdhet.
  • Ön övergick till svensk Ă€go efter freden i Roskilde 1658. Men efter hĂ„rt motstĂ„nd frĂ„n bornholmarna Ă„terfick danskarna ön tvĂ„ Ă„r senare.
  •  LĂ€s mer om Bornholm pĂ„ www.bornholm.dk

Hasle Hamn
FiskebÄt pÄ vÀg in i Hasle hamn

Christiansö 043
Den gamla fÀstningen pÄ skÀret, Christiansö

Fakta om Christiansö

  • Ertholmarna heter den lilla ögrupp som Ă€r mest kĂ€nd under namnet Christiansö pga. den gamla fĂ€stningen.
  • 1684 beslutade kung Christian V att uppföra en militĂ€rbas mellan de tvĂ„ klippöarna Christiansö och Fredriksö.
  • Drygt 450 man sattes iland pĂ„ de öde skĂ€ren för att bygga upp fĂ€stningen.
  • Under Englandskriget var fĂ€stningen bas för ”sjöröveri”. Engelska handelsfartyg blev kapade och förda till ön med vĂ€rdefullt krigsbyte.
  • Den 24 oktober 1808 bombade en engelsk flottilj fĂ€stningen. Angreppet varade i fem timmar. Sju personer dödades, ett tiotal skadades och ett antal skepp och byggnader förstördes i den skyddade hamnen.
  • 1863 upphörde fĂ€stningen som militĂ€r anlĂ€ggning. För att bevara byggnaderna erbjöds soldaterna att bli fiskare och bosĂ€tta sig pĂ„ ön vilket blev grunden till det civila samhĂ€lle som fortfarande fungerar pĂ„ Christiansö.

Hammershus, nordens största borgruin.
Ligger i ett mycket kuperad landskap pÄ den norra delen av ön.
Hammershus har stora parkeringsmöjligheter men du kan Àven cykla eller vandra dit. Minst en halvdag bör avsÀttas för detta besök

Hammershus
Utsikt frÄn Hammershus borgruin

Fakta om Hammershus

  • Hammershus Ă€r Nordens största borgruin och Bornholms största landmĂ€rke.
  • Borgen ligger pĂ„ en 74 m hög klippudde med lodrĂ€ta vĂ€ggar ner mot havet.
  • Experterna anser att Hammershus byggdes upp under 1200-talet pĂ„ initiativ av kung Valdermar Sejr.
  • FrĂ„n ruinen som ligger pĂ„ öns norra spets ser man silhuetten av den svenska sydkusten.
  • Årtalet 1658 blev ett historiskt Ă„r. Vid freden i Roskilde övergick ön i svensk Ă€go men man möttes av hĂ„rt motstĂ„nd frĂ„n bornholmarna. TvĂ„ Ă„r senare överlĂ€mnades ön Ă„ter till Danmark och den fĂ€ngslade Kung Fredrik III.
  • I mitten pĂ„ 1700-talet ansĂ„g man att tiden sprungit ifrĂ„n fĂ€stningen och ortsbefolkningen började montera ner den. ÖdelĂ€ggelsen avslutades inte förrĂ€n 1822 dĂ„ Hammershus ruiner fridlystes.

Nordtyskland
Vi tog fĂ€rjan frĂ„n Rönne pĂ„ Bornholm till Sassnitz pĂ„ RĂŒgen, i den norra delen av Tyskland. VĂ„rt mĂ„l var att tillbringa nĂ„gra dagar utmed östersjöns kust i de populĂ€ra trakterna kring den upprustade staden Binz.
Allt för mÄnga hade samma tanke som oss sÄ vi fick helt enkelt lÀmna trakten och ta oss vÀsterut mot Rostock dÀr vi hittade en ledig camping.
Även i denna del av Europa var vĂ€dret emot oss och hĂ€r fick vi uppleva den vĂ€rsta regnskuren pĂ„ hela resan.
Valutan var nÄgot gynnsammare i Tyskland men allt Àr fortfarande dyrt nÀr man bara har svenska pesetas pÄ lönekontot.

WarnemĂŒnde
NĂ„gra kilometer utanför campingen ligger den lilla byn WarnemĂŒnde inklĂ€md mellan Rostock och Östersjön. En trevlig liten by för shopping och restaurantbesök.

Warnemunde 001
Lasse blickar ut över den livligt trafikerade floden i WarnemĂŒnde

HĂ€r finns Ă€ven ett antal turbĂ„tar som guidar dig runt i bl.a. Rostocks jĂ€ttelika hamn med synbara rester frĂ„n den Östtyska epoken.
TvÄ övernattningar blev det innan vi flyttade oss ytterligare nÄgra mil vÀsterut.

Ascheberg
En mycket vacker byggd med en riktigt mysig camping som hade fin utsikt över sjön ”Die grosse Plönensee”.
Runt sjön gÄr en cykelled med varierande underlag, allt frÄn slÀt asfalt till leriga skogsstigstigar. StrÀckan Àr ca fyra mil och den gÄr delvis genom smÄ byar och gÄrdar. Hela sjön med omgivningar Àr klassat som naturreservat och fÄgelskyddsomrÄde.

Groser Plönen See (5)
Det vackra slottet i Plön

En rundtur pÄ sjön med bÄten som stannar i de olika byarna tar ca tvÄ timmar. Utsikten över fÄgellivet pÄ de smÄ öarna Àr fantastisk men mest bedÄrande Àr utsikten över det vackra slottet i byn Plön.
Slottet ses bÀst frÄn sjösidan men det gÄr Àven att fÄ guidad tur pÄ inne pÄ slottet.
Tre övernattningar blev det vid denna vackra sjö

Jylland, Danmark
Nu gÀller det Äterigen att hÄlla hÄrt i plÄnboken. I Danmark flyr den svenska kronan, frÄn sin trygga plats i plÄnboken, lika hastigt som en flaska rödvin frÄn sin butelj, i det hÀr sÀllskapet.
VÀdret var nÄgot stabilare, med nÄgra fler soltimmar per dag, men fortfarande vÀldigt omvÀxlande.
I den hÀr delen av Europa Àr det bara att acceptera denna typ av vÀder, vilket vi ocksÄ bestÀmt oss för att göra före avresan.

Sönderborg
Ett av vÄra populÀrmÄl i Danmark Àr Sönderborg som ligger pÄ grÀnsen till Tyskland i höjd med Flensburg.
Det som vi tycker bÀst om i denna by Àr den sju mil lÄnga Gendarmstien med underbar utsikt över havet och den livliga bÄttrafiken. Stigen gÄr mestadels i skogsklÀdd terrÀng men dÄ och dÄ Àven över blomsterklÀdda Àngar. Man kan sjÀlv vÀlja mellan joggingdojorna eller cykeln pÄ sin utflykt.

Söndeborg 008
Utsikten frÄn Gendarmstien över havet och bÄttrafiken

Dessutom har Sönderborg en trevlig hamn med smÄ hÀrliga uteserveringar.
Vi stannade hÀr i tre dagar innan vi fortsatte vÄr fÀrd mot resans avslut.

Varde
PÄ vÀgen norrut, mot Ringköping, tog vi en kort avstickare till min födelseby, Varde.
I Varde bör man besöka den miniby som byggts i skala 1:10 efter gamla ritningar frÄn senare hÀlften av 1800-talet.
Vi gjorde Àven ett besök i minneslunden, i Arnbjerg, dÀr min fars gamla vÀnner inom motstÄndsrörelsen frÄn 2:dra vÀrldskriget finns omnÀmnda.

Ringköping
Strax söder om Ringköping hittade vi en helt fantastisk camping med cykel och gĂ„ngstigar i den tĂ€tbevuxna ”Hundeskoven”. CykelvĂ€gen till byn var ca tre kilometer lĂ„ng men det fanns ett otal andra stigar som vĂ€ckte vĂ„ra Ă€ventyrliga lustar.
Byn var vĂ€l sĂ„dĂ€r – inget man direkt lĂ€ngtar tillbaka till – men camping med namnet Äblelhaven Ă€r vĂ€l vĂ€rd ett besök igen.

Ringköping (3)
Lasse och Helena pĂ„ den lummiga Äblehavens Camping

Summering
Det blev totalt 24 övernattningar i husbilen,
tre olika fÀrjeturer och ca 110 mil pÄ vÄr lilla runda i norra Europa.

Signatur Helena o Arly

 

 

 

 

Höstvecka (1)

I samband med Helenas födelsedag, första veckan i oktober, brukar vi planera en resa. SÄ Àven i Är och planerna var rödvinsfestivalen i Ahrdalen, Tyskland, som vi besökt nÄgra gÄnger tidigare. Nu blev det inte sÄ. Vi var försent ute med att boka camping. Samtliga campingplatser var fulltecknade. Vi beslöt oss i stÀllet för att ta en rundtripp i södra Sverige och vÄrt första stopp blev GekÄs i Ullared.

Skanör och Falsterbo
Efter shopping och sömn vaknade vi till en mycket, mycket dimmig morgon och med stora hÄl i pengapungen styrde vi, i snigelfart, husbilen söderut mot Skanör och Falsterbo. Efter HallandsÄsen, dÀr vi Ät frukost, slÀppte tjockan och vi började sÄ smÄtt kunna skönja ett landskap vid sidan om motorvÀgen. NÀr vi nÀrmade oss Ljungarns Camping möttes vi av en underlig syn. Det stod hundratals fÄgelskÄdare med meterlÄnga kikare och stirrade ut över den kilometerlÄnga, dimhöljda myrmarken, Skanörs Ljung.
Höstvecka (23)
Skanörs ljung, ett paradis för fÄgelskÄdare

Vi fattade ingenting för man kunde pÄ sin höjd se 50 meter i dimman, sÄ varför dessa enorma kikare.

Campingen var helt igenbommad, den hade stĂ€ngt för sĂ€songen, men Helena fick fatt i en fĂ„gelskĂ„dare som tipsade oss om att man kunde stĂ„ i Skanörs hamn. Vi hittade en jĂ€ttebra plats, strax bakom sanddynorna mot Öresunds spegelblanka vatten.  NĂ€r vi stĂ€llt i ordning ekipaget tog vi en cykeltur utmed havsbandet och vidare in till byarna, Skanör och Falsterbo, som hĂ€nger ihop som siamesiska tvillingar. Vi gjorde ett stopp för lunch pĂ„ en uteservering. Solen hade nu brutit sig genom tjockan som mer eller mindre följt oss hela dagen och termometern stod pĂ„ 22 grader. I hamnen var det full aktivitet i det vackra höstvĂ€dret och pĂ„ sandstranden lĂ„g soldyrkare i massor och lögade sej. Det fanns t. o. m de som passade pĂ„ att ta, kanske sĂ€songens sista dopp.
Höstvecka (2)
StÀllplats bakom sanddynerna i Skanörs hamn

KvÀllen tillbringade vi vid husbilen och direkt efter solens nedgÄng bakom sanddynorna blev det betydligt kyligare.
Vi vaknade Äterigen till en dimmig morgon. Inte sÄ tjock som igÄr men ÀndÄ sÄ pass att sikten över nejden var obefintlig. I tjockan, bakom sanddynorna, hördes de dova varningssignalerna frÄn fraktfartygen som passerade.
Almanackan visade pÄ den 2 oktober, Helenas födelsedag. Eftersom jag glömt att köpa present gÀllde det att ge fantasin fritt spelrum. Alla Àkta mÀn vet hur kÀnsligt det kan vara med bortglömda bemÀrkelsedagar.
Höstvecka (19)
Falsterbo fyr frÄn 1796

NĂ„gonting mĂ„ste jag ju hitta pĂ„ och medans hjĂ€rnan arbetade för högtryck tog vi en cykeltur till Nabben med Falsterbo fyr frĂ„n 1796. Ur flyttfĂ„glarnas perspektiv Ă€r detta Sveriges sydvĂ€stligaste utpost mot södern. Även hĂ€r fanns det gott om fĂ„gelskĂ„dare som försökte hitta nĂ„got intressant att titta pĂ„ i dimman.
Höstvecka (21)
FÄgelskÄdare i vÀntanpÄ att dimman skall lÀtta

Det som Àr intressant för dessa mÀnniskor Àr Äsynen av de rovfÄglar som vid denna Ärstid Àr pÄ vÀg söderut. Det berÀttades för oss att de ibland till och med kan fÄ syn pÄ den utrotningshotade Kungsörnen.
Höstvecka (27)
Helena i vÀntan pÄ en god födelsedagsmiddag

Helenas födelsedagspresent blev en trerÀtters, med tillhörande dryck, pÄ Skanörs GÀstgiveri som lÄg pÄ promenadavstÄnd frÄn husbilen. Efter en utsökt Àkta skÄnsk middag promenerade vi med stinna magar och en god eftersmak av rödvinet tillbaka över de broförsedda myrmarkerna dÀr fÄgellivet nu slagit sig till ro inför natten.
Höstvecka (35)
De fÄgelrika myrmarkerna mellan byarna och havet

Tosteberga
Sista morgonen i Skanör vÀcktes vi av att gasolen tagit slut. Displayen blinkade frenetiskt sÄ det var bara att gÄ upp och skifta flaska. Klockan var runt fem, dimman hade lÀttat sÄ vi beslöt oss för att börja packa för avfÀrd. Vi hade ju redan bestÀmt oss för att dra norrut samma dag.
Det var drygt 20 mil till nÀsta destination, Tosteberga, en liten by med en smÄbÄtshamn som vi fÄtt tips om. Det var en trevlig och lugn stÀllplats med bra serviceanlÀggning till ett billigt pris.
Efter iordningstÀllande cyklade vi till Bromölla som ligger ca en mil frÄn Tosteberga hamn. Ett ganska intetsÀgande samhÀlle som Àr uppbyggt runt den stora fabriken som mest Àr kÀnd för tillverkning av toalettstolar, handfat m.m.
Eftermiddagen tillbringade vi i solskenet vid husbilen bara nĂ„gra meter frĂ„n Östersjöns blanka vatten.
Höstvecka (42)
En hÀrlig plats bara nÄgon meter frÄn havet

Vi njöt av höstsolens kanske sista riktigt vÀrmande strÄlar och beskÄdade de mÀktiga strÄken med flyttfÄglar som var pÄ vÀg söderut. NÀr vi sÄg detta skÄdespel förstod vi vad fÄgelskÄdarna i Skanör och Falsterbo vÀntade pÄ i dimman.
Tosteberga hamn, som fĂ„tt utmĂ€rkelse som en av Sveriges bĂ€sta stĂ€llplatser, har enligt hemsidan ”SkĂ„nes enda skĂ€rgĂ„rd”. För oss blev det en lugn och skön övernattningsplats i en hĂ€rlig hamn som omgĂ€rdas av mycket vacker natur.

Borgholm
VĂ„rt nĂ€sta mĂ„l var Borgholm pĂ„ Öland som ligger drygt 20 mil rakt norrut. Vi anlĂ€nde till en folktom ö vid middagstid och nĂ„gra mil senare hittade vi en stĂ€llplats i Borgholm.
Det var soligt och förhÄllandevis varmt men en mycket kraftig sydvÀstvind störde vÄra planer pÄ att cykla runt och se oss omkring. Det rÄdde en underlig tystnad över hela Borgholm. Vi var ensamma pÄ den hÀrliga stÀllplatsen i gÀsthamnen och byns centrum var helt folktom.
GÄgatan som bara nÄgra dagar tidigare var full med festsugna mÀnniskor under den Ärliga skördefesten var som bortblÄsta. Krogar, caféer och affÀrer hade stÀngt och det var med nöd och nÀppe vi hittade en bar dÀr vi kunde sÀtta oss och ta en öl. Vi tillbringade kvÀllen ett par meter frÄn ett stormigt Kalmarsund och beskÄdade den hÀxkittel som de vÄldsamma vindarna virvlade upp.
Vi vaggades till sömns och vaknade dagen efter till fortsatt stormigt vÀder. HÀr var det inte stor ide att stanna sÄ vi valde att, sÄ snart som möjligt, Äka vidare.
Men först ville vi se oss omkring. VĂ€garna var tomma, sevĂ€rdheter stĂ€ngda liksom affĂ€rer barer o. s. v. och vi kunde Ă„terigen konstatera att hela Öland hade gĂ„tt i idĂ© efter skördefesten. Efter att vi besökt Byxelkrok pĂ„ den norra udden, vĂ€nde vi för att ta oss vidare mot fastlandet igen. Det var dĂ„ vi fick syn pĂ„ nĂ„t sĂ„ ovanligt som kameler. Vi gnuggade oss i ögonen
kameler pĂ„ dessa breddgrader???

I en hage strax norr om Borgholm alldeles intill vÀgen, gick tvÄ vuxna kameler och tvÄ ungdjur och betade.
Höstvecka (49)
En Ă€kta kamel pĂ„ Öland

Kameler förknippar man ju med ökensand och vÀrme, inte med gröna Àngar och rÄkalla höstvindar.

Isaberg
NĂ€r vi passerat Ölandsbron styrde vi rakt vĂ€sterut och efter nĂ„gra mil övergick vĂ€dret frĂ„n grĂ„mulet till duggregn.
VÄra planer var att övernatta nÄgonstans i SmÄland men regnvÀdret gjorde att vi fortsatte till Isaberg utanför Hestra som vi hade som sista destination pÄ vÄr höstresa.
Höstvecka (68)
VÄra enda grannar pÄ campingen

Vi anlÀnde pÄ eftermiddagen och nu var det riktigt höstvÀder. Temperaturen sjönk, trÀdens fÀrggranna höstlöv fladdrade för vinden och sjÀlva satt vi i husbilen och kurade med levande ljus.
Isaberg Àr mest kÀnt för sina vinteraktiviteter som skidÄkning pÄ lÀngden och tvÀren. Men hÀr finns ocksÄ vandrings- och cykelleder, golfbana, badplats, kanotuthyrning och fiske bland mycket annat och hela anlÀggningen med restaurang och allt har öppet Äret runt.
Första morgonen vaknade vi till ett kraftigt regn som smattrade pÄ husbilstaket. VÄr mÄlsÀttning vid valet av Isaberg var motion i form av skogspromenader.
Höstvecka (54)
Helena kÀmpar sig upp för de branta backarna

Första motionspasset blev en femkilometers slinga i starkt kuperad terrÀng med relativt högt tempo. Det blev nÄgra korta stopp för att beskÄda sjön och det ÀlghÀgn som vi passerade i slutet pÄ promenaden. Vila, dusch och lunch hann vi med innan vi gav oss ut igen. Nu valde vi att ta oss upp för den branta men snöfria pisten till backens topp. En stigning pÄ ca 200 meter iförda regnstÀll och gummistövlar var en prövning. VÀgen ner för den sÄphala grÀsbacken var nÀstan en Ànnu större utmaning.

PÄ den för Ärstiden öde campingen hade vi tillgÄng till allt. Vi lagade middag i det allmÀnna köket, vi hade toaletter, disk- och duschutrymmena helt för oss sjÀlva och allt var uppvÀrmt och rent.
De mörka kvÀllarna tillbringade vi i husbilen med levande ljus till symfonin av regndropparnas ihÀrdiga smattrande pÄ taket. De övriga dagarna flöt pÄ med skogspromenader med olika lÀngd och svÄrighetsgrad. VÀdret var vÀldigt ostadigt men vi hade oftast turen att pricka in vÄra vandringar mellan de vÀrsta skurarna.
Det fanns gott om markerade leder och vid ett tillfÀlle valde vi en mycket starkt kuperad femkilometersslinga upp till serviceanlÀggningen mitt i backen. HÀr finns det skiduthyrning, vÀrmestuga, restaurant m.m. som av naturliga skÀl var stÀngd för Ärstiden. Vi gick runt i stugbyn som tillhör anlÀggningen, vi gjorde en shoppingtur till Tranemo och dagarna flöt pÄ i lugnets tecken. Vi var helt enkelt mitt emellan sommar och vintersÀsong.
NÀr fredagen kom, dagen innan hemfÀrd, var vi helt plötsligt inte ensamma lÀngre. Det anlÀnde husvagns- och husbilsekipage under hela eftermiddagen och innan mörkrets inbrott hade vi plötsligt ett tjugotal grannar.

Före frukost och avfÀrd tog vi en sista riktigt lÄng promenad i den kuperade terrÀngen. Den gick först upp till den övre sÀsongsstÀngda anlÀggningen och dÀrifrÄn gick vi vidare uppför den branta slalombacken Ànda upp till toppen pÄ skidanlÀggningen. Det sved ordentligt i lÄrmusklerna och vi fick stanna och pusta ut vid flera tillfÀllen.
Höstvecka (58)
PÄ backens högsta punkt finns denna runsten

Efter denna hÄrda pÀrs och en halkig nedfart genom skogen var det dags för frukost och avresa.
VÄrt sista stopp pÄ resan var hos Kjell o Margareth i Svartedalen . Vi skulle tillsammans med norskarna uppvakta Catharina som nÄgra dagar tidigare fyllt 50 Är. Det var ett hÀrligt kalas med öppet hus och mÄnga trevliga mÀnniskor.
Höstvecka (41)
Den vackra hamnen i Skanör

Signatur Helena o Arly

Kullens Fyr (3)

Askonsdagen
Efter en lÄng och seg vinter var det Àntligen dags att packa husbilen igen. Vi hade pga. av den snörika vintern inte kunnat komma ut med Dethleffsen senan december förra Äret.
NÀstan fyra mÄnaders karantÀn sÀtter sina spÄr, men nu skulle vi stilla den lÄngvariga lÀngtan.

SkÀrtorsdagen
Vi gled ut frÄn ett kallt och mulet TÄdÄs tidigt pÄ SkÀrtorsdagen med destination VÄxtorps Naturcamping & Stugby som ligger pÄ den norra sidans fot av HallandsÄsen.
Med mitt uppdÀmda behov av att fÄ ratta ekipaget igen kÀndes dagens 24 mil som en allt för kort start pÄ sÀsongen.
VÄxtorps Camping Àr en mycket mysig och lugn camping. Den Àr lagom stor med ca 40 platser, varav ett flertal Àr s.k. lÄngliggare.
Vi mottogs med ett varmt bemötande av Àgarna och vi tilldelades en bra plats med elanslutning.
Anette o Lasse anslöt till vÄrt pÄskfirande nÄgra timmar senare.
1 VĂ„xtorps Camping (3)
SÀllskapsrummet pÄ VÄxtorp Camping

PÄ kvÀllen Ät vi medhavd mat och dryck i campingens mysiga sÀllskapsrum dÀr vÀrden hade tÀnt en brasa i den öppna spisen.
Efter ”one naigt staying” tog vi en lĂ„ngpromenad pĂ„ drygt en timme i omgivningarna.  Trakten, som har lövskogar och smĂ„ sjöar, inbjuder till lĂ„nga promenader och cykelturer.
NÀstan tillbaka pÄ campingen stannade vi vid en gÄrd med en Äsna som vi klappade innan det var dags att packa och fara vidare till nÀsta mÄl.

LĂ„ngfredagen
NÀsta mÄl var Ringsjö VÀrdshus utanför Höör.
2 Ringsjön (3)
Ringsjö VÀrdshus

VÀdret var fortfarande blÄsigt och kallt men de 20 milen avverkades ÀndÄ pÄ ett njutbart sÀtt.
2 Ringsjön (12)
Jag fyller 66 Ă„r

Vi hade bokat bord pÄ VÀrdshuset för att fira min 66 Ärs dag.
Husbilarna parkerades pÄ gÄrden dÀr vi Àven fick tillgÄng till el, som tyvÀrr försvann under kvÀllen eftersom det gick en sÀkring.
Det fanns ingen pÄskmeny som vi hade önskat men den skÄnska matsedeln var ÀndÄ till full belÄtenhet.
Jag och Lasse tog en hÀrlig silltallrik till förrÀtt och dÀrefter en god Gös medan Helena och Anette bestÀllde Lamm som huvudrÀtt.
PÄ natten tog som vanligt tog gasen slut, gasen tar konstigt nog alltid slut pÄ natten. Elfelet hade inte lagats sÄ jag vaknade av att jag frös i den nerkylda husbilen.
PÄ frusna darriga ben gav jag mig ut till gasolboxen, endast iförd morgonrock i den iskalla vÄrnatten, för att skifta tub.
NÀr bilen kylts ner sÄ mycket sÄ tar det nÄgra timmar innan det blir full vÀrme igen, sÄ det var bara att packa in sig i klÀder och filtar innan nattens sömn kunde Äterupptas.

PĂ„skafton
Efter en god, men dyr, frukost pÄ vÀrdshuset styrde vi kosan mot Mölle, ca 14 mil rakt vÀsterut mot kusten.
2 Ringsjön (26)
En kall morgon med utsikt över Ringsjön

VÀl framme i Mölle styrde vi kosan rakt norrut mot Kullens fyr dÀr vi vandrade runt nÄgra timmar i den kylslagna snÄlblÄsten.
Kullens Fyr
Kullens Fyr

Efter besöket checkade vi in pÄ First Camp som ligger söder om Mölle.
Vi promenerade i medvind de 4 km in till byn och tog vi varsitt glas rött innan vi började fÀrden, i stark motvind, tillbaka till campingen
PÄ vÀgen bÄde dit och hem gick vi genom kohagar med mÄnga smÄ fina kalvar.
Efter dagens vistelse i blÄst och kyla var det ett trött gÀng som firade pÄskaftonen i Hobbyn, med medhavd pÄskmat.
4 Mölle (4)
Lasse Àter pÄskmat i Hobbyn

PĂ„skdagen
Efter Ànnu en kall och blÄsig morgon beslutade vi att direkt efter frukost lÀmna denna, för dagen, ogynnsamma plats.
12 mil frĂ„n Mölle ligger Åkulla dit vi anlĂ€nde vid elvatiden i ett vĂ€der som fortfarande var kyligt.
En snabb promenad runt Yasjön, 5,3 km, blev det innan det var dags att Àta en god lunch i husbilen.

Senare pÄ eftermiddagen började det regna, vinden avtog men det var fortfarande vÀldigt kallt, nog den kallaste pÄsk vi upplevt pÄ mÄnga Är.
Lasse o Anette följde inte med till Åkulla eftersom Lasse inte kĂ€nde sig riktigt kry.
Vid Åkulla fridluftsgĂ„rd, dĂ€r vi parkerade, fanns det fortfarande snö och skidspĂ„r. Det fanns t.o.m. entusiaster som Ă„kte skidor i de regnblöta och moddiga spĂ„ren.

Annandag pÄsk
Tidigt uppe för att komma in pÄ GekÄs innan köerna blev för lÄnga.
Vi klarade oss undan köerna. I det stora hela var det för dagen ganska lugnt pÄ detta enorma varuhus.
Jag köpte som vanligt kalsonger och strumpor som GekÄs har oslagbara priser pÄ. Dessutom blev det nÄgra T-shirts av olika modeller.
Helena, som tog lite lÀngre tid pÄ sig, handlade mestadels saker till hemmet. Nöjda och glada med inköpen styrde vi Äter kosan mot TÄdÄs.
4 Mölle (2)
Knölsvan pÄ besök

Sammanfattning
Trots regn, blÄst och kyla var det en mycket trevlig pÄsk i goda vÀnners lag med god mat och lÄnga promenader.
Dessutom firade jag min 66 Ärsdag under denna pÄskhelg.

Signatur Helena o Arly

 

 

 

Ferrara (10)

Se fler bilder under fliken Galleri>Bilder frÄn sevÀrda platser>Gardasjön/Toscana/Cinque Terre

Med husbil i Italien 2008 

Heiligenhafen (1)MINOLTA DIGITAL CAMERAMINOLTA DIGITAL CAMERA
Heiligenhafen, en blandning av nytt och gammalt

Tidigt en grÄmulen lördagsmorgon i början av juli började vi fÀrden frÄn Tjörn mot varmare breddgrader.
I Mölndal anslöt, som planerat, vÄra kamrater Anette och Lasse, som vi hade följe med stora delar av semestern.
Resans fyra huvudmÄl, som vi planerat under mörka vintermÄnader, var i tur och ordning Gardasjön, Toscana och Cinque Terre (de fem byarna) i Italien samt Bodensjön med blomsterön Mainau i Tyskland.
PÄ vÄr vÀg söderut mot Malmö lyssnade vi pÄ italienska smörsÄngare för att aktivera den kontinentala kÀnslan samtidigt som vi till fullo njöt av Ärets första semesterdag.
Inför resan hade vi skaffat oss ett ”brokort” som vi fick möjlighet att testa nĂ€r vi skulle över Öresundsbron mot Danmark. Brokortet lades i framrutan och sen var det bara att köra, inga stopp och inga krĂ„ngligheter. Broavgift Ă€r dessutom billigare med detta system och betalning dras med automatik frĂ„n vĂ„rt bankkonto.
FÀrjan mellan Rödby i Danmark och Puttgarden i Tyskland tog knappt en timma och sedan var det bara ett fÄtal mil kvar av dagens 50-milatripp till Heiligenhafen, som blev resans första övernattningsplats.

I Heiligenhafen finns en mycket central stellplats som ocksĂ„ Ă€r en populĂ€r trĂ€ffpunkt för mobila grupper pĂ„ vĂ€g söderut. FrĂ„n stellplatsen har man stans centrum, bĂ„thamnen och Östersjöns salta bad inom bekvĂ€mt gĂ„ngavstĂ„nd.
PÄ vÄr första dag i stillhet möttes vi av att hela hamnen vimlade av solskenslystna mÀnniskor. MÄnga fyllde sina depÄer pÄ de smÄ mysiga uteserveringarna medan andra promenerande utefter den ca 4 km lÄnga strandpromenaden.
Heiligenhafen Àr en liten gemytlig stad med smÄhuskaraktÀr frÄn tidigt 1800-tal. Mitt i stadskÀrnan ligger St. Nikolaus, en gotisk kyrka med anor frÄn 1200-talet. I kyrkan finns bl.a. ett vackert votivskepp och nÄgra vackra snidade skulpturer frÄn 1500-talet.
Vi valde att, pÄ vÄr första solskensdag, ta en hÀrlig cykeltur pÄ smÄvÀgarna utmed östersjön tillsammans med Lasse och Anette.
En fantastisk upplevelse var att fÄ se Lasse Àntra sin cykel.
Lasse tillhör inte de smidigas gÀng utan han pÄminner mer om nÄgot som Àr stelopererat.
NÀr han skall stiga pÄ sin cykel lÀgger han den platt pÄ marken och kliver över ramen med det högra benet. NÀr ekipaget Àr grÀnslat pÄ detta sÀtt tar han tag i styret och trÀr upp cykeln mellan benen. Han gör samma procedur, fast tvÀrt om, nÀr han skall stiga av.

Det underbara vÀdret, cykelturerna, de goda fiskrÀtterna och den gamla Hansastadens charm fick oss att stanna i tvÄ dagar innan vi tidigt pÄ tredje dagen fortsatte fÀrden söderut.

Hann. MĂŒnden

Han. Munden (7)Han. Munden (5)Han. Munden (4)
Hann. MĂŒnden med gamla vĂ€lbevarade korsvirkeshus

Om man bara vill transportera sig igenom Tyskland Àr det autobahn som gÀller. Det gÄr snabbt och det Àr relativ bekvÀmt sÄ lÀnge trafiken flyter utan störningar. TyvÀrr Àr det allt för ofta hinder i form av vÀgarbeten, olyckor eller överbelastning.
PÄ vÄr vÀg till nÀsta mÄl, drygt 40 mil enligt GPS-en, hamnade vi vid tvÄ tillfÀllen i timslÄnga stopp pga. vÀgbyggen i trakterna kring Göttingen.
VĂ€l framme i Hann MĂŒnden, styrde GPS-tanten oss till en mysig camping pĂ„ en liten ö i utkanten av den drygt 800-Ă„r gamla vĂ€lbevarade staden.
Enda sÀttet att komma ut pÄ ön var via en liten trÀbro som var skyltad med en max vikt pÄ 3,5 ton. VÄr husbils totalvikt Àr 5 ton men campingvÀrden ansÄg att det var helt ofarligt att köra över.
Bron, som bara var nÄgra cm bredare Àn vÄrt ekipage, höll för belastningen, men vÀl pÄ andra sida var det en kort men brant svacka som fick bakstammen att dunka i ordentligt. Tack och lov lÀt det vÀrre Àn det var, det var endast skyddsplÄten i bakÀndan pÄ ramen som skrynklades till lite.
Hann. MĂŒnden Ă€r en typisk gammal tysk stad med ca 700 smakfullt renoverade korsvirkeshus. Med Ă„lderns rĂ€tt har de mysiga husen fĂ„tt mĂ€rkbara sĂ€ttningar vilket enbart förhöjer hela stadens charm.

Det gamla torget med kullerstensgator och en stor stenkyrka i mitten, Àr stans samlingsplats för bÄde ortsbefolkning och turister.
Att campingen ligger pĂ„ en liten ö beror pĂ„ att Hann MĂŒnden omges av floderna Fulda och Werra. Dessa flyter samman och bildar floden Wester och för den intresserade finns det goda möjligheter till bĂ„de bĂ„t- och kanotutflykter pĂ„ de tre vattendragen i en trakt som omges av vacker natur, slott och borgar.
Inför kvÀllens matintag valde vi en italiensk restaurant. Ett mycket bra val, god mat och gott rödvin, som vi tyvÀrr inte kunde avnjuta pÄ uteserveringen eftersom det nu blivit bÄde kyligt och blÄsigt. VÀdermÀssigt kÀndes det nÀstan som om vi var tillbaka i Sverige sÄ vi valde att dra vidare mot södern redan nÀsta morgon.

Ulm
Utan stopp och incidenter rullade vi fram i 110 km/tim mot Buxheim.
Den trefiliga vÀgen var backig och krokig och hela högerfilen pÄ den 45 mil lÄnga strÀckan tÀcktes av lÄngtradare, likt ett sammankopplat tÄgset. Man kan sÀga att det inte sÄg speciellt miljömÀssigt ut.

Utanför Ulm följde vi skyltningen till ”Camping am see” som Ă€r en typisk tysk lĂ„ngliggarcamping dĂ€r amatörarkitekter fĂ„tt hĂ€rja fritt. Det fanns allt frĂ„n dyra lyxiga husvagnar med pĂ„kostade ”trĂ€dgĂ„rdar” till ”plĂ„tskjul” med allsköns brĂ„te i en oorganiserad röra.
Campingen lÄg nÄgra kilometer utanför Ulm, den stad dÀr Albert Einstein Àr född.
Fritt översatt betyder Einstein ”en sten”, men det kompenserade Albert med en mycket vĂ€lstrukturerad hjĂ€rna. Bland mycket annat utvecklade han relativitetsteorin under sina levnadsĂ„r.

VĂ€dret var fortfarande kallt och blĂ„sigt, endast 12 grader, sĂ„ vi valde att tillbringa eftermiddagen och kvĂ€llen pĂ„ campingen. Detta trots vetskapen om att vi missade ett besök pĂ„ stadens största byggnadsverk, MĂŒsterdomen, men Ă„ andra sidan sĂ„ brukar vĂ„ra besök i denna typ av byggnader sluta redan innan entrĂ©avgiften betalats.
I stĂ€llet tĂ€nde vi nĂ„gra levande ljus, korkade upp en pava rött, lagade en god middag och avslutade aftonen med filmen ”Underbara Ă€lskade” innan det var dags att krypa till kojs.

Gardasjön 

1 Gardasjön (5)1 Gardasjön (3)1 Gardasjön (1)
Utsikt över Gardasjön frÄn vÄr husbil

PÄ vÄr femte resdag var det dags att bege sig ut pÄ de ÄterstÄende 42 milen till det första av vÄra fyra huvudmÄl, Gardasjön.
Strax efter pĂ„farten pĂ„ autobahn, mot Alperna och Österrike, blev det tvĂ€rstopp och efter ca en timmes snigelfart fick vi se anledningen.
En lÄngtradare och en tung lastbil hade totalkraschat och blockerade stora delar av vÀgen. Fordonens förarhytter var helt demolerade och hur det gÄtt för personerna vill man helst inte veta.

Helena fick igÄr en slÀng av magsjuka och nu var Àven Lasse drabbad. Magsjukan var av lindrigare art och innebar inte nÄgra hinder i körningen.
Vi höll oss fortfarande till autobahn, som stundtals var fantastiskt vacker dÀr den slingrade sig igenom alplandskapet.
FrĂ„n den nĂ€stan 700 meter lĂ„nga och 190 meter höga ”Europabrygge” som ligger strax norr om Brennerpasset, var utsikten helt bedĂ„rande.
Autobahn frĂ„n Tyskland, genom Brennerpasset -1370 m.ö.h – och vidare ner mot Italien Ă€r en av Centraleuropas viktigaste transportleder eftersom det Ă€r den enda nordsydliga passagen i regionen. VĂ€l inne pĂ„ den italienska sidan Ă€ndrades bĂ„de standard och antalet filer pĂ„ autostrada (som autobahn heter i Italien). Det var nu endast tvĂ„ filer att tillgĂ„ pĂ„ den hĂ„rt slitna vĂ€gen men det var fortfarande en hel fil, den högra, ockuperad av lĂ„ngtradare. Det var med andra ord svĂ„rt att göra omkörningar med husbilen eftersom man inte kan köra 200 km/timmen som vissa superstressade bilister ansĂ„g att man borde göra nĂ€r man ligger i omkörningsfilen.

Gardasjön Àr Italiens största sjö med sin nordligaste del vid Alpernas fot. Sjön Àr lÄngsmal i nordsydlig riktning. Den Àr som lÀngst 55 km och som bredast 17 km. BilvÀgen runt sjön Àr ca 16 mil lÄng och gÄr mestadels med fin utsikt över vattnet.
Runt sjön finns ett 100-tal smĂ„ mysiga byar och ett flertal campingplatser för det mobila folket. Alpernas kalla vatten som pĂ„ vissa stĂ€llen stupar rakt ner i sjön gör att vattnet sĂ€llan blir riktigt varmt. Varmaste och badvĂ€nligaste vattnet finner man under juni – september i de sydligaste delarna av sjön.
Vid 17-tiden var vi framme vid den fyrstjĂ€rniga campingen ”Piani Di Clodia” som ligger nĂ„gra kilometer söder om Lazise i den sydöstra delen av Gardasjön. Vi har nu tillryggalagt drygt 180 mil frĂ„n Tjörn och Ă€ntligen fick vi kĂ€nna av den sydeuropeiska atmosfĂ€ren med syrsor, pinjetrĂ€d och det underbara klimatet. Vi fick Ă€ven kĂ€nna av den typiska italienska ”manjana” stilen nĂ€r campingvĂ€rden visade oss platser som knappt en Fiat Punto fick plats pĂ„. VĂ€rden drog upp sina axlar mot halsen, lutade huvudet lite Ă„t höger, vĂ€nde sina öppna handflator pĂ„ lĂ€tt hĂ€ngande armar mot oss och med tom blick lĂ€t oss förstĂ„ att han absolut inte förstod nĂ„gonting. Att fĂ„ in en 8,5 meter lĂ„ng husbil pĂ„ en tomt som Ă€r 5 gĂ„nger 5 meter sĂ„g han inte som nĂ„got problem.
Efter en del strul och röster som höjdes, hittade vi ÀndÄ ett par platser som var dimensionerade för husbilar och som dessutom hade fin utsikt över sjön.
OrdsprĂ„ket ”slutet gott alltid gott” kĂ€ndes helrĂ€tt nĂ€r vi hade korkat upp ”skumpan” för att fira att vi nu nĂ„tt resans första planerade mĂ„l. Hela första kvĂ€llen tillbringade vi inom den jĂ€ttelika terrasserade men nĂ„got opersonliga campingen.

NÀr mörkret fallit satt vi under markisen, i 30 graders vÀrme, med blickarna fÀsta pÄ en svart spegelblank sjö, med glittrande lÄngsmala ljusstrimlor frÄn bebyggelsen pÄ andra sidan. En och annan bÄt, med blÀndvita segel, gled förbi och skapade oro i strimlorna pÄ den mörka ytan.
Åter en ny hĂ€rlig dag gick oss tillmötes. Jag startade med en kopp kaffe under markisen och redan klockan halv sex pĂ„ morgonen visade termometern pĂ„ 22 grader.
Efter frukosten tog jag och Helena en hÀrlig cykeltur pÄ ca 2,5 mil. Först cyklade vi i nordlig riktning utmed sjön till Lazise och sedan vÀnde vi tillbaka mot Peschiera del Garda som ligger pÄ Gardasjöns sydspets.
Vid middagstiden blev det bad tillsammans med vÄra reskamrater och pÄ kvÀllen tog vi bussen in till den underbart vackra medeltidsbyn Lazise som omgÀrdas av en gammal ringmur frÄn 1100-talet.

2 Lazise (9) 2 Lazise (4)2 Lazise (1)
Innanför murarna i Lazise

PÄ strandpromenaden, i hamnen och i de smÄ mysiga grÀnderna fanns det mÄnga smÄ trevliga uteserveringar som vi besökte.
PÄ ett stÀlle bestÀllde vi var sin pepparbiff som verkligen inte var nÄgon kulinarisk upplevelse. Potatisen var seg, sÄsen smaklös och köttet, eller snarare senorna, hade kocken pÄ sin höjd vÀnt i en kall stekpanna. KvÀllen avslutades, som sig bör, med ett glas rött under markisen. Termometern stod pÄ 26 grader och nu började det faktiskt bli lite svettigt, för en sedan tvÄ Är tillbaka, djupfryst nordbo.
Ännu en underbar morgon, med kaffe, kokt Ă€gg och nybakat bröd innan vi Ă„terigen Ă€ntrade vĂ„ra cyklar.
Vi rundade sydspetsen pÄ sjön innan vi trampade ut pÄ den milslÄnga smala landtunga som sticker rakt norrut i Gardasjön. LÀngst ut pÄ spetsen ligger den mycket vackra staden, Sirmione, som hÀrstammar frÄn romartiden och som av mÄnga anses som Gardasjöns pÀrla.

Innan vi gick igenom stadsporten till 1200-talsborgen Rocca Scaligero, den som skiljer nutid och medeltid Ät, gick vi över en gammal vindbrygga över det vattendrag som omgÀrdar hela borgen.
Förutom den sedvanliga kommersen med allsköns ”tingeltangel”, fruktstĂ„nd, glassförsĂ€ljning, restauranter osv. finns hĂ€r ocksĂ„ rester av en gammal romersk villa frĂ„n vĂ„r tidrĂ€knings begynnelse. Under den tidsepoken var Sirmione en mycket populĂ€r ort för vĂ€lbĂ€rgade romare som behövde avkoppling.

3.2 Sirmione (8) 3.2 Sirmione (2) 
Sirmione, en blomsterprakt i forntid miljö

SÄ lÄngt tillbaka i tiden som för drygt 4000 Är f. Kr. har man hittat spÄr av mÀnniskor pÄ denna plats.
PĂ„ hemvĂ€gen stannade vi vid ett par tillfĂ€llen för att bada och svalka av oss och nĂ€r vi Ă„ter var vid husbilen hade vi tillryggalagt ca 4 mil, pĂ„ cykel, i den 35-gradiga vĂ€rmen. VĂ„ra reskamrater hade valt att stanna vid badet medan vi var ute pĂ„ vĂ„r upptĂ€cktsfĂ€rd. Efter duschen bar det Ă„terigen ivĂ€g till Lazise för att uppsöka ett nytt mysigt matstĂ€lle. Även denna gĂ„ng blev vi lite besvikna pĂ„ köttet som vi bestĂ€llt och vi beslutade att kött nog inte Ă€r Gardaianernas starka sida. KvĂ€llen avslutades i sedvanlig ordning med en flaska rött under markisen.

Ferrara
Ferrara (7)  Ferrara (6) Ferrara (4)
Ferrara, cykelstad med diamantfasader och kullerstensgator

Efter tre hÀrliga dagar vid Gardasjön, var det nu dags att röra pÄ sig. MÄlet var Ferrara som ligger mellan Venedig och Florens ca 12 mil sydost frÄn Lazise.
NÀr vi Äkt en kort tur pÄ en avgiftsbelagd autostrada gjorde vi ett misslyckat betalningsförsök vid utfarten. En helt obegriplig italiensk skrapig och irriterad röst hördes frÄn en högtalare nÄgonstans pÄ kontrollstationen. Köerna bakom oss vÀxte, nÄgra började tuta och en del pekade med sitt finger pÄ huvudet, men ingen, inte nÄgon gjorde en ansats för att hjÀlpa oss. Efter mÄnga om och men kom den skrapiga rösten, livs levande, pÄ slÀpande fötter fram till kontrollen och med en mycket ilsken blick visade han hur man skulle betala. Förmodligen störde vi hans dagliga rutin som mest verkade bestÄ av att lÀsa tidningar med lÀttklÀdda kvinnor i.

Resten av dagens tripp valde vi att tillbringa pĂ„ avgiftsfria smĂ„vĂ€gar utmed landsbygden. Vi hittade ganska snabbt en bekvĂ€m camping strax utanför Ferraras stadsmur. En plan och lummig plats med mĂ„nga uppvĂ€xta lövtrĂ€d som gav behaglig skugga i den 35 gradiga vĂ€rmen. Vi cyklade genast in till staden som fĂ„tt utmĂ€rkelsen som cykelstad ”numero UNO” i Italien. Ferrara Ă€r en annorlunda stad som inte alls pĂ„minner om övriga italienska medeltidsstĂ€der. Hela staden Ă€r en mix av nutid, medeltid och renĂ€ssans (en epok pĂ„ 14-1500-talel) och den finns med pĂ„ UNESCOs VĂ€rldsarvlista.

HÀr finns stora breda kilometerlÄnga kullerstensgator, höga tegelbyggnader, stora luftiga ytor med parker och torg som, pÄ grund av sin storlek, sÄg ganska folktomma ut.
Hela staden omgÀrdas av en 9 km lÄng ringmur som Àr försedd med bÄde cykel och gÄngbana. Denna utnyttjades flitigt av hÀngivna motionÀrer, upptÀckare och av kÀrlekskranka flanörer.

Stans konstmuseum, ”Palacio de Diamantes” har en mycket mĂ€rklig fasad bestĂ„ende av 12000 diamantformade stenar varav en, enligt legenden, gömmer en riktig diamant. MĂ„nga lĂ„gt sittande fasadstenar har med tiden blivit naggade i kanten efter lycksökares försök att hitta den Ă„trĂ„vĂ€rda skatten.
Det var glest mellan restauranterna och gatuförsÀljarna lyste helt med sin frÄnvaro. Orsaken till detta kan vara att mÄnga turister Ànnu ej hittat hit och att vi var dÀr mellan klockan 12 och 15 nÀr de flesta ferrarabor har ledigt frÄn sina vardagliga sysslor.

Ferrara (5)  Ferrara (1) Ferrara (3)
Torget i Ferrara

Mellan den medeltida fÀstningen,
”Castello Esense” och det stora torget, ”Piazza Catedrale” finns nĂ„gra fĂ„ uteserveringar som för dagen var stĂ€ngda p.g.a. att en rockorkester höll pĂ„ att rigga upp sin enorma musikanlĂ€ggning inför kvĂ€llens spelning. Hela kvarteret var avstĂ€ngt sĂ„ vi fick söka vĂ„r lunch en bit utanför stadskĂ€rnan.
KvĂ€llen tillbringade vi pĂ„ campingen med grillning och vin och Ă€ntligen fick vi en riktigt god köttbit som ”Mr Grill” alias Lasse lagat till.
Vid elvatiden drog rockorkestern igÄng och det hördes ganska tydligt Ànda ut till vÄr camping som lÄg ca tre km frÄn torget. I det lÀget var vi mycket tacksamma för att vi inte befann oss inne i stan.
SjÀlvklart tog vi nÄgra glas rött under markisen innan vi vid midnatt gick vi till sÀngs efter en mycket varm afton med hög luftfuktighet

Toscana

OLYMPUS DIGITAL CAMERA 1 Toscana (2) OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Toscanas böljande landskap

Vi möttes Äter av en varm morgon med en god frukost under markisen. Parken vi lÄg i var skuggig och sval men glamouren över denna fina plats förintades helt nÀr jag besökte anlÀggningens hygienutrymmen. StÀdningen var i stort sett obefintlig och nÀr jag skulle nyttja toaletten mötte mig en ruskig syn. NÄgon hade inte fattat var i holken det bruna skulle lÀggas. Hela sittringen och undersidan av locket var nerkletat med ren folkskit. Fy fan vaŽ Àckligt.
I det lÀget kÀnns det helrÀtt med en egen toa i husbilen, men jag led med tÀltcamparna som inte hade andra alternativ Àn campingens toaletter att tillgÄ.

Det visade sig att Anette denna morgon dragit pÄ sig en ordentlig magsjuka, men hon hade absolut inget med ovanstÄende svineri att göra.

MÄlet för dagen var delmÄl tvÄ i vÄr planering. En 16 mils förflyttning till Greve in Chianti som ligger i Toscanas mest kÀnda vindistrikt.
Vi höll oss pÄ autostrada, en mycket, mycket sliten och fruktansvÀrt guppig autostrada med massor av ojÀmna skarvar.
Oljudet frÄn husbilens bodel var pÄ detta underlag i klass med rockorkestern i Ferrara, lika brötigt, lika omusikaliskt och lika oorganiserat. Stundtals trodde vi att köksinredningen skulle slÀppa frÄn sitt fÀste i vÀggarna men lyckligtvis satt allt pÄ plats vid en nÀrmare besiktning.
NÀr vi nÀrmade oss avfarten frÄn autostrada, och med gÄrdagens fadÀs vid betalningskontrollen i fÀrskt minne, steg nervositeten och pulsen började nÀrma sig sin toppnivÄ. Det var i sjÀlva verket en ganska enkel manöver sÄ fÀrden kunde utan vidare fortsÀtta pÄ de mindre vÀgarna in i chiantidistriktet som ligger mellan Florens och Sienna. Precis nÀr vi passerat grÀnsen till Toscana började det att hÀllregna och pÄ bara nÄgra fÄ minuter sjönk temperaturen frÄn 35 till 17 grader.

VÀl framme i Greve, som Àr centralorten i distriktet Chianti, hittade vi en vÀlordnad stÀllplats strax intill stans centrum. PÄ den plattbelagda platsen fanns det möjlighet till tömning av avlopp och toa samt för pÄfyllning av vatten och endast ett tiotal meter dÀrifrÄn lÄg en kommunal badanlÀggning med pooler bÄde inom och utomhus. En perfekt plats för nÄgra dagars vistelse som dessutom var helt gratis.

Hit borde beslutsfattande politiker ta sig för att ta del av ett ekonomiskt rÀtt tÀnk. Det fanns inte en enda campare som inte tog sig in till stan för att Àta och handla och spendera pengar som i slutÀndan Àven gynnar kommunens kassa.
”Det man förlorar pĂ„ gungorna tar man igen pĂ„ karusellerna” Ă€r ett mycket tĂ€nkvĂ€rt talesĂ€tt.

Regnet avtog under eftermiddagen och temperaturen började Äter stiga.
Ur det tidigare grÄmulna vÀdret kunde vi nu börja skönja de vackra vingÄrdarna som pÄ höjderna lÄg inbÀddade i djupgröna cypress- och olivlundar och med spikraka rader av hÀngande vinrankor pÄ sluttningarna nedanför.
Vi promenerade den korta biten in till stans centrum dĂ€r vi Ă„t en underbar tvĂ„rĂ€tters lunch och till det, ett gott vin frĂ„n bygden. De frĂ€scha rĂ„varorna som anvĂ€nds till matlagningen och de goda vinerna Ă€r helt och hĂ„llet nĂ€rproducerat. Olivoljan, basilikan, salvian, pastan osv. tillsammans med ett gott rött vin frĂ„n gĂ„rdarna uppe pĂ„ kullarna, gör mĂ„ltiden till en smakupplevelse och passar oss livsnjutare som ”handen i handsken”.
Efter lunchen tog vi en tur pÄ stans lilla trekantiga torg med den imponerande statyn av mannen som pÄ 1500-talet upptÀckte New Yorks hamn, Giovanni da Verrazzano.

2.1 Greve in Chianti (17) 2.1 Greve in Chianti (12) 2.1 Greve in Chianti (10)
Greve in Chianti

I Greve Ă€r det lugnet som hĂ€rskar. Det var ingen trĂ€ngsel i de vĂ€lsorterade vinbutikerna och hos byns mest kĂ€nda slaktare kunde man i lugn och ro botanisera i ett tempel med kött. Antica Macelleria Falornis, som slaktarens produkter heter, sĂ€ljs över hela vĂ€rlden. Förutom kött av högsta klass, görs hĂ€r skinkor, medvurstar, salami osv. av bĂ€sta kvalitet. Innan vi vĂ€nde Ă„ter till husbilen, inhandlade vi nĂ„gra flaskor Chianti viner – det fanns 140 sorter att vĂ€lja pĂ„ – en god ost, en melon och nĂ„gra hekto skinka som vi frossade i innan vi gick till sĂ€ngs.

Vi möttes denna dag av en nÄgot krispig, men behaglig morgon, med en temperatur anpassad för oss nordbor. Vi svenskar skall, precis som en fryst köttbit, tinas upp lÄngsamt för att trivas bÀst. Termometern visade pÄ ca 18 grader vilket var helt ok för att klara morgonkaffet utomhus.
Redan klockan sju var vinbönderna i full gÄng med sitt omsorgsfulla arbete bland de knotiga vinstockarna i dom vÀlordnade branta fÄrorna. TÀnk sÄ mycket gott dom fÄr fram av dessa ganska oansenliga druvor som Àn i dag mestadels plockas för hand. De flesta byar och gÄrdar i detta frodiga, böljande och bedÄrande landskap, ligger uppe pÄ höjderna. Ett av de fÄ undantagen Àr Greve in Chianti som ligger inbÀddad djupt nere i en grönskande dalgÄng. Vi bestÀmde oss för att ta oss upp pÄ vinodlingarnas branta grusvÀgar för att se hur vardagen flyter för vinbönderna uppe pÄ kullarna.

2.2 Greve in Chianti  OLYMPUS DIGITAL CAMERA 4.2 Montefioralle (21)
PÄ upptÀcksfÀrd bland vingÄrdarna i Toscana

NÀr vi cyklat och gÄtt ett par timmar, pÄ de smala stigarna som förbinder gÄrdarna och vinodlingarna, kom vi till en typisk Toscansk medeltida by, Montefioralle. Den gamla byn, som omgÀrdas av en ringmur, ligger högst uppe pÄ en kulle, med en fantastisk utsikt över landskapet och Greve nere i dalgÄngen.

I byns gamla trÄnga och lÄga stenhus bor och lever fortfarande ett 80-tal personer permanent och vid lunchtid, nÀr vi scannade av byns sevÀrdheter, sÄg vi hur dom skyndade hem till sina boningar för att ta dagens vÀlbehövliga siesta. Byns enda restaurant, La Castellana, var tyvÀrr stÀngd eftersom vi var dÀr mitt under denna sÄ viktiga vila.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA 4.1 Montefioralle (16)
Montefioralle

I Montefioralle lever man som synes ett lugnt och behagligt liv. Inga turistbussar har hittat hit och dÀrmed finns inte heller gatuförsÀljare, discon osv. VÀgen tillbaka till Greve slutade med en ca tvÄ kilometer brant nerförsbacke vilket var mycket anstrÀngande för hÀnderna som fick fungera som skruvstÀd pÄ bromshandtagen. VÀl nere i byn igen tog vi en vÀlbehövlig lunch. Vi provade nÄgra inhemska rÀtter som för oss var nÄgot helt nytt. Jag bestÀllde en Bruchetta och Helena en Spinaci. Bruchetta Àr en halvgrov brödbit som vÀrms i en oljad stekpanna. Brödbiten gnids in med vitlök och pÄ det lÀgger man tvÄ finfördelade solvarma tomater, nÄgra svarta oliver och ett par basilikablad. Spinaci Àr fÀrsk spenat som Àr frÀst i olivolja och till det nÄgra solvarma hackade tomater.

VĂ„ra kamrater var inte med pĂ„ förmiddagens utflykt eftersom Anette fortfarande hade kĂ€nning av sin onda mage. NĂ€r vi berĂ€ttat om den vackra byn pĂ„ kullen ovanför, valde dom att promenera dit. Det var anstrĂ€ngande, sa dom, men inget dom Ă„ngrade. Till kvĂ€llen hade vi, i en av byns högklassiga charkuterier, inhandlat en god köttbit som ”Mr Grill” utsĂ„gs att tillaga. Under den goda mĂ„ltiden passerade solen olivlundarnas toppar. Himmelen skiftade fĂ€rg frĂ„n svagt solröd till djup violett, för att till slut bli helt becksvart. Temperaturen sjönk i takt med solens nedgĂ„ng och det blev faktiskt sĂ„ svalt att vi tvingades leta fram de lĂ„nga benklĂ€derna.

2.1 Greve in Chianti (15)   2.2 Greve in Chianti (1)
En vÀlsorterad butik i Greve in Chianti

”Mr Grill” fick i uppdrag att tömma kolet som fortfarande glödde lite. Efter en stunds funderande pĂ„ var han skulle göra av resterna fick han den ljusa idĂ©n att tömma kolet i brunnen som var avsedd för husbilarnas toaletter. Utan överdrift kan man pĂ„stĂ„ att den brunnen var till bredden fylld med explosiva gaser. En eldkvast, flera meter hög och en halvmeter tjock, sköt rakt upp i luften och spred en sekundsnabb ljuslĂ„ga mot den mörka himmelen. Tack och lov kom ingen till skada, men nyĂ„rsfyrverkerierna har efter denna upplevelse helt mist sin hĂ€pnad.
Under en stjÀrnklar himmel, lyssnande till syrsornas symfoni, njöt vi av ett gott glas kvalitetsvin frÄn distriktet.

Toscanas typiskt böljande och backiga landskap med medelhavstallar, pinjetrÀd, cypresser, olivtrÀd och vinrankor, sÀgs vara centrum för den europeiska kulturutvecklingen under renÀssansen. Inte underligt att stora konstnÀrer som Leonardo da Vinci, Botticelli och Michelangelo skapade sina mest fantastiska verk hÀr. Lisa Gherardini, Leonardo da Vincis Mona Lisa, som Àr en av historiens mest kÀnda kvinnor, föddes hÀr 1479. Det var Àven frÄn denna region som dom stora författarna Dante, Byron, Shelly och Goethe hÀmtade sin inspiration.
Chiantidistriktet strÀcker sig frÄn Florens i norr till Siena i söder. Distriktet Àr perfekt för odling av druvan som anvÀnds för att framstÀlla kvalitetsvinet Chianti Classico.
Vinet har en specifik klassificering, DOCG, som garanterar kvaliteten och flaskans mĂ€rke ”The Black Rooster” – den svarta tuppen – Ă€r en garanti för att vinet kommer frĂ„n detta distrikt.
Chiantivinernas huvudsakliga druvor Ă€r Sangiovese, Merlot och Pinot noir. De vita druvorna, Trebbiano och, eller Malvasia skall – i mindre mĂ€ngd – finnas i en klassificerad Chianti.

Cirka tvÄ mil frÄn Greve ligger den svenskÀgda vingÄrden Terreno, en gÄrd som fÄtt stor massmedial uppmÀrksamhet i Sverige. VingÄrdens har förutom de svenska Àgarna ett mycket bra lÀge och hög status inom distriktet.

Marina de Bibbona
Ännu en krispig hĂ€rlig morgon med frisk luft och med en soluppgĂ„ng som sĂ„ smĂ„tt började vĂ€rma vĂ„ra kroppar. Uppe pĂ„ sluttningarna var vinbönderna i full gĂ„ng med sina bestyr och vi började sĂ„ sakteliga förbereda oss för en förflyttning. Planerna för dagen var ett besök pĂ„ Sienas vackra och omtalade torg. PĂ„ vĂ€gen dit gjorde vi ett kortare stopp i Castellina in Chianti, som Ă€r en medelstor vacker stad i Toscana.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA  OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Castellina in Chianti

NĂ„got besök pĂ„ Sienas vackra torg blev det inte för vi kunde helt enkelt inte hitta nĂ„gon plats att stĂ€lla husbilen pĂ„. Efter en timmes sökande i och kring Siena gav vi upp och drog oss ut mot den delen av Medelhavet som kallas Liguriska havet. Vi sökte i stĂ€llet upp bĂ„thamnen varifrĂ„n vi kunde ta oss över till Elba som Ă€r den största ön i den Toscanska skĂ€rgĂ„rden och tredje största i Italien. Ön, som Ă€r mest kĂ€nd för att den franske kejsaren Napoleon Bonapartes satt fĂ€ngslad hĂ€r under Ă„ren 1814-1815, lĂ€r enligt hörsĂ€gen vara en mycket turistvĂ€nlig plats med pittoreska smĂ„ byar och en massa möjligheter till fritidsaktiviteter.
NÀr vi fick reda pÄ fÀrjekostnaden, för att ta oss över med husbil, backade vi och styrde i stÀllet kosan norrut utmed Medelhavets kust.
Efter mÄnga avstickare till skyltade campingplatser som inte kunde ta emot oss, bestÀmde vi oss för att stanna i Marina de Bibbona dÀr vi hittade en parkeringsplats för husbilar.
Marina de Bibbona, som Àven kallas Marina del Forte för sitt 1700-tals fort, ligger pÄ en 4 kilometer lÄnga sandstranden och Àr en av Toscanas mest besökta turiststÀder.

Dagens etapp skulle bli en kort tripp pÄ 4 mil, till Siena, men det slutade med 18 mil och mycket sökande för att hitta denna övernattningsplats. Allt detta strul medförde att vi inte orkade besöka staden och dess sevÀrdheter. Vi valde i stÀllet att Àta en god mÄltid med tillhörande dryck i husbilen.
Efter ett par glas av det röda och en summering av dagens strapatser, kÀndes det ÀndÄ som att livet var underbart att leva och att detta faktiskt Àr lite av tjusningen med husbilssemester. Allt Àr inte tillrÀttalagt och allt gÄr inte alltid som pÄ rÀls.

Cinque Terre
PĂ„ vĂ„r tolfte resdag startade vi fĂ€rden mot Cinque Terre, eller ”de fem byarna” som vi sĂ€ger pĂ„ svenska. Vi hade ca 20 mil till vĂ„rt tredje mĂ„l pĂ„ denna resa. Efter 12 mil pĂ„ autostrada kom vi in pĂ„ en krokig, backig och smal vĂ€g som gick pĂ„ bergen ovanför de fem smĂ„ byarna pĂ„ kuststrĂ€ckan söder om Genua.
VÀgarna var bitvis sÄ branta och kurviga att drivhjulen spann pÄ den varma asfalterade ytan och i de vÀrsta svÀngarna kÀndes det nÀstan som om vi körde pÄ oss sjÀlva bakifrÄn.
Det vÀldiga bergsmassivet stiger rakt upp ur havet, det Àr vilt med urgamla terrassodlingar i bÄgformade rÀfflor pÄ de branta sluttningarna.
Byarna ligger som fastklistrade pÀrlor pÄ ett band och förbinds med tÄg, bÄt eller vandringsleder. Landskapet Àr ett naturskyddsomrÄde och anses vara ett av de vackraste i Italien.
Återigen blev det mĂ„nga avstickare till skyltade campingplatser som var fullbelagda eller för trĂ„nga för vĂ„ra husbilar.
I den hÀr delen av Italien bygger man inte campingplatser för husbilar utan för tÀltcampare. I byn Dieva Marina, ca 15 kilometer norr om Cinque Terre hittade vi en uppstÀllningsplats för husbilar. NÀr vi parkerat tog vi ut cyklarna för att snabbt kunna reka nÀromrÄdet.
Vi besökte ett par smĂ„ fullbelagda campingplatser innan vi, efter en tur genom en becksvart gammal jĂ€rnvĂ€gstunnel, plötsligt dök pĂ„ ”Framura camping” som lĂ„g bara nĂ„gon meter frĂ„n havet.

Framura Camping (1) OLYMPUS DIGITAL CAMERA Framura Camping (5)
Utsikt frÄn Framura camping

Campingen var mycket svÄr att hitta. Det var dÄligt skyltat och vÀgen dit var knappast vÀrd namnet vÀg, vilket förmodligen var anledningen till att det fanns platser kvar. Vi bokade tre nÀtter direkt innan vi cyklade tillbaka för att hÀmta husbilen.
Anette och Lasse, som gÀrna ligger lite lÀngre pÄ morgonen, var ett par timmar efter oss pÄ tidschemat men efter mÄnga mobilsamtal och vÀgbeskrivningar hittade Àven dom fram.
NÀr ekipagen parkerats pÄ anvisad plats, pÄ den gammal asfalterade jÀrnvÀgstationen mellan tvÄ trÄnga tunnlar, Äkte skumpan fram igen. Vi firade upptÀckten av denna underbara plats precis intill Liguriska havet.

Den aftonen var vi sÄ upprymda att vi helt glömde bort att Àta kvÀllsmat. Vi drack nÄgra glas vin och beundrade solnedgÄngen och skymningen som sedermera övergick i mörker. Upplevelsen blev inte sÀmre av att det var en stor hÀrlig fullmÄne som speglade sig pÄ den svarta blanka ytan samtidigt som den lyste upp de höga bergen bakom oss.

Dieva Marina (3)  OLYMPUS DIGITAL CAMERA Dieva Marina (5)
FrÄn solnedgÄng till mÄnsken över Medelhavet

Det var knappt man trodde att det var sant nÀr vi till morgonfikat sÄg ut över det turkosfÀrgade Medelhavet som fortfarande lÄg stilla och lugnt.
PÄ förmiddagen hoppade vi pÄ en bÄt till Vernazza, byn i Cinque Terre som av mÄnga anses som den allra vackraste. Efter rundvandring i byn begav vi oss ut pÄ en av alla de vandringsleder som finns inom den nationalpark som sedan 1997 Àr uppsatt pÄ UnescosŽs vÀrldsarvslista.
Mellan byarna gÄr det vandringsleder med olika svÄrighetsgrad. Vi valde att gÄ frÄn Vernazza till Monterosso.

Vernazza (1) Vernazza (5) Vernazza (18)
Vernazza

Den enbart 3 km lÄnga strÀckan var en mycket svettig tur som tog oss ca 2 timmar att avverka i den kraftigt kuperade terrÀngen. NÀr vi kom upp pÄ höjderna i det vackra och dramatiska landskapet hade vi en vidunderlig utsikt över Medelhavet och den lilla 1300-talsbyn Vernazza med sina 1 200 invÄnare.
PÄ vÀgen ner frÄn bergen hade vi en lika fantastisk utsikt över medeltidsbyn Monterosso med sina olivlundar och vinodlingar.

1 Monterosso (4) 1 Monterosso (1) 1 Monterosso (6)
Monterosso

Monterosso Àr den nordligaste och den största byn av de fem med ca 1 700 invÄnare och den ses som sjÀlva huvudstaden i Cinque Terre.
Byn Ă€r delad mitt itu av ett berg med en gĂ„ngtunnel mellan. I den Ă€ldre delen kan man beskĂ„da den vackra fasaden pĂ„ ”San Giovanni Battista” kyrkan och i den östra Ă€nden finner man den 14 meter höga Neptun statyn, ”Il Gigante”
I den Àldre delen finns det ett otal pittoreska smÄ grÀnder med mysiga barer dÀr man kan smaka pÄ de lokala vinerna som odlas pÄ bergssluttningarna.
I den nyare delen finns jÀrnvÀgsstationen, ett litet hotell mÄnga smÄ fina restauranter som specialiserat sig pÄ fisk.
Efter en krÀvande vandring i bergen och massor av nya upplevelser satt det fint med en kall öl och en god lunch pÄ en av stans matstÀllen.
PÄ kvÀllen började det blÄsa upp och molnen började hopa sig över vÄra huvuden men det var fortfarande varmt och skönt.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Liguriska havet i uppror

Vi vaknade till regnet som smattrade pÄ husbilstaket och ett Liguriskt hav i upplösning.
FrÄn husbilen hade vi utsikt över ett mycket ogÀstvÀnligt men ÀndÄ fascinerande kraftfullt hav som vÀllde in mot kusten och piskade upp jÀttelika brÀnningar. Temperaturen höll sig fortfarande över det bekvÀma 20-graders strecket och mycket passande för ytterligare en promenad i Cinque Terres dramatiska terrÀng.

Riomaggiore (10) Riomaggiore (1) Riomaggiore (4)
Riomaggiore

Vi tog tÄget till Riomaggiore som ligger lÀngst söderut av de fem byarna.
Rio, som den Àven kallas, ses som det politiska centrat eftersom nationalsparkens centrum ligger hÀr.
Efter en stunds promenad i den vackra byn, var det dags att ge sig ivÀg till nÀsta lilla by som lÄg ca en kilometer norrut.
Med gÄrdagens kuperade och krÀvande terrÀng i fÀrskt minne, var det med blandade kÀnslor vi gav oss ivÀg, men vi blev positivt överraskade nÀr vi insÄg att det nÀstan inte var nÄgon höjdskillnad alls pÄ denna strÀcka.
Det var en helt fantastisk vĂ€g som klĂ€ttrade pĂ„ utsidan av berget, bara ett tiotal meter ovanför det turkosblĂ„a, för dagen nĂ„got vĂ„giga havet. Vi fick Ă€ven veta att denna vackra, stensatta och dekorerade strĂ€cka kallas för ”Via dell amore” vilket betyder kĂ€rlekens stig.
ReklambyrÄer anvÀnder ofta Rio pÄ framsidan av sina broschyrer och vi kunde snart konstatera att mÄnga bilder tas frÄn kÀrleksstigens lÄngt utstickande uddar som har fantastiska vyer in mot byn.

Manarola (3) Manarola (8) Manarola (1)
Manarola

NÀr vi kom fram till nÀsta by, som heter Manarola, var det dags för en lÀttare lunch. Vi bestÀllde vÄr nyupptÀckta och enkla smakupplevelse, Bruchetta, och till detta tog vi var sitt glas gott rödvin. Manarola har ingen hamn för vare sig gÀster eller ortsbefolkning. Det som prÀglar denna by mest Àr att parkeringsplatserna pÄ huvudgatan Àr till för bÄtar och inte för bilar. De smÄ vitmÄlade fiskebÄtarna vinschas eller dras upp pÄ en kÀrra av fiskarna varje kvÀll.  Eftersom etappen mellan Rio och Manarola var sÄ kort och lÀtt valde vi att avverka ytterligare en strÀcka, trots att vÀrmen nu hade stigit upp mot 35 gradersstrecket och vinden hade mojnat. Vi började den 3 km lÄnga vandringen mot Corniglia som Àven den var mycket plan. NÄgot mer kuperad Àn kÀrleksstigen men lÄngt ifrÄn den vi gick första dagen. VÀrmen började nu bli besvÀrande, benen började ge sig tillkÀnna och törsten började sÀtta in, trots att vi gick i maklig takt.

Cornigila (3)  Cornigila Cornigila (5)
Corniglia, den mittersta av de fem byarna

NÀr vi skymtade Corniglia, som ligger som fastlimmad pÄ en spetsig klippa, kÀnde vi faktiskt en oerhörd lÀttnad. Vi passerade tÄgstationen för att ta oss en titt pÄ den lilla byn uppe pÄ klippan som anses vara Nationalparkens lillebror.
En 800 meter lÄng trappa med 364 steg och massor av svettdroppar, tog oss upp till byn som inte har nÄgon som helst kontakt med havet.
DÀr satte vi oss pÄ en bar och tog en öl som i det lÀget rann helt obehindrat genom vÄra torra strupar. SÀllan har en öl smakat sÄ bra.
Utsikten över havet, vinodlingarna och olivlundarna, frÄn den vackra lilla medeltida byn, fick oss att glömma trötthet och ömma muskler.
Eftermiddagen började nÀrma sig sitt slut och det var hög tid att tÀnka pÄ hemfÀrden. Vi skulle gÄ de 364 stegen igen, fast nu Ät andra hÄllet, ner till jÀrnvÀgsstationen.
Det Ă€r trots allt betydligt enklare att gĂ„ nerför för en nĂ„got överviktig person som jag representerar. PĂ„ kvĂ€llen hittade vi en hĂ€rlig restaurant i Diva Marina dĂ€r vi Ă„t och drack gott innan det var dags att Ă„tervĂ€nda till ”Framura camping”

 Havets krafter med höga brÀnningar som slog in mot klipporna vÀckte oss denna dag. Vi hade valt att stanna ytterligare en dag för att jag och Helena ville gÄ den ÄterstÄende strÀckan mellan Corniglia och Vernazza.
VÀdret var klart och varmt, 24 grader redan klockan sex pÄ morgonen
Vi tog tÄget till Vernazza dÀr vi Ät frukost pÄ en av byns barer innan vi gav oss ivÀg upp i bergen igen.
Leden började med en mycket brant stigning pÄ ett par kilometer. PÄ den steniga, ojÀmna och knicksiga stigen kÀmpade vi oss uppför. Vi svettades och drack, svettades och drack innan vi nÄdde toppen pÄ stigen. HÀr uppe fick vi verkligen lön för mödan, vi möttes av en vidunderlig syn ut över ett turkosfÀrgat Liguriskt hav.
PÄ vÀgen ner passerade vi en skuggig och lummig olivlund som pÄ helgerna Àr en populÀr picknickplats för ortsbefolkningen.
Bakom oss, lÄngt dÀr nere, ser vi Vernazza som ett smycke pÄ sin utskjutande udde i havet och framför oss ligger Corniglia, fastklamrad pÄ sin udde.
FrÄn dessa höjder sÄg hela Cinque Terre ut som en avancerad modelljÀrnvÀg med tÄg som for ut och in genom tunnlarna, smÄ smala vÀgar med miniatyrbilar, turbÄtar som fraktade turister mellan de olika hamnarna och smÄ byar som var som fastklistrade pÄ de branta klipporna.
Denna strÀcka var den mest krÀvande och vackraste av alla som vi gÄtt pÄ detta besök. Det var inte lÀngden, knappt fyra kilometer, som var jobbig utan det var de branta stigarna.
NÀr vi, efter fyra timmar, var tillbaka i Dieva Marina, tog vi oss ett vÀlbehövligt bad i det vÄgiga och mycket salta havet.
DÀrefter Ät vi en god pastatrÀtt som Helena tillagat innan vi pÄbörjade planeringen för morgondagens avresa.

Locarno
Efter fyra underbara dagar i Cinque Terre, sexton dagar pÄ resande fot och ca 250 mil med husbilen var det nu dags att vÀnda hemÄt.
Havet hade lugnat ner sig denna varma och nÄgot molniga morgon nÀr vi pÄbörjade flytten till Locarno vid Maggioresjön i Schweiz.
Resan, pÄ ca 30 mil, gick pÄ en knaggliga och ibland mycket kurviga autostrada.
Innan vi lÀmnade Italien passerade vi Como och frÄn den högt belÀgna motorvÀgen hade vi en fantastisk vy över Comosjön och staden.
NÀr vi var framme i Locarno möttes vi av en kvalmig fuktig vÀrme pÄ ca 31 grader och efter tre besök pÄ fullbelagda campingplatser hittade vi till slut en spartansk stellplats med gÄngavstÄnd till bÄde stadens centrum och Lago Maggiore.
Locarno har ett tropiskt klimat och Àr det omrÄde i Schweiz som har mest antal soltimmar per Är.
LÀttklÀdda och i lÄngsamt tempo cyklade vi in till stans centrum pÄ den vackra plattbelagda strandpromenaden, som strÀckte sig i en vid bÄge utmed sjökanten.
LÀngs med promenaden fanns ett flertal tropiska vÀxter som t.ex. palmer, bougainvillea, magnolia osv.
Strandpromenaden Àr ocksÄ en populÀr plats för romantiska par som denna underbara afton satt kÀrleksfullt omfamnande pÄ bÀnkar och trappavsatser eller pÄ medhavda filtar, intill kanten pÄ sjön.

VÄr kvÀllsmat intogs pÄ en av stads restauranter och frÄn vÄrt bord hade vi en ljuvlig utsikt över den spegelblanka sjön med upplysta turbÄtar och höga mörka berg i bakgrunden.
NĂ€r vi vĂ€l satt oss upptĂ€ckte vi att alla andra gĂ€ster var mycket strikt klĂ€dda i kostymer, slips, lĂ„ngklĂ€nningar, dyra kvinnliga dekorationer osv. Man kan gott sĂ€ga att vi kĂ€nde oss som nĂ„got ”katten slĂ€pat in”, i vĂ„ra T-shirts med reklam pĂ„ bröstet och de fĂ€rgglada kortbyxorna. Men vi blev, trots klĂ€dseln, mycket vĂ€l bemötta och vi serverades en underbart god mĂ„ltid med tillhörande röda drycker.
Innan vi gick till sÀngs, konstaterade vi att Locarno verkade vara en mycket vacker plats som vi gÀrna ÄtervÀnder till. Men den hÀr gÄngen var det bara en övernattningsplats.

Bodensjön
3 Mainau 1 Meersburg (4) 1 Meersburg (2)
Bodensjön

Vi vaknade till en svalare morgon med runt 20 grader. VÄra planer, för dagen var att ta oss upp till det fjÀrde och sista planerade mÄlet, Bodensjön och blomsterön Mainau. En dagsetapp pÄ ca 30 mil som mestadels gick pÄ motorvÀgar av olika kvalitet och med vidunderlig utsikt pÄ vissa strÀckningar uppe i bergsmassiven.
NÀr vi skulle passera Zurich var Helena och GPS-tanten inte helt överens om vÀgvalet. Jag, som satt mitt emellan, tog GPS-tantens parti, vilket visade sig vara ett helt felaktigt beslut. Vi hamnade mitt i stads centrum med trÄnga gator, stressig trafik och massor av folk överallt. Det stÄr inte högst pÄ prioriteringslistan nÀr man kör en 8,5 meter lÄng, 2,4 meter bred och 5 ton tung husbil.
Efter de bÄda damernas meningsskiljaktighet tar jag numera, för husfridens skull, alltid Helenas parti.

VĂ€l framme i Konstanz och Bodensjön började vi söka efter campingplats. Vi Ă„kte nĂ„gra mil i nordvĂ€stlig riktning utmed sjön och ca en mil norr om Mainau hittade vi ”Campingplats Klausenhorn”, en Ecocamp med mycket hög standard.
Bodensjön Ă€r Tysklands största sjö och den tredje största i hela Centraleuropa. Den Ă€r pĂ„ det bredaste stĂ€llet 14 kilometer och som lĂ€ngst 63 kilometer. Största delen av sjön ligger i Tyskland men den grĂ€nsar Ă€ven mot Österrike och Schweiz.
Efter nĂ„gra veckor i ”manjanaland” kĂ€ndes det helt underbart att komma till tyskarnas perfektionism, med ordning och reda och med stora fina campingplatser som Ă€r byggda enligt de normer vi svenskar Ă€r vana vid.
Lite god mat i husbilen och nÄgra glas rött blev det innan vi gick till sÀngs.

Vi vaknade lite senare Àn vanligt, halv nio, till en nÄgot kylig morgon med en termometer som visade endast 17 grader.
Efter nÄgra veckor i vÀrmen kÀndes morgonen rÀtt sÄ kall, men det var vÀl sÄ dags att börja vÀnja sig vid svenska förhÄllanden igen.
Den vackra badplatsen som tillhörde campingen var det inte att tÀnka pÄ att utnyttja. Vattentemperaturen visade pÄ endast 18 grader sÄ vi bestÀmde oss för att cykla till blomsterön Mainau. CykelvÀgen gick utmed den spegelblanka sjön med kortare avstick genom bondgÄrdar pÄ den tyska landsbygden.

2 Mainau (7) 2 Mainau (6) 3 Mainau (4)
Bodensjöns pÀrla, Mainau

Juvelen i denna vackra sjö Àr svenske Lennart Bernadottes blomsterparadis, Mainau.
Greve Bernadotte fick i sin ungdom, strax före andra vÀrldskrigets början, Àrva hela ön med det vackra barockslottet frÄn 1700-talet. NÀr han tog över ön var sÄvÀl parken som slottet förfallet men under den bernadotteska ledningen förvandlades hela Mainau till det den Àr i dag, en vÀrldsberömd turistattraktion. Mainau har Ärligen över 2 miljoner besökare och ca 500 anstÀllda som ser till att turisterna trivs.
Runt öns mycket vackra slott vÀxer det blommor, grönsaker, buskar och trÀd frÄn vÀrldens alla hörn, smakfullt komponerat i spektrats alla nyanser. En naturupplevelse i denna fÀrgsprakande parkanlÀggning, fÄr en konstnÀrs fÀrgpalett att blekna i jÀmförelse.
I 4 timmar vandrade vi runt pÄ ön och för varje steg vi tog upptÀckte vi nya helt olika sammansÀttningar och kompositioner.

Vi avslutade besöket pÄ Mainau med en runda i en inglasad fuktig och varm fjÀrilslund med smÄ bÀckar, vattenfall, tropiska vÀxter och fjÀrilar i alla tÀnkbara fÀrger och storlekar.
I ruset av synintryck frĂ„n Mainau cyklade vi tillbaka till campingen och senare pĂ„ kvĂ€llen tog ”Mr Grill” över upplevelserna. Jag fick förtroendet att korka upp det röda denna nĂ„got svala afton.

Vi vaknade till en solig men sval morgon, för kall för att sitta under markisen, sÄ kaffet fick i dag avnjutas inne i den uppvÀrmda husbilen.
Även i dag var det cykel som gĂ€llde. Vi cyklade nĂ„gra kilometer till byn Wallhausen dĂ€r vi tog en fĂ€rja tvĂ€rs över sjön till Uberlingen. Uberlingen Ă€r en nĂ„got oansenlig by med, vad vi kunde se, enbart en kort strandpromenad och en annorlunda grupp statyer med mĂ€nniskokroppar avbildade i karikatyr.
Vi bestÀmde oss i stÀllet för att cykla utmed kusten till Meersburg. Denna strÀcka, av den 28 mil lÄnga cykelvÀgen runt hela sjön, gick bara nÄgra meter frÄn Bodensjöns strandkant och efter ca en och en halv mil var framme.

1 Meersburg 4 Meersburg   3 Meersburg (6)
Meersburg

Det Àr tredje gÄngen jag besöker den vackra barockstaden, Meersburg, med sin genuina gamla stadskÀrna och slingrande branta grÀnder runt tjusigt dekorerade fasader. Kronan pÄ verket, högst uppe pÄ sluttningen, Àr det bastanta residentslottet, Altes Schloss, som bevakar allt som hÀnder nere pÄ sjön och har sÄ gjort sedan början av 1800-talet.
Efter nÄgra timmars rundvandring i de branta grÀnderna tog vi en god lunch pÄ en av stadens otaliga restauranter.
Vi valde att avnjuta lunchen, en underbar Wienerschnitzel, nere vid sjökanten med utsikt mot Mainau och de schweiska bergen pÄ andra sidan sjön, innan vi cyklade tillbaka till fÀrjan och campingen.

Hann. MĂŒnden

Han. Munden (9)
Hann. MĂŒnden

Fortfarande lÄg morgontemperatur, 15 grader, men vi hade ÀndÄ planerat flytt denna dag.
Klockan Ätta lÀmnade vi campingen med GPS-en instÀlld pÄ Sönderborg i Danmark.
VÄra vÀnner hade bestÀmt sig för att ta vÀgen över Heiligenhafen till Sverige sÄ vid Bodensjön skildes vÄra vÀgar för denna gÄng.
En övernattning planerade vi innan mÄlet i Danmark och Sönderborg
PÄ autobahn fÄr man alltid rÀkna med stopp och efter vissa smÄ hinder, pga. vÀgarbeten blev det tvÀrstopp strax före Stuttgart. I en och en halv timme stod vi i stort sett stilla sÄ vÄr berÀknade körstrÀcka till övernattningsplatsen fick kortas ner nÄgot
Efter 17 dagar i södra Europa, hamnade vi Äter i den lilla staden med de vackra
korsvirkeshusen, Hann. MĂŒnden. För att undvika fadĂ€sen frĂ„n vĂ„rt förra besök valde vi en stellplats utanför campingen. Vi skulle ju bara övernatta och dra vidare tidigt nĂ€sta morgon.
Efter en hÀrlig afton med 25 grader, en lÀtt promenad pÄ staden och en god middag var det dags att gÄ sÀngs för att vara utvilad inför nÀstkommande dags knöande pÄ autobahn.

Sönderborg
1 Sönderborg 3 Sönderborg (4)
Hamnen i Sönderborg med Dannebrogen

Klockan sex startade vi den sista biten mot fÀderneslandet. VÀdret var underbart med ca 18 grader i soluppgÄngen. Anledningen till den tidiga starten var för att undvika trafikstockningarna som vi förvÀntade oss vid vÀgarbetena mellan Göttingen och Hannover.
Ett mycket bra val, tror vi, eftersom det var ganska glest med trafik och de pÄgÄende vÀgarbetarna hade inte kommit igÄng för dagen.
Helena hade nu tagit över vÀgvalet eftersom hon sÄ smÄtt började kÀnna sig hemma. Det GPS-tanten hade att sÀga ignorerade hon helt och av bekvÀmlighetsskÀl höll jag med henne.

Vi var framme vid lunchtiden och vi fick en bra plats pĂ„ den lilla mysiga campingen som vi tidigare bott pĂ„. ”Sönderborg camping” ligger nĂ€stan mitt i stans centrum och endast ett stenkast frĂ„n hav och svalkande bad.
Temperaturen var hela 27 grader nÀr vi sökte oss in till centrum för att fÄ nÄgot i magen. PÄ ÄtervÀgen fick vi se att Dannebrogen, Danska kungahusets fartyg, lÄg bakom den medeltida borgen i hamnen precis som nÀr vi var hÀr sist.
Anledningen till att fartyget ligger hÀr varje sommar Àr att Drottning Margrethe med familj semestrar pÄ GrÄstens Slott som ligger nÄgon mil utanför Sönderborg.
NĂ€r fartyget anlĂ€nder gĂ„r de festklĂ€dda ”sönderjuderna” man ur huset för att ta emot sin drottning under pompa och stĂ„t.
Dannebrogen Àr det vackraste fartyg jag nÄgonsin sett, sÄ det var kul att fÄ se henne pÄ sÄ nÀra hÄll igen.

Hela tre veckor har nu förflutit, sedan vi lÀmnade TÄdÄs nÀr ytterligare en strÄlande dag mötte oss. Solsken och ca 19 grader var det nÀr vi tog vÄrt morgonkaffe med Àkta nybakade danska rundstycken, stark illaluktande ost och ett par kokta Àgg. Detta Àr Danmark.
Efter allt vi upplevt och sett pĂ„ denna resa var det underbart att komma hit. HĂ€r behöver vi inte jaga efter nya intryck utan i Danmark ”kan man bara vara”. Man kan njuta av lugnet och bara slappna av med en promenad i staden en cykeltur eller se pĂ„ Tour de France i TV: n.
Dagens cykeltur blev ca 4 timmar lÄng. Stigen vi valde gick österut med otroligt vacker utsikt över Sönderborg bukt och med omvÀxlande natur som lövskog, mossar med ett rikt fÄgelliv och lÀtt böljande Àngar, dÀr bönderna för fullt höll pÄ att skörda.
Gendarmstien, som den kallas, anvÀndes pÄ 1920-talet för övervakning av landgrÀnsen och av fartygstrafiken i bukten.  De patrullerande grÀnsgendarmer hade som uppgift att, till fots, bevaka varsin strÀcka av den 74 kilometer lÄnga stigen.
Senare pÄ eftermiddagen sÄg vi pÄ uppgörelsen av Tour de France. Danska tidningar hade skrivit spalt kilometrar om denna hÀndelse, eftersom spanjoren Carlos Sastre frÄn det danska CSC-stallet i dag hade möjlighet att ta hem slutsegern i Touren.
Sastre höll undan i dagens tempolopp och kommer att defilera som slutsegrare uppför Champs Elyseés i Paris i morgon.
Senare pÄ kvÀllen blev det en Àkta dansk grillad hackeböff, med tillhörande mÄltidsdricka vid husbilen

En sÄdan sommar vi har, Ànnu en dag med strÄlande solsken och ca 27 grader.
Vi startade dagen med 4 rykande fĂ€rska rundstycken, s.k. ”handvĂ€rker”, stinkande ost, marmelad, tvĂ„ löskokta Ă€gg och nybryggt kaffe frĂ„n vĂ„r nyinköpta bryggare.
Efter frukosten fortsatte vi vÄr cykeltur pÄ Gendarmstigen men nu bar det ivÀg vÀsterut. Turen tog ca 4 timmar i dag ocksÄ men pga. vÀrmen var vi i dag tvungna att uppsöka vattenhÄl lite oftare Àn igÄr. Redan efter 3 km var det dags för en öl och en gammeldansk.
Gendarmstien var inte fullt sÄ omvÀxlande Ät detta hÄll. HÀr var det mestadels lÀtt kuperad terrÀng med öppna vallmotÀckta böljande Àngar.

3 Sönderborg  Sönderborg 2 Sönderborg (5)
Dybböl Backe

Det mest spÀnnande var vÄrt stopp vid Dybböl Backe dÀr det bevarats rester av en gammal skans frÄn mitten av 1800-talet. Strax intill kullen, som tyskarna tog frÄn danskarna under denna period, ligger Dybböl Mölle, en gammal vÀderkvarn som i dag anvÀnds som krigsmuseum frÄn detta slag.
Tillbaka i Sönderborg blev det en ”sillplate”, som danskarna kallar det, med tillhörande snaps och öl. Just dĂ„ kĂ€ndes det som om ordsprĂ„ket ”man mĂ„r som man förtjĂ€nar” verkligen slog in.
I 32 graders vÀrme inne i husbilen, sÄg vi CSC-stallet med Sastre defilera i mÄl som Ärets Tour de Francevinnare pÄ Champs Elyseés i Paris.
I Danmark Àr detta verkligen stort. Den f.d. dopinganklagade danska elitcyklisten, Bjarne Riis, höjs nu till himmelska höjder i sin roll som stallchef för det danska teamet som nÄtt denna smÄtt otroliga framgÄng. Cykelsporten Àr verkligen stor i mitt fÀdernesland.
Senare pÄ kvÀllen sökte vi oss till en av stadens mest skuggiga restaurant för att inta vÄrt kvÀllsmÄl.

Semesterresan börjar, med vemod, nÀrma sig sitt slut. VÀdret Àr fortfarande strÄlande och sÄ Àr det Àven pÄ Tjörn enligt rapporter.
Likadan frukost som i gÄr och i förrgÄr, innan vi startade dagens aktiviteter.
Vi sökte upp en tillbehörsaffÀr och en cykelaffÀr dÀr vi spenderade nÄgra kronor. Bl.a. köpte vi stormband till markisen för att kunna nyttja den nÀr det blÄser som det för det mesta gör i detta platta land.
Eftermiddagen flöt pÄ i komatillstÄnd, vi latade oss under markisen, kÀkade och drack lite innan vi sÄ smÄtt började förberedelsen inför en tidig avfÀrd nÀsta dag. Vi skaffade Àven adresser till bunkringsstÀllen i Tyskland vilket ju Àr ett mÄste nÀr man Àr i dessa trakter. Adressen gav vi till GPS-tanten som nu fick göra sin sista guidning pÄ denna resa.

Klockan sex steg vi upp och medan vi gjorde klart för avfÀrd tog vi en slÀt kopp.
Vi handlade öl och vin i Padborg, pÄ den tyska sidan, och rÀknade snabbt ut att vi gjort en lÀtt vinst pÄ ca 6000 kronor jÀmfört med systembolagets priser.
Vi hade ca 24 mil och gott om tid, pÄ lugna danska motorvÀgar, innan vi skulle köra pÄ nattfÀrjan i GrenÄ.
NÄgra mil frÄn fÀrjelÀget stannade vi till i den gamla vikingabyn Ebeltoft. Efter en kort tur i den lilla, för dagen stekheta byn, körde vi ner husbilen till stranden dÀr vi latade oss i skuggan under markisen. Vi gjorde Àven försök att bada i det lÄnggrunda vattnet som knappt inte har högre vattennivÄ Àn en djup tallrik.
OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Ebeltoft, en pÀrla pÄ Jyllands ostkust

Ebeltoft, som ligger lite avsides, Àr vÀl vÀrt ett besök. En rundvandring i de pittoreska grÀnderna med bebyggelse frÄn mitten av 1800-talet och ett besök i den lilla hamnen kan vi rekommendera.
FÀrjan avgick strax efter tolv pÄ natten. Det var en mycket segdragen tur, ingenstans att ligga och inget att göra, under den drygt fyra timmar lÄnga resan. Med facit i hand förstÄr vi varför det var den enda turen som inte var fullbokad.

TÄdÄs, Tjörn
GravfÀltet 2008 (8) StÀddag 08 (3) SyrenbersÄn
Det vackra BohuslÀn

Klockan halv fem band kaptenen fast sin skuta i Varbergs hamn. Helena tyckte dÄ att vi hade sÄ gott om tid att vi kunde göra en kort avstickare till Ullared, Sveriges mest frekventa varuhus, för att shoppa upp det sista pÄ semesterkassan. Vi hade ju dessutom tjÀnat 6000 kronor pÄ att handla starka drycker i Tyskland, sÄ vi lÄg ju ÀndÄ pÄ plus enligt min hustrus matematiska utrÀkningar.
Samma morgon fick vi det efterlĂ€ngtade beskedet att familjen utökats med en ny medlem. Min son och hans sambo födde en liten Linn sĂ„ nu blev jag farfar för andra gĂ„ngen och Helena blev ”bonusfarmor”
18 mil senare var vi hemma pÄ TÄdÄs pÄ Tjörn och vÀdret var lika strÄlande hÀr som i övriga Europa.

Kort sammanfattning
Resan startade pÄ Tjörn en kylig lördagsmorgon i början av juli.
VÄra planer var att besöka Gardasjön, Toscana, Cinque Terre i Italien och Bodensjön med Mainau i Tyskland.

Till Gardasjön kom vi efter 5 resdagar och vi övernattade dĂ€r i 3 dygn. Gardasjön Ă€r en mycket sevĂ€rd plats med smĂ„ mysiga byar, ett hĂ€rligt klimat och den Ă€kta italienska ”manjanastilen”. Campingplatsen var trĂ„ng men den hade en hĂ€rlig utsikt.

1 Gardasjön (3) 1 Gardasjön (1)
U
tsikt över Gardasjön

Efter en avstickare till Ferrara kom vi till Toscana och Greve in Chianti pÄ den nionde semesterdagen. Ett underbart landskap med mat och vin för den kÀnsligaste gom och med upplevelser över det vanliga om man orkar ta sig upp pÄ de branta kullarna mellan vinodlingarna.
2.2 Greve in Chianti (3) 4.2 Montefioralle (21) 4.1 Montefioralle (9)
Toscana, sÄ vackert att man fÄr ont

PÄ den tolfte dagen nÄdde vi Cinque Terre, eller de fem byarna som vi sÀger pÄ svenska. Landskapet och byarna i detta fantastiska naturskyddsomrÄde har vidunderlig utsikt över Liguriska havet och vandringsleder i alla svÄrighetsgrader. De underbara smÄ byarna, som ligger fastklamrade pÄ branta klipphyllor, kan inte beskrivas kortfattat, de mÄste upplevas.
Det kan vara svÄrt att hitta campingplatser för vÀlvuxna husbilar i denna del av Italien. Det finns platser, med varierande standard och service, och det Àr vÀrt all möda nÀr man funnit den rÀtta.
Fyra övernattningar, i naturreservatatet Cinque Terre var, med facit i hand, alldeles för lite.
1 Monterosso (8) OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Riomaggiore (6) Manarola (4)
De fem byarna, en oförglömlig upplevelse

Vi kom fram till vÄrt sista planerade mÄl pÄ den sjuttonde resdagen. Bodensjön i Tyskland, med blomsterön Mainau Àr ett mÄste för alla globetrotters. Sjön och naturen kan upplevas pÄ mÄnga sÀtt men med cykel och alla fÀrjeförbindelser har man nog den största behÄllningen.
Även hĂ€r hade vi kunnat tillbringa nĂ„gra dagar till. Campingen var fantastisk, naturen och de vackra byarna runt sjön likasĂ„.
1 Mainau (2) 3 Mainau (5)
Mainau, den blommande ön i Bodensjön
1 Meersburg (7) 2 Meersburg (4)
Meersburg, vackrare Àn sÄ kan det inte bli

Med nÄgra bonusdagar i fÀderneslandet, totalt 24 upplevelserika resdagar och drygt 300 mil, var vi Äter pÄ Tjörn.

En fantastisk resa i goda vÀnners lag, med hÀrliga skratt, goda mÄltider och underbara viner.
Motionen bestod i hÀrliga cykelturer utmed Gardasjön och Bodensjön samt vandringar i det dramatiska landskapet Cinque Terre.
Sist men inte minst mÄste vi framhÀva vÄr helt fantastiska och klanderfria husbil.

Dieva Marina (12)
PassagerarbÄten som förflyttar dej mellan de fem byarna

 

Signatur Helena o Arly

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

CLX-3180_20140904_16472201
Granne pÄ StomvÀgen, Nödinge. 50 Är

CLX-3180_20140903_18392302
Bekant frĂ„n ÄlvĂ€ngen. 50 Ă„r

CLX-3180_20140904_16252301
Arbetskamrat pÄ HSB, KungÀlv. 50 Är

CLX-3180_20140903_18151601
Arbetskamrat HSB Bygg. 50 Ă„r

CLX-3180_20140903_18020505
Kompis frÄn Skepplanda. 50 Är

CLX-3180_20140903_18175905
Helenas reservpappa. 50 Ă„r

CLX-3180_20140903_18120401
Arbetskamrat MölndalsbostÀder. 50 Är

CLX-3180_20140903_18055705
Arbetskamrat MölndalsbostÀder. 50 Är

CLX-3180_20140904_16384608
Kompis frÄn Nödinge. 50 Är

CLX-3180_20140903_18133307
Kompis frÄn Nödinge. 50 Är

CLX-3180_20140904_16334200
Arbetskamrat Skanska. Pensionering

CLX-3180_20140903_17454808
Grannar pÄ TÄdÄs. 50 Är

CLX-3180_20140904_16452305
Barnbarnet Robert. 10 Ă„r

CLX-3180_20140903_17333901CLX-3180_20140904_16372104CLX-3180_20140904_16484407CLX-3180_20140904_16492301CLX-3180_20140904_16503601
BestÀllning av julkort till Corona Controlls kunder


2017 Ă„rs julkort


2016 Ă„rs julkort


2016 Ärs julkort TrÀningskliniken


2015 Ă„rs julkort


2015 Ärs julkort TrÀningskliniken


2013 Ärs nyÄrshÀlsning


2012 Ă„rs julkort


2011 Ă„rs julkort


2010 Ă„rs julkort