Bo Möller, jÀtten

PÄ campingen rÄdde komavarning. VÀdret var strÄlande och de flesta lÄg under sina markiser och slappade. Det var siesta, vilket i Italien Àr heliga timmar för avkoppling och vila under dygnets varmaste timmar.
Receptionen, restaurangen och butiken var stÀngda. Alla aktiviteter pÄ lekplatser mm. hade upphört och det var tyst, sÄ tyst att minsta lilla harkling fick mÄnga att irriterat lyfta pÄ ögonlocket.
Det var dÄ, just under siestan, som det hÀnde det som skulle bli dagens snackis pÄ campingen.

Plötsligt rullade en stor
 en jĂ€ttestor husbil in pĂ„ campingen, vilket fick de flesta att mödosamt vrida sina vilande kroppar.
Det var en blankpolerad tyskregistrerad amerikansk husbil av mÀrket Charlestone, med all lyx man kan tÀnka sej pÄ en husbil
 och den var sÄ stor
 sÄ stor att den fick vÄra normala husbilar att se ut som leksaker.
Fick 4
Fickparkera 12 meter fritidshus

Med lÀtt irriterande ansiktsuttryck började folk resa sej frÄn sina solstolar för att beskÄda monstret med det dovt mullrande ljudet och genast började viskningarna och nickandet paren emellan.
Campingen vi lÄg pÄ var mer anpassad för Fiat 500 Àn för husbilar. För kategorin normalstora husbilar var det helt ok, trÄngt men ÀndÄ acceptabelt, men hur skulle denna jÀtte fÄ plats?
JÀtten gled sakta förbi den ena tomma platsen efter den andra innan chauffören hittade en tillrÀckligt stor plan grÀsyta intill en stensatt mur strax bakom oss. I vÄra ögon sÄg platsen aningen trÄng ut men jÀtten började sakta backa in mellan muren och en annan husbil som stod ett 15-tal meter lÀngre bort.
Vi var helt övertygade om att han skulle backa rakt in och stĂ„ dĂ€r lĂ€ngs muren
 men ack vad vi bedrog oss
 han skulle stĂ„ pĂ„ tvĂ€ren. AvstĂ„ndet mellan muren och den andra husbilen var bara nĂ„gra fĂ„ meter bredare Ă€n hela jĂ€ttens lĂ€ngd
 ja ni förstĂ„r sjĂ€lva problemet. Han körde framĂ„t och bakĂ„t, framĂ„t och bakĂ„t
 för att liksom fickparkera sin stora husbil.
Andra campinggÀster började visa intresse, dom till och med började röra pÄ sej mitt under siestan. Sakta, i smÄ grupper intog dom parkettplats för att beskÄda den stores försök att komma in mellan muren och vÄr granne som inte var hemma för tillfÀllet.
siesta (3)
MÄnga kom för att se pÄ, andra vÀdrade skadeglÀdje

Eftersom chauffören verkade ensam i sin stora bil började Bodil hjÀlpa till med dirigeringen, hon har ju vanan att fara runt som en skÄllad rÄtta nÀr jag skall backa in pÄ trÄnga stÀllen. Det uppskattades inte av chauffören som ignorerade henne helt, han fortsatte att trixa fram och tillbaka. Denna nonchalans fick Bodil att surna till, hon blev sÄ pass krÀnkt att hon, i smyg, gav mannen fingret.

Avundsjuka blickar och ansiktsuttryck hade sÄ smÄtt börjat visa sej i ÄskÄdarleden.
Varför har man en sĂ„ stor husbil nĂ€r man Ă€r ensam
 den mĂ„ste kostat flera miljoner
 den drar sĂ€kert 5 liter milen osv, osv. Kommentarerna och synpunkterna var mĂ„nga och alla visste bĂ€st.

Det var ingen lĂ€tt manöver den stores chaufför hade gett sej in pĂ„ och efter antal turer fram och tillbaka, insĂ„g han det omöjliga i att fickparkera och försökte i stĂ€llet att trixa sej ut igen
 vilket visade sej vara Ă€nnu svĂ„rare.

Chaufförens nervositet blev pÄtagligt mÀrkbar, manövrarna blev hÀftigare och hÀftigare, Ängesten lyste i ögonen och svettpÀrlorna rann utmed hans kinder. Han satt fastkilad mellan en stor stenmur och en husbil vars Àgare var bortflugna.

GĂ€nget pĂ„ parkettplats tisslade och tasslade. HĂ„nleenden och huvudskakningar var inte sĂ€llsynta och de flesta vĂ€ntade bara pĂ„ att nĂ„got skulle gĂ„ Ă„t h
 vete och dom behövde inte vĂ€nta lĂ€nge.

Chaufförens beteende antydde att han var pÄ vÀg att fÄ en blackout och nÀr hjÀrnslÀppet nÄtt sin kulmen bar det sej inte bÀttre Àn att han backade in pÄ grannens uteplats. Parkettfolket ropade och skrek men chauffören var helt blockerad och fortsatte lÄngt in pÄ grannens uteplats innan han upptÀckte fadÀsen och började rulla framÄt igen.

Grannen, som inte var hemma, hade lÀmnat husbilen med möbler, grill och allt under den utfÀllda markisen som jÀtten mejade ner utan att ens mÀrka det.  Markisen var i trasor och hÀngde som en tom luftballong utmed sidan, stolar och annat lÄg utspritt och bordet var jÀmnat med marken.

JĂ€tten kom till slut bort frĂ„n sin inkilade position. ÅskĂ„dargrupperna blev större och större och deras gester visade tydliga tecken pĂ„ aggressivitet samtidigt som avundsjukan förvandlats till rena hatstĂ€mningen.

Chauffören var sÄ skrÀckslagen att han inte ens gick ut för att se vad som hÀnt, men man kunde skönja siluetten av en person med gamnacke som vilade sitt hÀngande huvud i handflatorna.

Det var ett nÄgot förvÄnat par som kom hem och mötte synen av vad som hÀnt.
Fick 7
Det var en chockartad syn och en skamsen person som mötte hemkomna

Chauffören, blek, nervös och med nedböjt huvud som stirrade rakt i backen, tog de tvÄ trappstegen ner frÄn hytten och gick, utan att vÀnda blicken mot ÄskÄdarleden, i sakta mak fram till de hemkomna.

Vad som sas mellan parterna vet vi inte, men efter en kort stund, till mÄngas förvÄning, tog jÀttens chaufför och de hemkomna varandra i hand utan att en enda högljudd ton fÀllts. Det gick till och med sÄ lÄngt att dom kramade om varandra innan dom skildes.
I besvikelse och blÄsta pÄ en avslutande hetsig uppgörelse, skingrades grupperna och lugnet Äterfann sej Äterigen pÄ campingen.

Denna gratisförestÀllning bjöds vi pÄ under vÄr vistelse pÄ Camping Claudia Augusta i Algund/Merano i den Italienska delen av Sydtyrolen.
1 Bosse