
Öland
Det finns en grupp damer som för många år sedan bildade en syjunta. Några av ursprungsgruppen har med åren utvecklat sina vyer till en ”kuskarunti” grupp som far land och rike runt i stora båtar och eller husbilar.
Vi har vid ett flertal tillfällen fått det stora nöjet att hänga på detta härliga gäng och i år, 2025, hade gruppen enats om att besöka Öland.
Vi lämnade Tjörn och Kungälv tidig morgon, tillsammans med Lena och BG samt Lotta och Stefan och efter drygt 40 mil tvärs över landet, med ett kortare stopp, nådde vi Ölandsbron och Möllstorps Camping, strax utanför Färjestaden.
Vi välkomnades av Susanne och Kenneth som anlänt till ön någon dag tidigare.
Det var innesittarväder vilket passade bra eftersom vi närmade oss slutspelet i det pågående ishockey VM:et där Sverige och Danmark var värdnationer.
Första kvällen såg vi ”gubbar” på kvartsfinalmatchen mellan Sverige och Slovenien som spelades i Globen och på andra sidan sundet, i Jyske Banks Box, i Herning, spelade Danmark mot Canada.
Sverige vann ganska komfortabelt sin match mot fjolårsmästarna Tjeckoslovakien med 5–2. Kvällens andra match i Danmark, i ”boxen”, svarade hemmanationen för århundradets största skräll genom att eliminera Canada från kampen om medaljerna.
Första dagen tog vi en cykeltur till Färjestaden som ligger ett par kilometer söder om campingen. Vädret var blåsigt och kallt och utesittande var inte aktuellt. Däremot besökte vi campingrestaurangen som förutom värme serverade god mat och goda drycker. Vi avrundade besöket med en frågesport, som vida överskred min intelligensnivå, så det var bara att hålla sej till dom röda dryckerna.
Efter tre övernattningar var det dags för förflyttning till Borgholm där Susanne, Thomas, Anneli, Mats samt Ingela och Sven skulle ansluta.
Vid ankomsten till Borgholm möttes vi av den ena vackrare gamla amerikanaren efter den andra. Det visade sej att det var cruising i stan just denna helg.
Det var lördag kväll och både Sverige och Danmark hade just fått stryk av USA respektive Schweiz i semifinalerna, vilket innebar att det blev dom två skandinaviska trätobröderna i fotboll som fick göra upp om VM-bronset i hockey.
Senare på lördagskvällen, till långt in på småtimmarna, var det cruising fest i stan och eftersom campingen bara ligger ett stenkast från centrum så kunde vi njuta av dunka dunkamusiken ganska väl och det var inte helt fritt från att en liten avundsjuka smög sej på. Tankarna for tillbaka ca 60 år i tiden, när man själv gled runt i en Cheva Impala på Kungstorget i Göteborg, med fullt pådrag på Radio Luxemburg, som på den tiden spelade rockmusik hela nätterna.

Men det var då och nu är nu och man kan säga att denna ålder har en helt annan dimension och tjusning. Att som tidsmiljonär få åka land och rike runt i en trerummare på hjul, tillsammans med sin käresta och vänner som bara vill ha skoj, är ett helt fantastiskt sätt att åldras på.
Efter uppvaknandet och tystnaden från dom bilburnas fest var det dags för en kortare cykeltur till Sollidens fantastiska park som avslutades på ett trevligt matställe i Bornholms hamn.

Hela gänget på utflykt till Sollidens vackra parkanläggning
Efter två övernattningar i Borgholm var det dags att rulla några mil igen och nu var det en gammal ruin på Ölands östra sida som väckt den stora gruppens intresse.
Vi checkade in på Drottning Öda, en ställplats på en bondgård i Össby, där bonden insett att det är lönsammare och lättvindigare att satsa på turism än på jordbruk.

Samkväm på gården utanför djurens tidigare bostäder
Vi cyklade ca två kilometer till Sandby borg på Ölands östra sida som var målet med vistelsen på denna sidan av ön. Borgen är ett fornminne från järnåldern, som under 1900-talet grävdes upp och återuppbyggdes till sitt ursprungliga skick med ringmurar och vakttorn som höll ovälkomna besökare på avstånd.

Den vackra borgen med den återuppbyggda ringmuren
Innanför murarna, där folket bodde, finns bland mycket annat rekonstruerade bostäder från järnålder och medeltiden.

En återskapad träningsplats för pilbågsskyttarna
Det var ett intressant besök som får en att tänka på hur bekvämt vi har det idag, trots den ständiga motvinden när man cyklar på den platta ön.

Dörröppningen till bostäderna var låga och trånga
En övernattning blev det på den lilla lantliga, men mysiga ställplatsen, innan vi drog vidare till sydspetsen med Sveriges högsta fyr, den 41,6 meter höga Långe Jan.
Långe Jan, som dag är ett statligt byggnadsminne, tändes för första gången i november 1785, med brinnande koks. Drygt 150 år senare, 1985, byggdes den om och elektrifierades.
Fyren har sedan begynnelsen varnat sjöfarare och fiskare för det nästan osynliga, landskapet.
För att komma till Långe Jan, på Ölands sydligaste spets, fick vi köra på en smal asfalterad väg genom ett stort område som var betesmark för nötkreatur, får och sjöfåglar. Här var det djuren som bestämde vår hastighet och ibland fick vi stanna helt för att någon nyfiken kalv ville slicka på bilens framskärmar eller bara ställa sej mitt i vägen och glo.

Vackra betesmarker med sjöutsikt för många kreatur
Genom vindrutan fick vi även beskåda djurens älskog. Det var en stor och mycket vacker svart tjur som fäst sin blick på en liten vacker kviga.
Med sin enorma penis i högsta hugg försökte den ta sej en bakomfumlare på den vackra skönheten. Kvigan verkade föga intresserad och efter några försök med frambenen uppe på skönhetens rygg och några småsteppende steg med bakbenen, för att hålla sej kvar, gav muskelknippet upp och lommade iväg med sin jätteballe släpandes strax ovanför djurens matbord.
Men denna manliga besvikelse, som vi kanske själva upplevt i ungdomen, var inte vårt mål, målet var ett besök på Ölands sydspets och den mäktiga fyren, Långe Jan.

En spikrak smal väg leder oss till och från Långe Jan

Man känner sej inte kaxig när man står vid Långe Jans fot
Vårt nästa mål var ett återbesök Möllstorps camping.

På Möllstorps camping kan du se denna vackra kvarn
Öland är ett mycket platt landskap och den högsta naturliga punkten, Höghäll ligger på öns västsida i Rälla mellan Ölandsbron och Borgholm. Höghäll lyfter sej knappt 55 meter över havsytan, samma havsyta som för ca 14 000 år sedan täcke hela Öland.
Ön är mellan 6 och 15 kilometer bred och 135 kilometer lång. Ca 25 procent av hela Ölands yta täcks av Stora Alvaret som är en jättestor milsvid kalkstensplatta som skapat områdets stäppliknande karaktär som utgör en helt säregen växtmiljö för Sverige.
Förutom Alvaret är det väderkvarnar och syrener som mest kännetecknar våren på ön.
Vi lämnade Öland och vårt nästa mål var en ställplats i Mellbystrand några mil söder om Halmstad.
Ställplatsen som bara ligger ett stenkast från stranden var enkel och lättillgänglig med stora härliga platser och hygienutrymmen i den standard man kan förvänta sej av en obemannad ställplats.

En välplanerad och mycket bra ställplats nära havet
Några timmar efter att vi etablerat oss anlände Ingelas tredje barn, Mikael med sin Helen, så nu var vi hela åtta ekipage.

Ingela, mor till alla barnen, ja nästan, vilken härlig ålderdom

En härlig strand vid Kattegatt med utsikt över Bjärehalvön
Vi avslutade cykelturen med en gemensam lunch på en uteservering i närheten av campingen.

Ett härligt gäng som bara vill umgås och ha roligt
Lekar ingår i det goa gängets DNA, liksom cykelturer till sevärda platser.
På vår sista dag tillsammans, på denna träff, cyklade vi cirka sex kilometer norrut till en vacker strand med utsikt.
Senare på kvällen var det lekar och frågetävlingar, damerna mot herrarna och de pågicks ända fram till mörkrets inbrott.
Vilka som vann är vi inte helt överens om, men roligt hade vi och vi ser redan fram mot nästa träff.

Mats provar lyckan i det svåra spelet Mölkky

