Kinnekulle

Det blommande berget

Kinnekulle (26)

”Denna orten är ljufligare än någon annan”

”Denna orten är ljufligare än någon annan” sa Carl von Linné då han år 1746 besökte Kinnekulle på sin Västgötaresa.

Kinnekulle, eller ”det blommande berget” som det så ofta kallas, är den mest kända av dom Västgötska platåbergen. Berget ligger mellan Lidköping och Mariestad och med Vänerns östra strandkant som närmaste granne.
På Kinnekulle finns sevärdheter som tillfredsställer de flestas behov. Det finns allt från vackra vandringsleder i en underbar natur, till kulturhistoriska igenkänningstecken från Jan Guillous böcker om tempelriddaren Arn.
Du kan äta en god ramslökssoppa i slottsmiljö, eller strosa runt i Falkängens hantverkskollektiv.
Kinnekulle är ett beroendeframkallande besöksmål som man gärna återvänder till.

Högkullen

Kinnekulle (68)
Från tornet på Högkullen har man en fantastisk utsikt

Den högsta platsen på Kinnekulle bär det passande namnet Högkullen.
Högsta punkten är 306 meter över havet eller 260 meter högre än Vänerns strand.

Från Högkullens parkering är det några hundra meter upp till ett 19 meter högt utsiktstorn på kullens högsta topp.
Härifrån bjuds man fantastisk utsikt över Vänern och det kringliggande landskapet med platåbergen Billingen, Ålleberg och Mösseberg.
Tornet är öppet för besökare under hela sommarperioden.
Intill Högkullens parkering finns det en restaurant med god mat och magnifik utsikt över bygden.

Vandringsleder
Från Högkullen utgår eller passerar ett antal leder och slingor. Lederna bjuder på omväxlande vandring och hänförande vyer som bör kittla intressenerven hos de flesta.

Toppslingan (gulmarkerad) är 1,9 kilometer lång och går bl.a. förbi Kungastenarna och ett monument från andra världskriget där ett flygplan med norska motståndsmän kraschade.
Det finns gott om utsiktsplatser utmed lederna och vid gynnsamt väder kan man på flera ställen skönja siluetterna av platåbergen på den annars så platta landskapet.

Hjortslingan (blåmarkerad) är 3,3 kilometer lång och innehåller det mesta av Toppslingans sevärdheter. Hjortslingan har en mer varierande natur och den gör bl.a. en kort avstickare till polarforskaren Andrées utgrävningar.

Älgslingan (rödmarkerad) som är 4,7 kilometer går bitvis i kraftigt kuperad terräng och den slingrar sig bitvis genom en större, gammal orörd granskog, vilket är en speciell upplevelse.

Kinnekulleleden (orangemarkerad) är 45 kilometer lång och passerar de mest intressanta platserna som Kinnekulle har att erbjuda. För att få bästa tänkbara behållning av denna led, och även andra, bör man införskaffa Kinnekulle vandringsledskarta.

Kinnekulle (52)
Utsikt från Kinnekulleleden över det gamla stenbrottet

Ca 5 kilometer rakt söderut från parkeringen på Högkullen ligger Österplana vall. I mitten av maj till mitten av juni möts man här av en fantastisk vårblomning och med lite tur finns det även en och annan sällsynt orkidé att beskåda.
Ytterligare någon kilometer söderut ligger Martorpsfallet som är ett mycket välbesökt mål.
Ett annat populärt mål utmed Kinnekulleleden är ”Lasse i bergets grotta” som ligger ca två kilometer väster om Husaby kyrka.

Andra sevärdheter är Munkängarna med Mörkekklevs grotta och den raukliknande Predikstolen, Råbäcks mekaniska stenhuggeri, det gamla kalkstensbrottet, Blombergs hamn med vikingabåten Sigrid Storråda, Västerplana äng mm.

För den som vill sova under bar himmel eller bara ta en fikapaus finns det ett antal vindskydd utplacerade.

Pilgrimsleden (märkt med S:t Olofskorset) Pilgrimsleden är uppdelad i olika etapper.
Sträckan Husaby-Skara utgår från Husaby källa och går mot Flyhov, genom Götterpsskogen och Skälvumsskogen, förbi Mariedals slott, Sörboledens lummiga dalgång och Myråsen mot Skara.
På vägen passeras även de två 1100-talskyrkorna, Skälvums Kyrka och Ova Kyrka.

Kristihimmelfärd (20)
Pilgrimsleden passera många kyrkor, här Forshems kyrka

Ytterligare exempel på delsträckor är Husaby-Källby och Husaby Forshem.
Varje sommar ordnas guidade pilgrimsvandringar. Vanligtvis anordnas de den sista söndagen i månaden.

Falkängens hantverksby

I Hällekis finns en gata med åtta fastigheter som vid slutet av 1800-talet byggdes som arbetarbostäder åt anställda på cementfabriken.

1984, när de slitna arbetarbostäderna tömts på anställda, startade hantverksbyn. Ett 70-tal hantverkare från hela landet flyttade då in i det som i dag kallas Falkängens hantverksby.
Vid millenniumskiftet skedde en varsam modernisering av de kulturminnesmärkta gamla fastigheterna. Fasaderna bevarades i sitt ursprungsskick men lägenheterna fick nya hygienutrymmen och entré mot gatan.
De gamla gårdsbyggnaderna, som i dag är hantverkarnas arbetsplatser, ser i stort sett ut som de gjorde för drygt 100 år sedan.
Några gamla gårdsbyggnader fungerar även som museum med utställning av gamla arbetsredskap, plogar, hästkärror osv. och i några finns även utedasskulturen bevarad. Utedassen består av en 4-5 meter lång träbänk med 4-5 fem hål, sittplatser, utan några som helst mellanväggar.
Dessa gemensamhetstoaletter var i bruk långt in på senare hälften av 1900-talet

I dag hyr ett tiotal hantverkskollektiv lokalerna.  På somrarna ställs deras alster ut till försäljning och varje år ordnas marknadsdagar med salustånd längs hela Falkängsvägen.
I några kollektiv får man besöka hantverkarna när de arbetar med sina produkter och ibland ordnar kollektiven temadagar där man t.ex. visar hur man förr framställde lin, från sådd av linfrö till färdig produkt.

Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri

I vackrast tänkbara omgivningar, som i mångt och mycket inte påverkats av tidens gång, finns en av landets bäst bevarade arbetsplatser från industrialismens barndom.

Efter nedläggningen 1970, var det några eldsjälar som beslöt sig för att bevara arbetsplatsens historia och i dag är stenhuggeriet ett museum som ägs av stiftelsen Råbäcks Mekaniska Stenhuggeri.
Verkstaden med stenhyvlar, kantsåg, smedja, matrum, kontor och lokaler för manuellt stenhuggeri, är sedan 1984 klassat som byggnadsminne.

Stiftelsens syfte är att vårda och bevara de byggnader och anläggningar som genom gåvor eller nyttjanderätt tillförts föreningen.
Tack vare många ideella arbetstimmar är stenhuggeriet i dag ett mycket välbesökt och levande industriminne.

Många campare hittar hit vilket är förståeligt. Med ideella insatser har föreningen även skapat en mycket vacker park med tältplats, badplats, sittgrupper osv. på det gamla hamnområdet och på stenhuggeriets gårdsplan finns plats för både bilar och campingfordon.
Här, liksom på Österplana vall, kan man hitta mindre kända orkidéer.

Kinnekulle (42)
Resterna från den gamla stenbryggan i Råbäcks hamn

Stenhuggeriet är öppet för allmänheten och under aktivitetshelgen ”Vårrundan” på Kinnekulle arrangeras större visningar.

Munkängarna

Naturreservatet Munkängarna är ett mycket omtyckt utflyktsmål. Inom det 76 hektar stora området finns nästan alla Sveriges lövträd på en och samma plats. Ask och alm är vanligast men bland de äldre märks ek och lind. Tillsammans bildar de ett mörkt tak som är näst intill ogenomträngligt för solens strålar.
Den näringsrika berggrunden av alunskiffer och det kalkrika grundvattnet bidrar till den gynnsamma växtligheten, trots det solskyddande taket.
Under försommaren, söker sig många hit för att beskåda de vita heltäckande ramslöksfälten i full blom.

Kinnekulle (66)
Ramslök i full blom

De liljekonvaljliknande bladverken på den starkt lökdoftande ramslöken, är en delikatess som ofta serveras i form av soppa på Kinnekulles matserveringar.
I gläntor, där solen tränger ner, finns en mångfald av olika ängsväxter. Här tävlar vitsippor, gulsippor, nunneört, lundviol mm om utrymmet.

Kinnekulle (31)
I solgläntor kan man se dessa härliga blomsterängar

Förutom Kinnekulleleden, som skär rakt igenom naturreservatet, finns det ett flertal stigar inom området. En stig leder till sångerskan Emilie Högqvists paviljong som hon lät flytta hit från Stockholm efter sin karriär. Emilie är förutom sången mest känd för sitt förhållande med kung Oskar I.

Kinnekulle (7)
Leden skär rakt igenom det vita fältet med ramslök

Även hösten, när lövträdens gröna bladverk övergått till en mustigare och färgstarkare höstskrud, lockar många naturälskare och fotografer.
Att Munkängarna har många besökare är inte underligt, för ett naturskönare område är svårfunnet eller som Carl von Linné uttryckte det, ”denna orten är ljufligare än någon annan”.

Kalkstensbrottet

Kalkstenen som bröts mellan åren 1892-1979 användes mestadels till cementtillverkning och totalt har här brutits ca 80 miljoner ton under brottets storhetstid.
Det den mänskliga handen förstörde i naturen under den perioden är i dag ett välkänt besöksmål.

Kinnekulle (72)
Resultatet av människors ingrepp i naturen

Många tar bilen in i jättegropen, andra beskådar hela utgrävningen från höjderna ovanför brottet.
Efter arbetarnas uttåg ur gropen har fritidsfolket flyttat in och uppifrån dessa höjder har man bra utsikt över de aktiviteter som pågår i gropens botten. Campare slår upp sina tält, vissa sitter utanför sina husbilar och slappar, ett större antal provar sin fiskelycka i den sjö som bildats efter brottets nedläggning och andra söker miljontals år gamla fossiler från förstenade djur på de lodräta kala väggarna som reser sig upp mot ängarna.

Hällekis Säteri

Hällekis Säteri är i dag ett av få gods i Västergötland som har kvar delar av en medeltida byggnad.

Efter en stor brand på säteriet i början av 1700-talet byggdes en ny huvudbyggnad på den plats där den ligger än i dag.
I slutet av samma århundrade gjordes en ombyggnad till nyklassisk stil och trots ett antal mer eller mindre stora renoveringar, genom århundraden, har man varit noga med att behålla 1700-talsstilen och huvudbyggnadens placering.
Den förste kände ägaren till Säteriet var Mats Gustavsson Sparre på 1300-talet och godset har sedan dess vandrat genom olika ätter.
1913, under kalkstensbrottets storhetstid, köpte Skånska Cement säteriet som några tiotal år senare övertogs av Greve Wilhelm Klingspor och hans ättlingar.

 Kinnekulle (62)
Hällekis Säteri

Säteriets park är ett av Kinnekulles mest frekventerade besöksmål.
Parkens största dragplåster är det ståtliga Ginkgoträdet och de äkta kastanjträden. Här finns, bland mycket annat, en underbar perennrabatt och en härligt doftande odling med gammeldags rosor.
Hela anläggningen inbjuder till underbara promenader där besökarna kan njuta av allt från vårlökarnas pånyttfödelse till höstens fantastiska färgpalett.
Trädgården är till stora delar öppen för besökare från maj till oktober.
I säteriets gamla orangeri ligger restauranten. Här kan man njuta av en härlig fikapaus eller en god varmrätt under hundraåriga vinrankor. Om vädret tillåter står restaurantens stora gräsklädda trädgård, med skuggande fruktträd och doften från kryddväxter, till gästernas förfogande.

Kinnekulle (45)
Den underbara trädgården lockar till  fikapaus

Under oktober månad varje år arrangeras en tredagars julmässa på Hällekis Säteri. Mässan hålls bland annat i den 200 åriga smedjan som numer är ombyggd till festlokal.
Ett 70-tal av landets bästa hantverkare ställer under dessa dagar ut sina fantastiska skapelser.
Dessa säljs direkt av hantverkarna utan mellanhänder vilket är en av anledningarna till att julmässorna är så uppskattade av både besökare och utställare.

Kinnekulle Camping

Hällekis hamn, några kilometer söder om tätorten, var tidigt en av de viktigaste hamnarna i Vänern.
I mitten på 1800-talet startades Kinnekulles första mekaniska stenhuggeri här och något tiotal år senare byggdes en liten fyr vid hamninloppet.
På denna plats ligger i dag Kinnekulle Camping och det enda som vittnar om en arbetsplats från 1800-talet är fyren på den gamla stenbryggan och sockeln från en gammal skorsten.

Kinnekulle (74)
Campingen med Hällekis gamla hamn i bakgrunden

Det är en härlig campingplats med en egen liten badvik, småbåtshamn och fantastisk utsikt över Kinneviken.
På andra sidan viken ligger Läckö Slott som i solskenet blänker som marmorflis inbäddad i den mörka silhuetten.
Vid solnedgången samlas campinggästerna ofta vi strandkanten för att avnjuta dygnets sista timmar och se det gula klotet försvinna ner i Vänern.

Kinnekulle (37)
Solnedgång, med utsikt från campingen

Många har med sig en liten picknickkorg och ibland dyker det upp någon speleman som förhöjer stämningen.

Fricamping

Förutom Kinnekulle Camping, finns det gott om parkerings och övernattningsplatser på ”det blommande berget”.
För den som vill fricampa är den stora parkeringsplatsen, i den södra kanten på Munkängarna, en helt fantastisk plats.
Några få steg för dig direkt in i naturreservatets fantastiska värld med bland annat Mörkekklevs grotta och den långa trappan upp till ängen ovanför kalkstensbrottet.
Andra intressanta övernattningsplatser är parkeringen vid Högkullen, vid Hällekis Säteri, i Råbäcks hamn och vid fiskesjön inne i Kalkstensbrottet.

Kinnekulle (21)

 

Kinnekulle, ett besöksmål man gärna återvänder till
Signatur Helena o Arly