3 Dronningstolen (9)

Se fler bilder frÄn Mön under fliken Galleri>Bilder frÄn sevÀrda platser

Söndagen den 25 juli 2010
Efter Alicias (barnbarnsbarnet) ettÄrskalas Äkte vi till Danmark och vÄr första övernattning var vid Faröbrons norra fÀste.

MĂ„ndagen den 26 juli
Efter en stimmig natt med oljud frÄn bron drog vi till Puttgarden för att bunkra.
Efter diverse inköp tog vi fÀrjan tillbaka till fosterlandet och efter ett kort stopp pÄ turistbyrÄn i Stege, för att skaffa informationsmaterial och cykelkartor, fortsatte vi till Camping Möns Klint.
VÀdret var helt perfekt med lÀtta vindar, solsken och ca 23 grader.
Planerna för dagen var att utforska Möns böljande landskap som Ă€ven kallas ”Danmarks födelse”.
Vi cyklade pĂ„ hĂ€rligt kuperade stigar genom Store Klinteskoven ut till de kritvita klipporna pĂ„ Möns Klint som stupade lodrĂ€tt ner mot Östersjöns strand.
1 Mön (2)
Möns Klint

Den ca Ätta kilometer lÄnga skogsstigen som gÄr uppe pÄ kanten av klinten Àr mycket kuperad.
Vi hade vÄra cyklar med oss sÄ vi fick vÀlja intilliggande markerade leder och dÀrifrÄn till fots ta oss ut till utsiktsplatserna.
PÄ ÄtervÀgen cyklade vi upp pÄ Aborrebjerg, som Àr den högst belÀgna utsiktsplatsen i omrÄdet. Det var en vacker plats pÄ en blomsterklÀdd kulle ovanför den annars sÄ lövtÀta Klinteskoven.
2 Aborrbjerg
Helena pÄ ett blomsterklÀtt Aborrebjerg 143 möh

Innan det var dags att avsluta denna hÀndelserika dag, grillade vi nÄgra goda hamburgare.

Tisdagen den 27 juli
En hÀrligt varm morgon mötte oss nÀr vi beskÄdade dagens uppvaknande.
Duvorna ”hoade”, fĂ„glar kvittrade och solstrĂ„larna började sĂ„ vackert sippra genom lövverket pĂ„ den tĂ€ta bokskogen, för att till slut sprida sitt ljus över hela den grĂ€stĂ€ckta campingen.
Kaffe, nybakade rundstycken, starkt doftande ost, illröd salami, söta marmelader mm, blev vÄr första, och mycket efterlÀngtade, riktiga danska frukost.
Dagens första mÄl var Dronningstolen pÄ Möns Klint, en cykelstig pÄ tre kilometer, genom Klinteskovens tÀta lövverk.
Vid framkomsten besökte vi först Geo Centret dÀr vi bl.a. sÄg en tredimensionell film om Möns födelse.
Filmen handlade om de djurarter som levt i havet genom Ärtusenden innan Möns klitter, genom landhöjningen, stack sina första spetsar upp ovanför vattenytan.
DĂ€refter var det dags att ta de ca 600 trappstegen mellan Dronningstolen och Östersjöns kalkstensrika strand.
3 Dronningstolen (3)
Dronningstolen, klintens högsta punkt

Efter besöket pÄ stranden var det dags att ta sig de ca 600 stegen upp till cyklarna igen.
Att lyfta en 100 kilos kropp, ca 600 gÄnger, till nÀsta trappsteg frestar pÄ och aldrig har en öl smakat sÄ bra som den vi fick pÄ Geo Centrets restaurant. Att vi dessutom kostade pÄ oss tre smörrebröd, gjorde inte att njutningen blev sÀmre.
4 Dronningstolen
Helena pustar ut efter de 600 trappstegen

NÀr svetten torkat, ölen var urdrucken och smörrebröden svalda, var det dags att bege sig de sex kilometrarna till vÄrt nÀsta mÄl för dagen, Liselunds park och slott i den nordligaste delen av Klinteskoven.
Vi gled runt i den mycket vackra parken med bÄde ett gammalt och nytt slott.
Det gamla slottet Àr det enda i vÀrlden som har halmtak och i det nya Àr det i dag hotell och restaurant.
5 Liselund slott (3)
Liselunds gamla slott med halmtak

Efter nÄgra timmars avkoppling vÀnde vi tillbaka pÄ den prÀstkragemÀrkta vÀgen (brun skylt med vit blomma) över guldskimrande böljande sÀdesfÀlt i den starka eftermiddagssolen.
5 Liselund slott
Helena cyklar i böljande sÀdesfÀlt

Denna fantastiska dag, med natur och kulturupplevelser, avslutade vi med en god Hackeböff ”a la Helena”, pĂ„ det danska viset, med vide katoffler, blöd lök och
surt.

Onsdagen den 28 juli
Efter Ànnu en underbar morgon med dansk morgenmad och solsken packade vi ihop för avfÀrd till Nyord.
Nyord, dÀr tiden stÄr stilla, Àr en liten ö pÄ den nordvÀstra sidan om Mön. Byn Àr mest kÀnd för sitt rika fÄgelliv och för sitt bevarande av den gamla bebyggelsen.
Vi parkerade i utkanten av byn och begav oss, som vanligt, med vÄra cyklar ut pÄ en upptÀcktsfÀrd.
Det var snart avklarat eftersom byn Àr sÄ liten. HÀr bor endast 46 personer permanent, och det Àr inte nÄgon större anstormning frÄn turisterna.
Byn Àr nÀstan helt bilfri och det rÄder ett lugn och en atmosfÀr som fÄr sinnena att backa minst 50 Är bakÄt i tiden.
Att det Àr ett rikt fÄgelliv pÄ ön fick vi snart erfara. Det kvittrade och tjattrade i var buske och det mÀrkligaste av allt var att elledningarna var helt tÀckta med vilande svalor.
6 Nyord
Svalor i tusental som vilar pÄ byns elledningar

Det var svalor i tusental, som med all tydlighet, visade att de mÄste slÀppa sin spillning nÄgonstans.
Vi Ät en god lunch pÄ byns enda matstÀlle och trots det fina vÀdret hade vi turen att hitta ett bord i restaurantens grönskande trÀdgÄrd. Vi avnjöt mÄltiden under ledning av fÄglarnas symfoni.
8 Nyord (1)
Jag svalkar mig med en kall öl

Efter en mycket lugn eftermiddag begav vi oss tillbaka till Lolles Gaard för att inta en av de godaste wienerschnitzlar vi nÄgonsin Àtit.
8 Nyord
En fantastisk winerschnitzel pÄ Lolles Gaard

Servitrisen berÀttade att allt vi Àter kommer frÄn gÄrdarna pÄ ön och att kalven vi Ät kom frÄn hagen alldeles utanför restaurangen.
Vi slÀpade oss mÀtta och belÄtna tillbaka till rastplatsen dÀr vi övernattade.

Torsdagen den 29 juli
Dagens rundstycken hÀmtade vi i Lille Bod, en dansk lanthandel i miniformat som tillhandahÄller allt frÄn souvenirer till vardagliga bruksvaror.
Efter en lugn morgon Äkte vi de 11 kilometrarna till öns största tÀtort, Stege.
Vi checkade in pÄ Stege Camping, mitt i byn, och i vanlig ordning började vi med att reka nÀromrÄdet runt campingen.
Stege Àr en liten by med mÄnga smÄ hus, en liten hamn och nÄgra fÄ uteserveringar.
Vi intog en lÀttare lunch pÄ det lilla torget innan det var dags för en shoppingsugen Helena att se vad byns affÀrer hade att erbjuda.
Vi lÀmnade affÀrsgatan, nÀstan tomhÀnta, och avslutade besöket med att ta varsin öl pÄ Cafe Laika.
Danskarna har ju nÄgra kÀnda ölsorter men just pÄ denna servering sÄldes enbart en sort som heter Krenkerup och som enligt kyparen var ett öl med klass.
Vi hade aldrig hört talas om detta öl men efter viss övertalning, frÄn kyparen, bestÀllde  vi till slut ÀndÄ varsitt glas.
Faktum Àr att vi blev positivt överraskade. Vi Àr inga ölÀlskare men denna öl var vÀldigt lÀttdrucken.

Fredagen den 30 juli
Vi hade en dagsetapp ca 45 mil till TÄdÄs, vilka vi avverkade i regn och full storm och utan att ens diskutera ett besök pÄ GekÄs i Ullared.

SevÀrdheter, Möns Klint

  • Den högsta klippan Ă€r Dronningstolen pĂ„ 128 möh som har en 600 steg brant trappa ner till stranden
  • Det finns ytterligare fyra trappor ner till stigen pĂ„ den smĂ„steniga Östersjöstranden
  • Geo Centret med utstĂ€llning och 3D film om Möns födelse
  • Liselunds park och slott, en vacker park med bl.a. tvĂ„ vackra slott

SevÀrdheter, Nyord

  • Nyord enge, ett 400 ha stort fĂ„gelreservat med utsiktstorn
  • Lille Bod, en pytteliten handelsbod som har det mesta. DĂ€r kan man Ă€ven bestĂ€lla sitt morgonbröd
  • Byns lilla kyrka, anno 1846
  • Gamla gĂ„rds- och fiskefastigheter som hĂ€rrör frĂ„n tidigt 1800-tal
  • Restauation Lolles Gaard, som har kvar den Ă€kta gamla danska kroens charm

Camping Möns Klint

  • GPS-kod: N 54.98048 E 012.52416
  • Mycket vackert lĂ€ge intill nĂ„gra smĂ„ sjöar i Klinteskoven
  • En stor camping, med den lilla campingens charm, pga. de naturliga skogsavgrĂ€nsningarna i den kuperade terrĂ€ngen
  • Bra servicebyggnader med ”familjeduschar” som Ă€r en bekvĂ€mlighet Ă€ven för oss som inte har barn i slĂ€ptĂ„g
  • En stor polanlĂ€ggning
  • Restaurant
  • Minilivs
  • Möjlighet att bestĂ€lla morgonbröd
  • Trevligt bemötande
  • GĂ„ngavstĂ„nd till Aborrebjerg som Ă€r Klinteskovs högsta punkt med sina 143 möh

Rastplats Nyord (med rÀtt att övernatta)

  • GPS-kod: N 55.04290  E 012.19536
  • En stor grusplan och en grĂ€splan med bĂ€nkar och bord
  • Toaletter och dusch finns i hamnen ca 300 meter frĂ„n rastplatsen

Stege Camping

  • Liten camping med bra lĂ€ge strax intill Stege centrum
  • Plana grĂ€sklĂ€dda platser
  • Slitna hygienutrymmen men stĂ€dningen var ok
  • Hela campingen sĂ„g allmĂ€nt sliten ut
  • Typisk sommarcamping

MÄnga turister har hittat Mön. Det Àr sjÀlvklart mest danskar men hÀr var vÀldigt mÄnga hollÀndare och tyskar ocksÄ.
Varför svenskarna lyser med sin frÄnvaro Àr svÄrt att sÀga, men sÄ var det i alla fall.
Svensken kanske inte har upptÀckt Möns sevÀrdheter Ànnu men efter en knapp vecka hÀr kan vi varmt rekommendera denna ö som har lika mÄnga soltimmar per Är som Bornholm.
8 Nyord (8)
Helena njuter av bÄde mat och miljö pÄ Restauration Lolles Gaard
Signatur Helena o Arly

 

Husbilstyper

GÄr du i husbilstankar, eller Àr du bara ute efter ett campingfordon?
FrÄgan
 husbil eller husvagn Àr alltid ett hett diskussionsÀmne och valet beror helt och hÄllet pÄ vad du skall ha ditt campingfordon till, hur stor familjen Àr och de ekonomiska resurserna.

Om du bestÀmt dig för husbil sÄ bör du tÀnka pÄ följande.

  • Vad skall jag anvĂ€nda husbilen till?
  • Vilka/hur mĂ„nga skall Ă„ka med i husbilen?
  • Hur mycket har jag rĂ„d med?
  • Skall jag köpa nytt eller begagnat?
  • Hur mycket kommer jag att anvĂ€nda husbilen?

Dessa frÄgor och en del annat bör du stÀlla innan du bestÀmmer dig för vilken typ av husbil som du skall vÀlja.
De fem vanligaste typerna Àr alkovbil, hel-eller halvintegrerad husbil, inredd skÄpbil och camper. Dessutom finns det varianter dÀremellan och hemmabyggen som inte Àr med hÀr.

För att bestÀmma typ mÄste du stÀlla dig en del frÄgor.

  • Skall du ha barn med dig ibland?
  • Skall du mest stĂ„ pĂ„ camping/stĂ€llplats eller skall du fricampa?
  • Skall du vara ute lĂ„nga tider?
  • Skall du resa runt i Europa?
  • Skall du anvĂ€nda husbilen under alla Ă„rstider?

För dig som redan har husbil eller husvagn Àr svaren kanske redan klara men det kan ÀndÄ vara av vikt att förkovra sig i de olika typerna av campingbilar.

HÀr Àr de olika typerna.

Alkovbil
Alkovbil
Alkovbilen Àr föregÄngaren till dagens modernare husbilar

I en alkovbil finns det mÄnga sÀngplatser pÄ liten yta. Det krÀvs dock att man bÀddar i sittgruppens utrymme vilket inskrÀnker pÄ rörelsefriheten för alla nÀr det Àr bÀddat inför natten.
Alkovbilen Àr oftast högre eftersom man har en fast sÀng ovanför förarhytten. Höjden gör att bilen blir mer vindkÀnslig och drar mer brÀnsle Àn en lÀgre bil.
Alkovbilen kÀnns i dag som lite omodern. Den har funnits lÀnge och det finns ett stort utbud pÄ begagnatmarknaden.

Helintegrerad husbil
P1020423
Helintegrerat har bodel över hela chassit och Àr bÀsta valet för vintercampare

Den helintegrerade husbilen har en bodel som tÀcker hela det chassi som bilfabrikanten levererat. Den har alltsÄ inte bilfabrikantens orginalhytt vilket innebÀr bÀttre isolering i förarhytten. Detta Àr en fördel för dig som vintercampar.
Oftast finns det en större sĂ€ng ovanför förardelen som kan hissas ner pĂ„ natten. Även denna sĂ€ng inskrĂ€nker pĂ„ rörelsefriheten nĂ€r man bĂ€ddat för natten.
Helintegrerat Àr att föredra om man tillfÀlligt har med sig barnbarnen t.ex.

Halvintegrerad husbil (kallas Àven delintegrerad)
OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Halvintegrerat har chassits orginalhytt och har oftast fÀrre bÀddplatser

I en halvintegrerad husbil har bilfabrikantens orginalhytt integrerats med bodelen. Den delen pÄ husbilen som Àr bodel Àr bredare Àn förarhytten och isoleringen i hytten Àr oftast inte sÄ bra som i bodelen.
Den halvintegrerade husbilen lÀmpar sig bÀst för dem som inte Àr i behov av mÄnga sÀngplatser. För den som vintercampar bör man köpa till isoleringsgardiner som monteras mellan tak och golv i förarhytten. Man bör Àven förse golvet med en extra isolering.
För den som inte vintercampar och inte har för stor familj Àr halvintegrerat ett bra val.

I ovanstĂ„ende tre varianter har de flesta husbilstillverkarna nĂ„gon modell med ”garage” lĂ€ngst bak. För att fĂ„ kallas ”garage” mĂ„ste höjden vara sĂ„ hög att det gĂ„r att stĂ€lla in vanliga cyklar dĂ€r. Ett stort lastutrymme Ă€r ett mĂ„ste för den som Ă„ker pĂ„ lĂ„ngturer och bor i husbilen under lĂ€ngre perioder.
Vissa tycker att det Ă€r en nackdel med ”garage” p.g.a. att sĂ€ngarna lĂ€ngst bak, som ligger ovanpĂ„ ”garaget”, Ă€r högt monterade.

Inredd skĂ„pbil (kallas ofta för ”plĂ„tis”)
Inredd skÄpbil
”PlĂ„tis” har begrĂ€nsat med utrymme men kan Ă€ven anvĂ€ndas som vardagsbil

En bostadsinredd skÄpbil kan Àven anvÀndas som vardagsbil. Det blir ett billigare campingalternativ med en mer lÀttmanövrerad bil som sjÀlvfallet, p.g.a. sin storlek, har begrÀnsad boyta. Men allt som Àr viktigt för en tillfredsstÀllande camping finns dÀr om Àn i mindre skala.
Det finns Ă€ven mer pĂ„kostade ”plĂ„tisar” som Ă€r vinterbonade och det finns fabrikanter som inreder din nuvarande skĂ„pbil för camping.
”PlĂ„tisarna” har pĂ„ senare Ă„r blivit mycket populĂ€ra och försĂ€ljningssiffrorna stiger i höjden.

Camper
Camper
Har du tillgÄng till flakbil Àr en camper ett bra och billigt alternativ

Även camper Ă€r en variant mellan vardagsbil och campingfordon. Det Ă€r en bomodul som monteras pĂ„ din flakbil och som Ă€r relativt enkel att ta av och sĂ€tta pĂ„. Du mĂ„ste alltsĂ„ ha tillgĂ„ng till en flakbil.
Camper Ă€r en flexibel och lĂ€ttmanövrerad bil för den som i första hand anvĂ€nder bodelen som övernattningsplats. Även campers kan fĂ„s vinterbonad.
Campers, som finns till de flesta mindre flakbilar, Àr inte sÄ ofta sedda pÄ vÄra vÀgar.

I samtliga ovanstÄende varianter finns det en mÀngd inredningsvarianter och fabrikanter.
Det finns nÄgra olika uppvÀrmningssystem dÀr det vattenburna systemet Àr att föredra framför allt för den som vintercampar.
Det viktigaste vid köp Àr bodelens utformning och skick. Var noga med att tillgodose dina behov, anpassa inköpet efter det som Àr viktigast för dig och gör inte avkall pÄ dina önskemÄl. Det Àr bÀttre att vara noga frÄn början sÄ slipper man byta sÄ ofta, för nÀstan alla byten innebÀr en ekonomisk förlust.
Dessutom skall man inte köpa husbil med för svag motor, för dÄ Ängrar man sig ganska snabbt. Vid nybilsförsÀljning sÀtts prislappen ofta med svagare motor för att hÄlla ner priset. Om du vill njuta av din körning sÄ rekommenderas att lÀgga till nÄgra tiotusenlappar för att fÄ en starkare motor.
En normal fyrtonnare bör ha en motor pÄ minst 135 hk.

NÀstan alla husbilar som sÀljs i Sverige i har dieselmotorer och ca 90 % av dessa Àr byggda pÄ Fiatchassi.
Prisskillnaden mellan de olika fabrikanterna och modellerna ligger i bodelens standard eftersom nÀstan alla husbilar Àr byggda pÄ samma chassi.

Åter till det stĂ€ndiga diskussionsĂ€mnet
 valet, husbil eller husvagn?
SÄ hÀr ser jag det

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
I husvagnen finns det gott om plats för den större familjen och man kan öka boytan med ett förtÀlt

Husvagn Àr att föredra om man Àr barnfamilj och ligger lÀnge pÄ en och samma plats. Det Àr Àven att föredra om man inte Àr nÄgon hÀngiven asfaltsslukare.
En barnfamilj Ă€r ofta i större behov av utrymme som t.ex. förtĂ€lt och det Ă€r i mina ögon inte ekonomiskt försvarbart att köpa en dyr husbil om man Ă€r ”lĂ„ngliggare”. Har man barn, vill man i regel ha en fast punkt att utgĂ„ frĂ„n nĂ€r man skall till sevĂ€rdheter eller inköpsstĂ€llen.
Husvagnens större boyta, personbilens lastutrymme och ett eventuellt förtÀlt Àr alltid att föredra om man ligger lÀnge pÄ samma plats. Dessutom Àr det en betydligt billigare investering.
Husvagnsfolket vill oftast inte ligga ute pÄ vÀgarna utan kopplar hellre av pÄ nÄgon hÀrlig plats med sol och bad.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Husbilen passar den som vill upptÀcka nya mÄl och sevÀrdheter

Husbilen anvÀnds pÄ ett helt annat sÀtt. Det Àr korta och snabba förflyttningar mellan de olika resmÄlen.
Ofta blir det endast en övernattning för att nÄ ett mÄl som ligger mer Àn en dagstur bort.
VÀl pÄ plats stannar man sÀllan mer Àn en vecka innan det Àr dags för nÀsta mÄl.
Vill man handla eller besöka nÄgon sevÀrdhet i nÀrheten, under uppehÄllet, sÄ kommer cykeln vÀl till pass och nÀr det gÀller mÄl pÄ lite lÀngre avstÄnd sÄ Àr det förflyttning som gÀller.
Det Àr en underbar frihetskÀnsla att snabbt och enkelt kunna packa ihop. Trivs man inte, Àr det bara att dra vidare. Trivs man sÄ stannar man lite lÀngre.
Husbilsfolket har sevÀrdheter och olika resmÄl som prioritet och dom har oftast inte ont av att tillbringa timmar pÄ vÀgarna.

2015 06 27

Lycka till med ditt inköp

Signatur Helena o Arly

 

 

 

007 - Kopia

”Jantelagen”

 Den sĂ„ kallade ”Jantelagen” pĂ„stĂ„s hĂ€rstamma frĂ„n 1930-talet och kommer ursprungligen frĂ„n Danmark. ”Jantelagen” Ă€r ingen juridisk lag utan en negativ oskriven lag som beskriver attityder som kan uppstĂ„ nĂ€r nĂ„gon kĂ€nner avundsjuka pĂ„ annan person. Lagen lever fortfarande och förekommer frĂ€mst i glesbygdsomrĂ„den dĂ€r alla kĂ€nner alla och den sĂ€gs ofta tillhöra den svenska mentaliteten.

Jantelagens tio budord.

  1. Du skall inte tro att du Àr nÄgot
  2. Du skall inte tro att du Àr godare Àn vi
  3. Du skall inte tro att du Àr klokare Àn vi
  4. Du skall inte tro att du Àr bÀttre Àn vi
  5. Du skall inte tro att du vet mer Àn vi
  6. Du skall inte tro att du Àr förmer Àn vi
  7. Du skall inte tro att du duger till nÄgot
  8. Du skall inte tro att du kan skratta Ă„t oss
  9. Du skall inte tro att nÄgon bryr sig om dig
  10. Du skall inte tro att du kan lÀra oss nÄgot

Kort och gott. Vill du inte utsÀtta dej för utanförskap, Àr det bÀst att vara en i mÀngden.

Detta Àr alltsÄ i början av 1930-talets Danmark och hÀr Àr min personliga teori om hur denna negativa lag fÄtt sitt namn.
En dansk, med smeknamnet ”Jante”, gick som alla andra danskar pĂ„ den tiden till byns krog efter dagens slit och slĂ€p. Tiderna var knapra och gruppen han tillhörde hade inte rĂ„d med nĂ„gra större utsvĂ€vningar.

Jantelagen (1)
Trots fattigdom sĂ„ hade ”Jante ” och hans kompisar det trevligt

Plötslig en dag Ă€rvde ”Jante” en mindre summa pengar. ”Jante”, som var stor och tjock Ă€lskade mat och öl, bestĂ€llde Hackeböff med vide kartoffler, 4-5 öl och en lille en, medans de andra fick hĂ„lla tillgodo med sin dagliga ranson, ett enkelt smörrebröd och ett par öl.

Efter bara nĂ„gra dagar började kompisgĂ€nget undvika ”Jante”, man hejade, han hade kvar sin stol vid stambordet, men hans inlĂ€gg i samtalen ignorerades, precis som om man inte hörde vad han sa. ”Jante” undrade varför, men fick ingen vettig förklaring.

”Jante” kĂ€nde sig utfryst och besviken och efter ytterligare nĂ„gra dagar utan kommunikation med kompisarna sökte ”Jante” sig till ett annat bord.
Vid detta bord satt ett gĂ€ng med mer penningstarka personer och nu blev det total iskyla mellan ”Jante” och hans gamla kamrater.
”Jante” försökte smĂ€lta in i de vĂ€lburgnas grupp men samtalsĂ€mnena hörde inte hemma frĂ„n den samhĂ€llsklass som han sjĂ€lv var uppfostrad i. Han kĂ€nde sej Ă„ter en gĂ„ng utanför och drog sig tillbaka, nu till ett eget bord lĂ€ngst bort i hörnet pĂ„ krogen.

Efter nÄgra veckor hade ett nytt gÀng, frÄn hans egen samhÀllsklass bildats vid hans bord och nu bestÀllde han inte in mer mat och öl Àn dom andra för han misstÀnkte att det var orsaken till utfrysningen.
Allt var frid och fröjd tills den nya gruppen nĂ„ddes av ryktet att ”Jante” Ă€rvt pengar. Nu var det inte en liten summa pengar det handlade om utan ett stort arv enligt ryktet och ”Jante” hamnade Ă„terigen i ensamhet.
Jantelagen (3)
Ett litet arv som genom folkmun blev ett jĂ€ttestort arv gjorde att ”Jante” hamnade i utanförskap

Tack vare ett litet arv, som genom ryktesspridningen blivit ett jĂ€ttestort arv, hamnade ”Jante” nu helt i utanförskap. Även det mer penningstarka gĂ€nget undvek honom vilket han kunde stĂ„ ut med.
”Jante” lĂ€mnade sin stamkrog och sökte sej till andra krogar i den lilla byn. Men hans rykte, att han var en mycket, mycket rik man, var alltid före honom, sĂ„ han fick helt enkelt sitta ensam var han Ă€n befann sej.
Jantelagen (4)
Du skall inte tro att du Ă€r nĂ„t, för dĂ„ kan du bli ensam som ”Jante”

Denna hĂ€ndelse, eller nĂ„got Ă„t det hĂ„llet, tror jag gav namnet Ă„t det vi i dag kallar ”Jantelagen” eller ocksĂ„ Ă€r det en förkortning pĂ„

 JÀvligt Avundsjuka Nesligt Taskiga Egoister

Det finns alltid anledning att bli avundsjuk om man har den lÀggningen, grannen har finare bil, nÄgon har större hus, andra reser mer o.s.v. och det Àr oftast pÄ folk i bekantskapskretsen.
OrdsprĂ„ket, ”ingen blir profet i sin egen hemby” Ă€r ocksĂ„ en form av ”Jantelag”, sjĂ€tte budordet. Man kan ocksĂ„ jĂ€mföra lagen med ”mobbing”, som ju ocksĂ„ grundar sej pĂ„ avundsjuka.

Den som missunnar nÄgon nÄgot som Àr bÀttre Àn det man sjÀlv har Àr sÀmre Àn den allra sÀmsta sortens mÀnniska.
Den som inte kan glÀdjas med en kompis som har nÄgot man inte sjÀlv har Àr ingen och blir aldrig en riktig kompis.

Hur det gick för ”Jante”?
Jo han slutade sitt jordeliv som en mycket sorgsen, ensam och olycklig person utan kompisar. Det lilla arvet som skapat denna avundsjuka och som gett namnat Ă„t ”Jantelagen”, var för lĂ€nge sedan uppdrucket vid hans bortgĂ„ng.

CLX-3180_20150217_17532301

 

SandlÄdan

 

Balkongen

Första tecken pÄ mÄnga gubbars Älderdom Àr nÀr kepsen ersÀtter det som börjat vissna eller helt försvunnit pÄ den översta kroppsdelen. För flertalet kvinnor Àr det schaletten som ringlas runt den kroppsdel som med Äldern fÄtt en kalkonliknande hud.
Alla har dock ett gemensamt. NĂ€r man börjar blicka bakĂ„t, nĂ€r man pratar mer om det som skett Ă€n vad som kommer att ske
 dĂ„ Ă€r man gammal.
Jag blickar ocksÄ bakÄt och egentligen Àr det ju inte Àr sÄ konstigt. Jag har ju levt lÀngre Àn vad jag kommer att leva om jag hÀndelsevis inte lever till jag fyllt 140.

VÄrt arbetslag, som gemensamt kallas fastighetsservice, Àr uppdelat i ett antal fastighetsskötare som Àr stationerade pÄ ett visst omrÄde och till fastighetsskötarens hjÀlp finns det reparatörer frÄn olika yrkesgrupper.
Reparatörerna, som anses vara lite finare Àn oss fastighetsskötare, har egna servicebilar, högre lön och betydligt friare arbetsuppgifter och det Àr inte helt ovanligt att vi kÀnner en viss avundsjuka. Jag vet inte, men till saken hör att vÄr fackordförande tillhörde just reparatörsgruppen.
Undra om det inte var ”Jante” som vaknade inom mej nu.

PÄ ett av de bostadsomrÄden som jag var stationerad, finns det balkonger som sticker ut en dryg meter utanför fasadlivet. Ytan under balkongen Àr avsedd för gÄende, men för att extremt lÄnga mÀnniskor inte skall slÄ i huvudet har man försett balkongens underkant med gulsvart varningstejp.

VĂ„r arbetskamrat, rörkrökarn skulle en dag just till detta omrĂ„de. För att ”röris” skulle kunna komma riktigt nĂ€ra arbetsomrĂ„det med sin ”folkabuss” körde han in under en sĂ„dan balkong.
Han lastade ur bilen med materialet som skulle bytas, utförde sin uppgift, och nÄgra timmar senare var det dags att lÀmna platsen.

Bussen med de tunga elementen, som nu var monterade, hade lyft sej sÄ mycket att den kilat fast sej under balkongen.
Försiktigt försökte han backa dĂ€rifrĂ„n men det gick inte
 den satt bom fast.
NĂ€r ”röris” förstod att bilen kilats fast ordentligt ökade han gaspĂ„draget och samtidigt motorljudet.

Balkongen

En parkering som röris inte var helt nöjd med

Folk, unga som gamla, blev nyfikna och samlades runt bilen. Det blev en engagerad folksamling och i takt med hejaropen och applĂ„derna skiftade ”Röris” ansiktsfĂ€rg frĂ„n röd till illröd.
I dom lĂ€gena Ă€r Ă„skĂ„darna alltid vĂ€ldigt kreativa. Det kom med förslag som
 kapa taket sĂ„ fĂ„r du en cabriolet… ring efter den fete förvaltningschefen
 lĂ„t den stĂ„ för den rostar snart bort Ă€ndĂ„ o.s.v.

En person föreslog att man skulle slĂ€ppa ut luften ur dĂ€cken
 vilket ”röris” ocksĂ„ gjorde. Med tomma dĂ€ck sjönk folkabussen sĂ„ pass mycket att han kunde backa ut.
För att hjĂ€lpa rörkrökarn att fĂ„ bort servicebilen frĂ„n omrĂ„det stĂ€llde vĂ€nliga, leende och skadeglada, arbetskamrater upp och körde, i skytteltrafik, bĂ€rbara pumpar fram och tillbaka frĂ„n ”tapparna” i nĂ€romrĂ„det.

Det applĂ„derades, gliringarna haglade och skadeglĂ€djen, den sannaste glĂ€djen, visade inga grĂ€nser nĂ€r röris med ”gamnacke” och skamsen blick lĂ€mnade omrĂ„det och folksamlingen.

Det var en otĂ€ck tystnad i matsalen nĂ€r ”röris” kom tillbaka. Ingen tittade Ă„t hans hĂ„ll, alla lĂ„tsades som att han inte fanns och det var knĂ€pp tyst under mĂ„nga sekunder, tills alla stĂ€llde sej upp och under hjĂ€rtliga skratt applĂ„derade hans bedrift.

Som sagt
 med sĂ„dana vĂ€nner behöver man inga ovĂ€nner.

1 Bosse

 

PissrÀnnan

”PissrĂ€nnan”

PensionsÄldern Àr en aktningsvÀrd Älder. Staten bidrar till uppehÀllet, och den interna hÄrddisken Àr fylld med gamla goa minnen. Det finns en del hÀndelser i minnesbanken som jag inte Àr helt stolt över, men framför allt finns dÀr mÄnga trevliga och roliga hÀndelser varav mÄnga Àr frÄn den yrkesverksamma perioden.

Jag har under mĂ„nga Ă„r arbetat som fastighetsskötare pĂ„ ett kommunalt bolag med flerbostadshus. Tillsammans med en handfull andra fastighetsskötare och reparatörer blev vi under Ă„ren ett ”gött” gĂ€ng med bĂ„de goa gubbar och gummor. StĂ€mningen var rĂ„ men hjĂ€rtlig, vi hade alltid högt till tak, som dom sĂ€ger, och vi hittade pĂ„ mĂ„nga hyss som ibland balanserade pĂ„ grĂ€nsen till det tillĂ„tna. Den rĂ„a stĂ€mningen uppskattades inte alltid av utomstĂ„ende och vid nĂ„gra tillfĂ€llen fick vi faktiskt be om ursĂ€kt.

Vid en av de Ă„rliga firmafesterna hade vi, i ”pissrĂ€nnan” pĂ„ herrarnas, klistrat upp foton pĂ„ ledningsgruppen.
I stÀllet för krÄngliga enkÀtundersökningar pÄ chefernas kompetens tyckte vi att det foto de flesta pissar pÄ, det foto som först ramlar ner i rÀnnan, speglar den verkliga rangordningen pÄ chefernas popularitet.

Jag, och mĂ„nga med mej, riktade vĂ„r första strĂ„le pĂ„ förvaltningschefen, han som ser ut som en skĂ€mtteckning, och det dröjde inte lĂ€nge förrĂ€n hans foto flöt omkring i rĂ€nnan. NĂ„gra öl senare var det dags för den övervintrade hippiens (ekonomichefens) foto att trilla ner och kort dĂ€refter var det informationschefens tur
 osv.

PissrÀnnan

”SkĂ€mtteckningens” foto ramlade ner först

Innan kvÀllen var slut hade samtliga foton ramlat ner. VD;ns foto, han vi kallade Jesus eftersom alla visste vem han var, men ingen hade sett honom, var den som ramlade ner sist.

Med denna enkla hemmasnickrade enkÀtundersökning fick vi fram, i vÄrt tycke, den riktiga turordningen pÄ chefernas popularitet.
Minst populĂ€r var skĂ€mtteckningen. Han skulle ju alltid styra och stĂ€lla. Det var till och med en medarbetare som sa
 ”sen du började hĂ€r har allt gĂ„tt Ă„t helvete”.
Hippien, den snÄljÄpen, sÄg inte oss arbetare som en resurs, utan bara som en obekvÀm utgift.
Informationschefen, han som talade lika fort och okontrollerat som ett skenande lok, lyckades att snurra till det mesta.
PopulÀrast var VD;n. Eftersom han aldrig var dÀr kunde han heller inte göra nÄgot dumt. Han var för oss pÄ fÀltet, en frÀmling som fanns högst upp pÄ lönelistan.

”SkĂ€mtteckningen” sĂ„g allt annat Ă€n nöjd ut den kvĂ€llen. Han önskade nog sej sjĂ€lv nĂ„gon annanstans.

Hela han var tom, förutom nÄgra pavor rödvin, och hela han signalerade hÀmnd.

NĂ„gra dagar efter kalaset bad faktiskt vĂ„r fackordförande om ursĂ€kt och överlĂ€mnade en flaska rödvin av den allra finaste sorten, för det visste vi att ”skĂ€mtteckningen” tyckte om.
Detta hyss var en balansakt pÄ slak lina, det kunde ju faktiskt ha missgynnat oss sjÀlva i slutÀndan.

Men efterfesten, nÀr cheferna lagt sej, blev för alltid oförglömlig med vÀldigt mÄnga skratt.

1 Bosse

 

SandlÄdan

SandlÄdan

Under mina drygt 30 Är som fastighetsskötare fick jag uppleva bÄde ris och ros. Mestadels ros, men det finns alltid ett gÀng gnÀllspikar som pÄ ett eller annat sÀtt inte mÄr bra inombords och som alltid har förmÄgan att spy sin galla över allt och alla. Skitsnackare som inte har annat att göra Àn att gÄ runt och irritera sej pÄ saker och ting, i stÀllet för att sjÀlva lyfta ett finger för att göra nÄgot Ät saken. Det gÀnget, som förmodligen Àr födda i en formsvacka, saknar jag absolut inte.

DĂ€remot kan jag sakna de goa gubbarna och gummorna som fanns runt om i lĂ€genheterna och sjĂ€lvklart, arbetskamraterna. GĂ€nget som alltid hade nĂ„got hyss pĂ„ gĂ„ng och som alltid gjorde allt med glimten i ögat. OrdsprĂ„ket ”skadeglĂ€djen Ă€r den sanna glĂ€djen”, gĂ€llde i alla lĂ€gen utom nĂ€r det hettade till sej, dĂ„ stĂ€llde alla upp för varandra.

En reparatör ringde till felanmĂ€lan och bad dom skicka en bil med bogserlina dit han befann sej. Varför, undrade den aggressivt nyfikna vĂ€xelhĂ€xan. Skit i det sa reparatören 
 skicka nĂ„n sĂ„ fort som möjligt bara, och det fort.
NÀr mannen med bogserlinan kom till platsen fick han se att reparatören backat rÀtt ut i barnens sandlÄda. Det var en ganska stor lekyta med höga kanter som skilde sandgropen frÄn asfalten och utan att överdriva satt bilen ordentligt fast.
Det var fredag eftermiddag och under tiden reparatören och medarbetaren arbetade med att fĂ„ bort bilen iakttogs de av ett par gubbar pĂ„ en balkong som börjat fredagsmyset med att ”snyggade upp sej” med nĂ„gra stadiga gingroggar.
SandlÄdan

Lite vÀl stor för att leka i barnens sandlÄda

Trots bogserlina, spadar och domkraft tog det sin tid. Solen sken, svetten rann och svordomarna i sandlĂ„dan haglade i takt med att Ă„skĂ„darna hinkade i sej den ena ”uppsnyggaren” efter den andra.
Med koljespa i ögonen och oregerlig tunga började balkongherrarna sluddra fram gliringar i stil med
 Ă€r ni inte lite vĂ€l stora för att leka i sandlĂ„dan
 vĂĄ sĂ€ger mamma nĂ€r ni svĂ€r pĂ„ det viset
 Ă€r det inte snart lĂ€ggdags, osv?

SkadeglĂ€djen lyste ur ögonen pĂ„ den hjĂ€lpsamme medarbetaren. Reparatören dĂ€remot, hotade med domkraften i högsta hugg, till liv och lem om han berĂ€ttade detta för nĂ„gon. Inte dĂ„ bedyrade kompisen
 inte dĂ„.

Efter mÄnga om och men lyckades dom fÄ bort bilen och trots kompisens löfte kÀnde vÀldigt mÄnga till hÀndelsen lÄngt före reparatörens ankomst till den gemensamma matsalen.

Reparatören mumlade nĂ„t i stil med
 med sĂ„dana vĂ€nner som er, behöver man inga ovĂ€nner.

1 Bosse

Fyrverkeri

 

 Fyrverkeri i Toscana

Vi har haft mÄnga gemensamma och trevliga resor tillsammans med Ann och Elias och en av de första var en semestertripp i södra Europa.
HuvudmÄlet var Toscana i Italien och efter nÄgra dygn pÄ olika platser anlÀnde vi till Greve in Chianti, som Àr centralorten i distriktet Chianti.
Vi hittade en vÀlordnad stÀllplats strax intill stans centrum som var byggd i en cirkel, husbilarna stod alltsÄ i en jÀttestor plattbelagd cirkel med öppning för in och utfart.Det var en vÀlordnad plats med möjlighet till vattenpÄfyllning och i mitten pÄ den plattbelagda planen fanns en stor brunn med lock dÀr man kunde tömma sin toa.

Regnet, som vi slÀpat med oss hela vÀgen hit, började avta och under eftermiddagen kunde vi, pÄ kullarna, börja skönja de vackra vingÄrdarna som lÄg inbÀddade i djupgröna cypress- och olivlundar med spikraka rader av vinrankor pÄ sluttningarna nedanför.

Inför första kvÀllen inhandlade vi en god köttbit och ett par flaskor Chiantivin.
Elias, vĂ„r egen ”Mr Grill” fick som vanligt ansvaret för grillningen och som vanligt blev köttbiten till full belĂ„tenhet och helt i vĂ„r smak.
Under den goda mÄltiden sjönk solen ner bakom olivlundarnas toppar. Himlen skiftade fÀrg frÄn svagt solröd till djup violett, för att till slut bli helt becksvart. Temperaturen sjönk i takt med solens nedgÄng men det var fortfarande varm och skönt.

Efter en helt utsökt mÄltid under en stjÀrnklar himmel, lyssnande vi till syrsornas symfoni och njöt av stillheten, tystheten och de goda kvalitetsvinerna frÄn distriktet.
”Mr Grill”, som hade ansvaret frĂ„n tĂ€ndning till tömning av grillen, började fundera pĂ„ var han skulle göra med de glödande resterna. Han ville bli av med det innan det var dags att inta snarklĂ€ge och efter ytterligare nĂ„gra glas rött kom han pĂ„ det. Han skulle tömma resterna i brunnen som var avsedd för latrinavfall.

För att inte vÀcka dom som redan lagt sej, drog Elias försiktigt undan locket pÄ brunnen, tittade djupt ner i det svarta stinkande hÄlet, tog grillen och vÀnde ner de glödheta kolbitarna.
Ur brunnen, som var fylld med explosiva gaser, hördes ett dovt mullrande ljud, likt en HD i fullt gaspÄdrag och en mikrosekund senare, flög en flera meter hög och en halvmeter tjock eldkvastliknande ljuslÄga mot den stjÀrnklara Toscanska himlen.

Fyrverkeri i Toscana
Elias handskas lite vÄrdslöst med glödande kol

Syrsornas nattliga symfoni tystnade, den kvastliknande eldslÄgan förvann ut i mörkret och det blev under nÄgra minuter kusligt tyst och mörkt innan ljusen började tÀndas i husbilarna.
Elias stod som förstenad, men oskadd, fortfarande kvar vid brunnen. Det starka ljusskenet och den dova smÀllen hade, för en kort stund, gjort honom bÄde blind och döv och han undrade över vad som hÀnde.
NÀr Elias ÄterfÄtt alla sina sinnen och nÀr pulsen ÄtergÄtt till det normala tog han sin tomma grill och smög in bakom husbilen dÀr han i skydd av mörker tog ett glas rött.

Syrsorna Äterupptog sin symfoni, himlen blev stjÀrnklar och belyste Äterigen silhuetterna pÄ cypresser och olivlundar och folk, som fortfarande var ovetandes om vad som vÀckt dem, samlades i smÄ grupper.
Elias satt tyst i mörkret bakom husbilen tills allt lugnat ner sej och ljusen Äter börjat slockna i husbilarna.

Allt Ätergick sÄ smÄningom till det normala och ingen hade kommit till skada, men nyÄrsfyrverkerierna har efter denna upplevelse helt mist sin hÀpnad.

1 Bosse

Bookmaker för tvÄ

2 biffar ca 150 – 200 gr gĂ€rna innanlĂ„r
salt och svartpeppar
1 dl majonÀs
2 msk skÄnsk grov senap
2 tsk Dijonsenap
2 Àggulor
10 cm pepparrot
Krispsallad
2 skivor vitt surdegsbröd

 

 

Gör sÄ hÀr:
Blanda majonĂ€s + bĂ„da senapssorterna – stĂ€ll Ă„t sidan

Skala och riv pepparroten

Separera tvÄ Àggulor

Stek biffarna pÄ hög vÀrme i olja. NÀr biffarna fÄtt fin fÀrg tillsÀtt en rejÀl klick smör och stek ytterligare nÄgon  minut.
Ta biffarna ur pannan och lÄt dom vila en liten stund pÄ en skÀrbrÀda.

Stek brödskivorna i smör ( lÄt smöret bli ordentligt brynt innan ) sÄ dom blir gyllene och frasiga pÄ bÀgge sidor.

Stryk senapsmajonÀs pÄ brödet.

LÀgg pÄ salladsblad.

Skiva upp biffarna  och lÀgg pÄ varje brödskiva.

Bygg sedan ett ”fĂ„gelbo” av riven pepparrot och toppa med Ă€ggulan.

Smaklig mÄltid!

CLX-3180_20150217_17532301