KartlÀsarna
Har du en GPS i bilen sÄ behöver du aldrig kÀnna dej ensam. Har du Àven en partner vid din sida, med karta modell enorm, sÄ Àr det inte alltid dessa tvÄ kommer överens om vÀgvalet. Det kan uppstÄ meningsskiljaktigheter.
Har du tvÄ GPS: er och en partner med jÀttekarta, kan det ibland bli tre alternativa vÀgval till ett och samma mÄl. Finns det dessutom en chaufför som vill veta Ät vilket hÄll han skall svÀnga, för att inte hindra övrig trafik, sÄ uppstÄr det inte helt sÀllan ett aggressivt grÀl.
Vid nÄgra tillfÀllen har jag snurrat tre-fyra varv i en rondell utan att de tre viljestarka rösterna kommit överens och för att komma ur rondellen, innan jag blir alltför yr i huvudet, vÀljer jag oftast att gÄ pÄ Bodils linje vilket Ätminstone visar sej bra för husfriden.
Inför en europaresa, tillsammans med Ann och Elias, hade jag och Bodil införskaffat en ny GPS. Vi hade redan en fast monterad i husbilen men vi ville Àven ha en bÀrbar. Den nya GPS: en skulle, förutom att den var bÀrbar, ha en kodfunktion som innebÀr att man kan knappa in resmÄlets koordinater, vilket Àr bra om man inte har tillgÄng till mÄlets adress. Denna funktion finns inte pÄ vÄr fast monterade.
Den nya bÀrbara Àr Àven bra nÀr man t.ex. Àr ute och cyklar, som vi sÄ ofta Àr, eller nÀr man letar efter matstÀllen o.dyl.
Resan började med ett lĂ€ngre besök pĂ„ den danska cykelön Bornholm innan det bar ivĂ€g till RĂŒgen, och kurorten Binz pĂ„ den tyska östersjökusten. Den gamla kurorten, som vi lĂ€st och hört en del om, Ă€r efter murens fall moderniserad och Ă„teruppbyggd av bl. a. svenska hantverkare. Det Ă€r en mycket vacker by, med en underbar strandpromenad, typiska östtyska strandstolar, badanlĂ€ggningar och allt annat som krĂ€vs för att uppnĂ„ kriteriet för en kurort.
Efter ankomsten tog vi en cykeltur utmed kusten och vÄr nya bÀrbara GPS var instÀlld pÄ en mindre by lÀngre österut. Vi cyklade i sakta mak i det vackra vÀdret och efter nÄgra timmar var vi tillbaka i Binz. GPS: en, som vi nu döpt till Tina Törner, lotsade oss precis till den plats vi knappat in.
Dagen efter besöket i Binz var det dags att ge sej av till nÀsta mÄl, hamnstaden Rostock, ca 15 mil vÀsterut.
Jag knappade in koderna pĂ„ en camping i WarnemĂŒnde strax intill hamnstaden och vĂ„ra reskamrater, Ann och Elias, tog rygg.
Innan vi kommit ut ur Binz ledde Tina in oss pÄ en mycket smal trÄng vÀg. Bodil, med sin jÀttekarta, protesterade högljutt men Tina gav sej inte. Jag valde att följa Tinas instruktioner, vilket visade sej vara ett felaktigt beslut.
VÀgen vi Äkte pÄ blev bara smalare och smalare och till slut var det mer en stig Àn en vÀg. Vi mötte vi inga bilar, men det fanns gott om lÀttklÀdda fotgÀngare och bakom oss sÄg vi cyklister som var pÄ vÀg i vÄr fÀrdriktning.
Efter en stund stannade vi för att konferera med vÄra kompisar som fortfarande hade rygg pÄ oss.
Dom sÄg vÀldigt fundersamma ut för deras GPS visade ett helt annat vÀgalternativ och vi beslutade oss för att vÀnda.
Att vÀnda visade sej vara omöjligt sÄ vi tvingades fortsÀtta. Efter en knapp kilometer sÄg vi en handmÄlad skylt med en liten cykel och en pil dÀr det stod Badplatz.

Fritt översatt… kan du inte lĂ€sa!!!!
Hur jâŠla dum fĂ„r man bli⊠först nu förstod jag att vi körde pĂ„ en cykelvĂ€g⊠med tvĂ„ stora husbilar.
Hemma hade detta aldrig hĂ€nt, men i det forna Ăsttyskland fanns det fortfarande smala, trĂ„nga grusbelagda bilvĂ€gar frĂ„n tiden före murens fall. En dĂ„res försvarstal kan tyckas, men sĂ„ var det.
Strax före badplatsen kunde vi Àntligen vÀnda. Men nu, nu skulle vi den dryga kilometern tillbaka och nu mötte vi alla halvnakna hurtbullar som var pÄ vÀg till morgondoppet.
Cyklisterna fick ta dikesrenen till hjÀlp för att kunna möta oss. Av ansiktsuttrycken att döma var dom inte helt nöjda med vÄr nÀrvaro. Dom sÄg vÀldigt irriterade ut och ropade obegripliga aggressiva fraser. FotgÀngarna hoppade över till andra sidan diket och surmulet skakade dom pÄ huvudet och pekade med lÄngfingret mot tinningen.

”Die dumme Swedes”
Med skamsen rodnad och lÀtt nedböjt huvud, körde vi sakta men sÀkert tillbaka.
Vid en kort anblick tyckte jag att Bodil log med ett snett överlÀgset leende innan hon formade munnen som en höneröv och började smÄvissla.

Tyskarna brukar ofta kalla oss för âdie dumme Swedesâ⊠jag hade nu gett âdie dumme Swedesâ ett ansikte.
VÀl tillbaka pÄ vÀg anpassad för husbilar svor jag över den nyinköpta GPS: en. En sÄn j⊠la skit.
NÀr jag sansat mej och gjort ett nytt försök att stÀlla in resmÄlet, upptÀckte jag att det fanns en instÀllning för vilken typ av fordon man fÀrdas med. Man kan vÀlja mellan cykel, motorcykel, personbil eller lastbil.
VÄr GPS var instÀlld pÄ nÀrmaste vÀgen med cykel.
Det Àr av felen man lÀr sej, sÀgs det, men ibland undrar jag hur gammal man skall bli innan man lÀrt sej att lÀsa de bibeltjocka instruktionsböckerna.