Kinnekulle

Det blommande berget

Kinnekulle (26)

”Denna orten Ă€r ljufligare Ă€n nĂ„gon annan”

”Denna orten Ă€r ljufligare Ă€n nĂ„gon annan” sa Carl von LinnĂ© dĂ„ han Ă„r 1746 besökte Kinnekulle pĂ„ sin VĂ€stgötaresa.

Kinnekulle, eller ”det blommande berget” som det sĂ„ ofta kallas, Ă€r den mest kĂ€nda av dom VĂ€stgötska platĂ„bergen. Berget ligger mellan Lidköping och Mariestad och med VĂ€nerns östra strandkant som nĂ€rmaste granne.
PÄ Kinnekulle finns sevÀrdheter som tillfredsstÀller de flestas behov. Det finns allt frÄn vackra vandringsleder i en underbar natur, till kulturhistoriska igenkÀnningstecken frÄn Jan Guillous böcker om tempelriddaren Arn.
Du kan Àta en god ramslökssoppa i slottsmiljö, eller strosa runt i FalkÀngens hantverkskollektiv.
Kinnekulle Àr ett beroendeframkallande besöksmÄl som man gÀrna ÄtervÀnder till.

Högkullen

Kinnekulle (68)
FrÄn tornet pÄ Högkullen har man en fantastisk utsikt

Den högsta platsen pÄ Kinnekulle bÀr det passande namnet Högkullen.
Högsta punkten Àr 306 meter över havet eller 260 meter högre Àn VÀnerns strand.

FrÄn Högkullens parkering Àr det nÄgra hundra meter upp till ett 19 meter högt utsiktstorn pÄ kullens högsta topp.
HĂ€rifrĂ„n bjuds man fantastisk utsikt över VĂ€nern och det kringliggande landskapet med platĂ„bergen Billingen, Ålleberg och Mösseberg.
Tornet Àr öppet för besökare under hela sommarperioden.
Intill Högkullens parkering finns det en restaurant med god mat och magnifik utsikt över bygden.

Vandringsleder
FrÄn Högkullen utgÄr eller passerar ett antal leder och slingor. Lederna bjuder pÄ omvÀxlande vandring och hÀnförande vyer som bör kittla intressenerven hos de flesta.

Toppslingan (gulmarkerad) Àr 1,9 kilometer lÄng och gÄr bl.a. förbi Kungastenarna och ett monument frÄn andra vÀrldskriget dÀr ett flygplan med norska motstÄndsmÀn kraschade.
Det finns gott om utsiktsplatser utmed lederna och vid gynnsamt vÀder kan man pÄ flera stÀllen skönja siluetterna av platÄbergen pÄ den annars sÄ platta landskapet.

Hjortslingan (blÄmarkerad) Àr 3,3 kilometer lÄng och innehÄller det mesta av Toppslingans sevÀrdheter. Hjortslingan har en mer varierande natur och den gör bl.a. en kort avstickare till polarforskaren Andrées utgrÀvningar.

Älgslingan (rödmarkerad) som Ă€r 4,7 kilometer gĂ„r bitvis i kraftigt kuperad terrĂ€ng och den slingrar sig bitvis genom en större, gammal orörd granskog, vilket Ă€r en speciell upplevelse.

Kinnekulleleden (orangemarkerad) Àr 45 kilometer lÄng och passerar de mest intressanta platserna som Kinnekulle har att erbjuda. För att fÄ bÀsta tÀnkbara behÄllning av denna led, och Àven andra, bör man införskaffa Kinnekulle vandringsledskarta.

Kinnekulle (52)
Utsikt frÄn Kinnekulleleden över det gamla stenbrottet

Ca 5 kilometer rakt söderut frĂ„n parkeringen pĂ„ Högkullen ligger Österplana vall. I mitten av maj till mitten av juni möts man hĂ€r av en fantastisk vĂ„rblomning och med lite tur finns det Ă€ven en och annan sĂ€llsynt orkidĂ© att beskĂ„da.
Ytterligare nÄgon kilometer söderut ligger Martorpsfallet som Àr ett mycket vÀlbesökt mÄl.
Ett annat populĂ€rt mĂ„l utmed Kinnekulleleden Ă€r ”Lasse i bergets grotta” som ligger ca tvĂ„ kilometer vĂ€ster om Husaby kyrka.

Andra sevÀrdheter Àr MunkÀngarna med Mörkekklevs grotta och den raukliknande Predikstolen, RÄbÀcks mekaniska stenhuggeri, det gamla kalkstensbrottet, Blombergs hamn med vikingabÄten Sigrid StorrÄda, VÀsterplana Àng mm.

För den som vill sova under bar himmel eller bara ta en fikapaus finns det ett antal vindskydd utplacerade.

Pilgrimsleden (mÀrkt med S:t Olofskorset) Pilgrimsleden Àr uppdelad i olika etapper.
StrÀckan Husaby-Skara utgÄr frÄn Husaby kÀlla och gÄr mot Flyhov, genom Götterpsskogen och SkÀlvumsskogen, förbi Mariedals slott, Sörboledens lummiga dalgÄng och MyrÄsen mot Skara.
PÄ vÀgen passeras Àven de tvÄ 1100-talskyrkorna, SkÀlvums Kyrka och Ova Kyrka.

KristihimmelfÀrd (20)
Pilgrimsleden passera mÄnga kyrkor, hÀr Forshems kyrka

Ytterligare exempel pÄ delstrÀckor Àr Husaby-KÀllby och Husaby Forshem.
Varje sommar ordnas guidade pilgrimsvandringar. Vanligtvis anordnas de den sista söndagen i mÄnaden.

FalkÀngens hantverksby

I HÀllekis finns en gata med Ätta fastigheter som vid slutet av 1800-talet byggdes som arbetarbostÀder Ät anstÀllda pÄ cementfabriken.

1984, nÀr de slitna arbetarbostÀderna tömts pÄ anstÀllda, startade hantverksbyn. Ett 70-tal hantverkare frÄn hela landet flyttade dÄ in i det som i dag kallas FalkÀngens hantverksby.
Vid millenniumskiftet skedde en varsam modernisering av de kulturminnesmÀrkta gamla fastigheterna. Fasaderna bevarades i sitt ursprungsskick men lÀgenheterna fick nya hygienutrymmen och entré mot gatan.
De gamla gÄrdsbyggnaderna, som i dag Àr hantverkarnas arbetsplatser, ser i stort sett ut som de gjorde för drygt 100 Är sedan.
NÄgra gamla gÄrdsbyggnader fungerar Àven som museum med utstÀllning av gamla arbetsredskap, plogar, hÀstkÀrror osv. och i nÄgra finns Àven utedasskulturen bevarad. Utedassen bestÄr av en 4-5 meter lÄng trÀbÀnk med 4-5 fem hÄl, sittplatser, utan nÄgra som helst mellanvÀggar.
Dessa gemensamhetstoaletter var i bruk lÄngt in pÄ senare hÀlften av 1900-talet

I dag hyr ett tiotal hantverkskollektiv lokalerna.  PÄ somrarna stÀlls deras alster ut till försÀljning och varje Är ordnas marknadsdagar med salustÄnd lÀngs hela FalkÀngsvÀgen.
I nÄgra kollektiv fÄr man besöka hantverkarna nÀr de arbetar med sina produkter och ibland ordnar kollektiven temadagar dÀr man t.ex. visar hur man förr framstÀllde lin, frÄn sÄdd av linfrö till fÀrdig produkt.

RÄbÀcks Mekaniska Stenhuggeri

I vackrast tÀnkbara omgivningar, som i mÄngt och mycket inte pÄverkats av tidens gÄng, finns en av landets bÀst bevarade arbetsplatser frÄn industrialismens barndom.

Efter nedlÀggningen 1970, var det nÄgra eldsjÀlar som beslöt sig för att bevara arbetsplatsens historia och i dag Àr stenhuggeriet ett museum som Àgs av stiftelsen RÄbÀcks Mekaniska Stenhuggeri.
Verkstaden med stenhyvlar, kantsÄg, smedja, matrum, kontor och lokaler för manuellt stenhuggeri, Àr sedan 1984 klassat som byggnadsminne.

Stiftelsens syfte Àr att vÄrda och bevara de byggnader och anlÀggningar som genom gÄvor eller nyttjanderÀtt tillförts föreningen.
Tack vare mÄnga ideella arbetstimmar Àr stenhuggeriet i dag ett mycket vÀlbesökt och levande industriminne.

MÄnga campare hittar hit vilket Àr förstÄeligt. Med ideella insatser har föreningen Àven skapat en mycket vacker park med tÀltplats, badplats, sittgrupper osv. pÄ det gamla hamnomrÄdet och pÄ stenhuggeriets gÄrdsplan finns plats för bÄde bilar och campingfordon.
HĂ€r, liksom pĂ„ Österplana vall, kan man hitta mindre kĂ€nda orkidĂ©er.

Kinnekulle (42)
Resterna frÄn den gamla stenbryggan i RÄbÀcks hamn

Stenhuggeriet Ă€r öppet för allmĂ€nheten och under aktivitetshelgen ”VĂ„rrundan” pĂ„ Kinnekulle arrangeras större visningar.

MunkÀngarna

Naturreservatet MunkÀngarna Àr ett mycket omtyckt utflyktsmÄl. Inom det 76 hektar stora omrÄdet finns nÀstan alla Sveriges lövtrÀd pÄ en och samma plats. Ask och alm Àr vanligast men bland de Àldre mÀrks ek och lind. Tillsammans bildar de ett mörkt tak som Àr nÀst intill ogenomtrÀngligt för solens strÄlar.
Den nÀringsrika berggrunden av alunskiffer och det kalkrika grundvattnet bidrar till den gynnsamma vÀxtligheten, trots det solskyddande taket.
Under försommaren, söker sig mÄnga hit för att beskÄda de vita heltÀckande ramslöksfÀlten i full blom.

Kinnekulle (66)
Ramslök i full blom

De liljekonvaljliknande bladverken pÄ den starkt lökdoftande ramslöken, Àr en delikatess som ofta serveras i form av soppa pÄ Kinnekulles matserveringar.
I glÀntor, dÀr solen trÀnger ner, finns en mÄngfald av olika ÀngsvÀxter. HÀr tÀvlar vitsippor, gulsippor, nunneört, lundviol mm om utrymmet.

Kinnekulle (31)
I solglÀntor kan man se dessa hÀrliga blomsterÀngar

Förutom Kinnekulleleden, som skÀr rakt igenom naturreservatet, finns det ett flertal stigar inom omrÄdet. En stig leder till sÄngerskan Emilie Högqvists paviljong som hon lÀt flytta hit frÄn Stockholm efter sin karriÀr. Emilie Àr förutom sÄngen mest kÀnd för sitt förhÄllande med kung Oskar I.

Kinnekulle (7)
Leden skÀr rakt igenom det vita fÀltet med ramslök

Även hösten, nĂ€r lövtrĂ€dens gröna bladverk övergĂ„tt till en mustigare och fĂ€rgstarkare höstskrud, lockar mĂ„nga naturĂ€lskare och fotografer.
Att MunkĂ€ngarna har mĂ„nga besökare Ă€r inte underligt, för ett naturskönare omrĂ„de Ă€r svĂ„rfunnet eller som Carl von LinnĂ© uttryckte det, ”denna orten Ă€r ljufligare Ă€n nĂ„gon annan”.

Kalkstensbrottet

Kalkstenen som bröts mellan Ären 1892-1979 anvÀndes mestadels till cementtillverkning och totalt har hÀr brutits ca 80 miljoner ton under brottets storhetstid.
Det den mÀnskliga handen förstörde i naturen under den perioden Àr i dag ett vÀlkÀnt besöksmÄl.

Kinnekulle (72)
Resultatet av mÀnniskors ingrepp i naturen

MÄnga tar bilen in i jÀttegropen, andra beskÄdar hela utgrÀvningen frÄn höjderna ovanför brottet.
Efter arbetarnas uttÄg ur gropen har fritidsfolket flyttat in och uppifrÄn dessa höjder har man bra utsikt över de aktiviteter som pÄgÄr i gropens botten. Campare slÄr upp sina tÀlt, vissa sitter utanför sina husbilar och slappar, ett större antal provar sin fiskelycka i den sjö som bildats efter brottets nedlÀggning och andra söker miljontals Är gamla fossiler frÄn förstenade djur pÄ de lodrÀta kala vÀggarna som reser sig upp mot Àngarna.

HĂ€llekis SĂ€teri

HÀllekis SÀteri Àr i dag ett av fÄ gods i VÀstergötland som har kvar delar av en medeltida byggnad.

Efter en stor brand pÄ sÀteriet i början av 1700-talet byggdes en ny huvudbyggnad pÄ den plats dÀr den ligger Àn i dag.
I slutet av samma Ärhundrade gjordes en ombyggnad till nyklassisk stil och trots ett antal mer eller mindre stora renoveringar, genom Ärhundraden, har man varit noga med att behÄlla 1700-talsstilen och huvudbyggnadens placering.
Den förste kÀnde Àgaren till SÀteriet var Mats Gustavsson Sparre pÄ 1300-talet och godset har sedan dess vandrat genom olika Àtter.
1913, under kalkstensbrottets storhetstid, köpte SkÄnska Cement sÀteriet som nÄgra tiotal Är senare övertogs av Greve Wilhelm Klingspor och hans Àttlingar.

 Kinnekulle (62)
HĂ€llekis SĂ€teri

SÀteriets park Àr ett av Kinnekulles mest frekventerade besöksmÄl.
Parkens största dragplÄster Àr det stÄtliga GinkgotrÀdet och de Àkta kastanjtrÀden. HÀr finns, bland mycket annat, en underbar perennrabatt och en hÀrligt doftande odling med gammeldags rosor.
Hela anlÀggningen inbjuder till underbara promenader dÀr besökarna kan njuta av allt frÄn vÄrlökarnas pÄnyttfödelse till höstens fantastiska fÀrgpalett.
TrÀdgÄrden Àr till stora delar öppen för besökare frÄn maj till oktober.
I sÀteriets gamla orangeri ligger restauranten. HÀr kan man njuta av en hÀrlig fikapaus eller en god varmrÀtt under hundraÄriga vinrankor. Om vÀdret tillÄter stÄr restaurantens stora grÀsklÀdda trÀdgÄrd, med skuggande frukttrÀd och doften frÄn kryddvÀxter, till gÀsternas förfogande.

Kinnekulle (45)
Den underbara trÀdgÄrden lockar till  fikapaus

Under oktober mÄnad varje Är arrangeras en tredagars julmÀssa pÄ HÀllekis SÀteri. MÀssan hÄlls bland annat i den 200 Äriga smedjan som numer Àr ombyggd till festlokal.
Ett 70-tal av landets bÀsta hantverkare stÀller under dessa dagar ut sina fantastiska skapelser.
Dessa sÀljs direkt av hantverkarna utan mellanhÀnder vilket Àr en av anledningarna till att julmÀssorna Àr sÄ uppskattade av bÄde besökare och utstÀllare.

Kinnekulle Camping

HÀllekis hamn, nÄgra kilometer söder om tÀtorten, var tidigt en av de viktigaste hamnarna i VÀnern.
I mitten pÄ 1800-talet startades Kinnekulles första mekaniska stenhuggeri hÀr och nÄgot tiotal Är senare byggdes en liten fyr vid hamninloppet.
PÄ denna plats ligger i dag Kinnekulle Camping och det enda som vittnar om en arbetsplats frÄn 1800-talet Àr fyren pÄ den gamla stenbryggan och sockeln frÄn en gammal skorsten.

Kinnekulle (74)
Campingen med HĂ€llekis gamla hamn i bakgrunden

Det Àr en hÀrlig campingplats med en egen liten badvik, smÄbÄtshamn och fantastisk utsikt över Kinneviken.
PÄ andra sidan viken ligger LÀckö Slott som i solskenet blÀnker som marmorflis inbÀddad i den mörka silhuetten.
Vid solnedgÄngen samlas campinggÀsterna ofta vi strandkanten för att avnjuta dygnets sista timmar och se det gula klotet försvinna ner i VÀnern.

Kinnekulle (37)
SolnedgÄng, med utsikt frÄn campingen

MÄnga har med sig en liten picknickkorg och ibland dyker det upp nÄgon speleman som förhöjer stÀmningen.

Fricamping

Förutom Kinnekulle Camping, finns det gott om parkerings och övernattningsplatser pĂ„ ”det blommande berget”.
För den som vill fricampa Àr den stora parkeringsplatsen, i den södra kanten pÄ MunkÀngarna, en helt fantastisk plats.
NÄgra fÄ steg för dig direkt in i naturreservatets fantastiska vÀrld med bland annat Mörkekklevs grotta och den lÄnga trappan upp till Àngen ovanför kalkstensbrottet.
Andra intressanta övernattningsplatser Àr parkeringen vid Högkullen, vid HÀllekis SÀteri, i RÄbÀcks hamn och vid fiskesjön inne i Kalkstensbrottet.

Kinnekulle (21)

 

Kinnekulle, ett besöksmÄl man gÀrna ÄtervÀnder till
Signatur Helena o Arly